Titel: Beslutsfattande och Interpersonell pÄverkanNivÄ: Examensarbete företagsekonomi, 15 hpSyfte: VÄrt intresse för etiskt beslutsfattande vÀcktes ur uppfattningen om attfastighetsmÀklare generellt sett har lÄgt förtroende bland allmÀnheten samt att försÀljaresetiska snedsteg ofta tÀcker tidningars förstasidor. Syftet med studien Àr att skapa ökadförstÄelse för hur den interpersonella dimensionen pÄverkar det etiska beslutsfattandet hosmedarbetare inom sÀljorganisationer. Studiens forskningsfrÄgor har varit följande:1. Kan oetiskt beteende pÄverka de andra medarbetarna?2.

Syfte: Syftet Àr att undersöka hur elever i Ärskurs Ätta hanterar tal i brÄkform vid problemlös-ning, med inriktning pÄ del av en helhet och del av antal, nÀr datorn anvÀnds som verktyg. Fokus Àr pÄ de elever som visar svÄrigheter inom detta matematikomrÄde.Teori: Vi utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet som innefattar bÄde socialt samspel och redskap som utvecklar vÄrt tÀnkande för att ge oss stöd i lÀrandet. VÄrt specialpedagogiska synsÀtt innebÀr att elevers svÄrigheter uppstÄr i mötet med omgivningen och detta benÀmns i forskningslitteraturen som det relationella perspektivet. Metod: För att pÄ djupet kunna studera de forskningsfrÄgor som studien utgÄr ifrÄn anvÀnds fallstudie som metod. Empirin samlas in genom att eleverna, som arbetar i par, anvÀnder ett skÀrminspelningsprogram Screencast-O-Matic sÄ att vi kan ta del av elevernas samtal och det som sker pÄ deras datorskÀrmar.

Syftet med denna studie Àr att med hjÀlp av litteratur samt intervjuer och en observation undersöka hur de pÄ en skola arbetar med Howard Gardners multipla intelligenser. Observationen kommer att genomföras under matematiklektionen i tvÄ klasser dÀr eleverna Àr mellan sex och nio Är gamla. Vi kommer Àven att genomföra tvÄ intervjuer med pedagogerna i klasserna vi observerat samt rektor pÄ skolan. Genom observationerna och intervjuerna har vi sett likheter med den litteratur vi hittat om Howard Gardners teori och hur de arbetar pÄ skolan vi observerat. Resultatet av observationen visar att eleverna arbetar med arbetsschema dÀr de sju första intelligenserna som Àr lingvistisk (sprÄklig) intelligens, logisk-matematisk intelligens, taktil-kinestetisk (kroppslig) intelligens, visuell-spatial intelligens, musikalisk intelligens, interpersonell (social) intelligens och intrapersonell (reflekterande) intelligens, anvÀnds i olika uppgifter.

SkilsmÀssa Àr en vanlig samhÀllsföreteelse idag. Omfattande forskning visar att separationer fÄr genomgripande konsekvenser för berörda familjer och att en rad faktorer pÄverkar den individuella anpassningsförmÄgan. Syftet med denna studie var att med kvalitativ metod beskriva upplevelserna av problem och stöd vid skilsmÀssa i Sverige. Materialinsamlingen skedde genom halvstrukturerade intervjuer med Ätta separerade personer. Resultatet tolkades med hjÀlp av induktiv tematisk analys och knöts till befintliga teoretiska begrepp.

FrÄgorna som jag stÀller i min uppsats utgÄr frÄn om ungdomars tidiga bekantskap med sagor haft betydelse för deras skönlitterÀra lÀsning i senare delen av grundskolan och hur man ska stimulera dem frÄn skolans sida att lÀsa mer. Problemet Àr det klassiska att det Àr svÄrt att fÄ elever i senare delen av grundskolan att lÀsa skönlitteratur, vilket ocksÄ mÄnga lÀrare inom skolvÀrlden uppmÀrksammat. Syftet med min studie Àr att undersöka om barndomens lÀsning varit av nÄgon större vikt för lÀsningen och hur man i skolan kan gÄ vidare. Judith A. Langers teori som Wegendal Wallin (1997) anvÀnt om olika lÀsfaser har legat till grund för min ana-lys.

MÄnga patienter upplever en kÀnsla av oro och frustration under vÄrdvistelsen. Obehandlad oro kan leda till ökade komplikationer. Oro och Ängest Àr vanligt förekommande hos patienter, men gÄr ofta sjuksköterskan obemÀrkt förbi. Det Àr av betydelse att sjuksköterskan kan identifiera och kommunicera om kÀnslor med patienten, samt kÀnna trygghet i sitt sÀtt att kommunicera. Syftet var att belysa hur sjuksköterskan genom kommunikation kan hjÀlpa patienten att reducera oro och Ängest under vÄrdvistelsen.

Syftet med studien Àr att undersöka hur de interpersonella relationerna i arbetslagen pÄ förskolan pÄverkas av yrkesgruppernas skilda utbildningsnivÄer och deras olika ansvars­uppgifter, vilka specificerats i förskolans lÀroplan (Skolverket 2010). Jag har genomfört intervjuer med fem barnskötare och fem förskollÀrare. Deras utsagor har analyserats utifrÄn ett maktperspektiv med utgÄngspunkt i Michel Foucaults diskursteori. Utsagorna har ocksÄ analyserats frÄn ett interpersonellt, och ett intersektionellt perspektiv. Resultatet visar att utsagorna i yrkesgrupperna liknar varandra, och att det finns uttryck för makt mer eller mindre uttalat mellan yrkesgrupperna.

Med avstamp i debatten kring gymnasieskolors marknadsföring och information gentemot elever, tog denna studie sin form. Studie- och yrkesvÀgledning Àr en profession som har att förhÄlla sig till hur information i gymnasieskolors broschyrer kan relateras till stödinsatser för elever som stÄr inför ett gymnasieval. Syftet var att utifrÄn ett diskursteoretiskt perspektiv belysa hur gymnasieskolors information i broschyrer 2011 kan relateras till elevers valhandlingar och marknadsföring av gymnasieutbildning. Genom tillÀmpning av en textanalytisk modell med fokus pÄ en ideationell samt interpersonell struktur analyserades 52 broschyrer frÄn gymnasieskolor som erbjuder Ekonomiprogrammet 2011 inom Stockholms LÀns samverkansavtal. Resultat visade att vissa skolor inte följer statliga rekommendationer för hur Ekonomiprogrammet bör beskrivas gentemot elever samt att det definieras relativt olika i broschyrerna.

Bakgrund Cerebral pares ?r ett begrepp som anv?nds f?r flera typer av motoriska funktionshinder d?r neurologiska symtom ?r en gemensam n?mnare f?r det olika typerna. Ca 95% blir vuxna och lever ett normall?ngt liv, dock med vanligt f?rkommande av bieffekter s? som kontrakturer i exempelvis rygg och leder. Efter f?dsel kan kvinnor k?nna k?nslom?ssigt misslyckande d? barnet blev annorlunda och att deras liv kommer att v?ndas upp och ner.

Stress och sjukskrivningar i samband med stress har ökat radikalt de senaste Ären. Arbetsbelastningen och kraven pÄ individer ute i arbetslivet verkar ha blivit allt svÄrare att klara av. Detta examensarbete handlar om en grupp studie- och yrkesvÀgledare och deras relation till stressutlösande faktorer. Jag har utifrÄn en kvantitativ enkÀt undersök-ning försökt fÄ svar pÄ min problemformulering om i vilka avseende upplever studie- och yrkesvÀgledare negativ stress och hur kan de upplevda stressreaktionerna knytas till den subjektiva arbetssituationen? Jag kommer i denna uppsats att presentera att studie- och yrkesvÀgledare Àr en yrkes-grupp som mÄr förvÄnansvÀrt bra.

Utvecklingen frÄn jordbruks- och industrisamhÀllet till det moderna informationssamhÀllet har medfört stora förÀndringar i de sociala systemen vad det gÀller grupprocesser och interpersonell dynamik. Sett ur ett komplexitetsperspektiv kommer de tÀtt kopplade agenterna i de tÀtt kopplade systemen att uppvisa interaktionsmönster, som skiljer sig frÄn tidigare historiska epoker med dynamiska processer unika för tidevarvet. Syftet med detta examensarbete Àr att, via en litteraturstudie, beskriva och problematisera individens förutsÀttningar för identitetsbildning och ontologisk sÀkerhet i komplexa sociala system. Resultaten visar att komplexa sociala system kÀnnetecknas av sjÀlvorganisering, som kan resultera i att komplexa strukturer/egenskaper vÀxer fram pÄ en högre nivÄ. Den semi-autonoma agenten kan Àven konceptualiseras som ett komplext system, i sig, som pÄverkar, och pÄverkas av, de mÄngfaldiga komplexa sociala systemen.

Denna uppsats undersöker varför vissa blogginlÀgg fÄr mÄnga kommentarer jÀmfört med mindre kommenterade blogginlÀgg. UtgÄngspunkten Àr att undersöka en dagboksblogg skriven av en tonÄrig kvinna, dÄ det finns förhÄllandevis lite forskning inom detta specifika omrÄde. Materialet som ligger till grund för undersökningen Àr en blogg som heter Kenza och de tre mest respektive minst kommenterade inlÀggen frÄn denna blogg under perioder frÄn 1 januari till 28 februari 2009.William Labovs teori om narrativer och Wolfgang Isers reception theory utgör uppsatsens teorier. Metoderna som anvÀnds Àr lÀsbarhetsindex, nominalkvot, narrativ analys och interpersonell analys.Resultaten som framkommit ur analyserna visar att i jÀmförelse mellan de minst och de mest kommenterade blogginlÀggen har de mest kommenterade fÄ lÄnga ord och en utprÀglad verbal stil. BlogginlÀgg med en tydlig narrativ struktur och ett direkt tilltal fick ocksÄ fler kommentarer. .

Syfte: Syftet med denna studie ?r att unders?ka hur motoriska och koordinatoriska f?rdigheter hos unga ishockeyspelare i Fr?lunda HC:s ungdomsverksamhet h?nger samman med deras ishockeyspecifika prestationer. Genom att anv?nda ett standardiserat motoriktest (Harrestest) och j?mf?ra resultaten fr?n tidigare genomf?rda istest, samt analysera tr?nares subjektiv skattning av spelarnas prestations ? och ishockeyspecifika f?rm?gor. Studien ska syfta till att belysa vikten av fysisk allsidighet i tidig?lder. ?ven att bidra med kunskap om hur bred motorisk utveckling kan fr?mja idrottsspecifik prestation som hj?lper Fr?lunda HC.

De senaste tv? ?ren har medf?rt betydande f?r?ndringar i den makroekonomiska milj?n, b?de globalt och i Sverige. En l?ng period av gynnsamma styrr?ntor gav f?rdelar ?t fastighetsbolag, men den ?kade inflationen under den senaste perioden har lett till markant h?jning av styrr?ntan. I en tid av ?kad f?rsiktighet fr?n banker vid utl?ning och h?g efterfr?gan p? kapital, har stora svenska fastighetsbolag v?nt sig till kreditmarknaden genom f?retagsobligationer.

VÄrt syfte Àr att beskriva och analysera utformning, anvÀnd- ning och syfte med prissÀttningsmodeller för internhyror i kommunal verksamhet. Studien har genomförts utifrÄn en hermeneutisk metodansats, och en kvalitativ och en induktiv forskningsstrategi. Empiriskt material har samlats in via semistrukturerade intervjuer. Teorikapitlet Àr strukturerat för att ge övergripande förstÄelse för mÄlkongruens, organisationsstruktur och internhyror i kommunal administration. Vi har studerat fem kommuner med ett invÄnarantal mellan 30 000 och 50 000.