Denna studie har syftat till att mäta följsamhet till terapimetoden Interpersonell psykoterapi, undersöka sambanden mellan självrapporterad och observatörsskattad följsamhet samt utforska om terapeutens följsamhet påverkar behandlingsresultatet. Inga signifikanta samband mellan den självrapporterade och observatörsskattade följsamheten hos terapeuterna kunde konstateras. På de observatörsskattade variablerna fanns det en signifikant skillnad mellan terapeuterna, där en terapeut var mer följsam än de övriga två. Detta visade sig dock inte ha någon signifikant betydelse för behandlingsresultatet. Patienterna uppnådde en betydande symtomreduktion efter behandlingen utifrån deras självskattningar på MADRS-S och PHQ-9, men några samband med terapeuternas nivå av följsamhet kunde inte statistiskt beläggas.

Betydelsen av utbildningsterapi har huvudsakligen studerats i samband till psykoterapeututbildningen. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur psykologer skattar betydelsen av utbildningsterapin på psykologutbildningen. För att kunna möjliggöra detta konstruerades en webbenkät, Psykologers uppfattning av utbildningsterapin under psykologprogrammet (PuP). Totalt deltog 384 psykologer i studien. Psykologerna skattade betydelsen av utbildningsterapin utifrån empatisk förmåga och interpersonell förmåga, modellinlärning samt självkännedom.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien har varit att undersöka relationen mellan multipla intelligenser och skolans friluftslivsundervisning. Frågeställningarna har varit:Vilka intelligenser utvecklas inom skolans friluftslivsundervisning, enligt lärare och elever?Genom vilka moment i friluftslivsundervisningen utvecklas intelligenserna?MetodDatainsamlingen har skett genom ostrukturerade, djupgående intervjuer. Två lärare och två tredjeårselever på gymnasiet har enskilt intervjuats om hur friluftsliv har bedrivits i skolundervisningen. Intervjuerna har analyserats med ett schema, byggt på Howard Gardners teori om de multipla intelligenserna men utformats att tillämpas på friluftsliv.ResultatResultaten visar att paddling stimulerar interpersonell, kroppslig, visuell-spatial och logisk-matematisk intelligens.

Denna uppsats undersöker varför vissa blogginlägg får många kommentarer jämfört med mindre kommenterade blogginlägg. Utgångspunkten är att undersöka en dagboksblogg skriven av en tonårig kvinna, då det finns förhållandevis lite forskning inom detta specifika område. Materialet som ligger till grund för undersökningen är en blogg som heter Kenza och de tre mest respektive minst kommenterade inläggen från denna blogg under perioder från 1 januari till 28 februari 2009.William Labovs teori om narrativer och Wolfgang Isers reception theory utgör uppsatsens teorier. Metoderna som används är läsbarhetsindex, nominalkvot, narrativ analys och Interpersonell analys.Resultaten som framkommit ur analyserna visar att i jämförelse mellan de minst och de mest kommenterade blogginläggen har de mest kommenterade få långa ord och en utpräglad verbal stil. Blogginlägg med en tydlig narrativ struktur och ett direkt tilltal fick också fler kommentarer. .

Syftet med detta arbete var att försöka skapa interpersonella relationer mellan lärare och elever i klassrummet med hjälp av relationsstärkande övningar. Undersökningen genomfördes på två gymnasieskolor i två olika kommuner. För att dokumentera resultatet använde vi oss dels av en kvalitativ metod, reflekterande skrivande, dels en kvantitativ metod, enkät. Vi lärarkandidater använde reflekterande skrivande medan eleverna besvarade enkäten. Det var totalt 65 elever fördelade på fyra försöksgrupper som deltog i undersökningen, 47 besvarade enkäten.

Denna studie ville bidra till att öka förståelsen för hur man inom en förskoleorganisation ser på och genomför ett möte mellan förskolechef och förskollärare. Syftet mynnade ut i följande frågeställning:? Vad i mötet mellan förskolechef och förskollärare upplevs bidra till att skapa en verksamhet med hög kvalitet? I denna studie har en etnografiinspirerad metod använts, där data har samlat in med hjälp av samtal, observationer och intervjuer. Studien har genomförts i en kommunal förskola i Stockholms län. Förskolechefen samt 3 förskollärare har intervjuats före och efter ett möte med verksamhetsutveckling som mål.

Denna uppsats är en stilistisk undersökning av Kerstin Ekmans roman Rövarna i Skuleskogen (1988) genomförd med hjälp av systemisk-funktionell lingvistik och dess analysmodeller. Uppsatsens fokus är tudelat: dels undersöks hur Ekman presenterar en bild av döden och hur den varieras, dels studeras hur Ekman använder dialogen för att förmedla att huvudkaraktären blir mer och mer mänsklig. Detta görs genom en transitivitetsanalys och en Interpersonell analys. Uppsatsen visar att döden i Rövarna i Skuleskogen tidvis presenteras som ett fenomen med många mänskliga drag: han är av manligt kön, kan utföra fysiska handlingar och vara mentalt, men inte verbalt, aktiv. Det finns en korrelation mellan dödens frekvens, aktivitet och personifiering. I dialogen märks framför allt karaktärernas inbördes maktrelation tydligt, och resultaten visar att huvudkaraktären Skord tillåts vara mer dominant närmare slutet av romanen..

Denna uppsats är en stilistisk undersökning av Kerstin Ekmans roman Rövarna i Skuleskogen (1988) genomförd med hjälp av systemisk-funktionell lingvistik och dess analysmodeller. Uppsatsens fokus är tudelat: dels undersöks hur Ekman presenterar en bild av döden och hur den varieras, dels studeras hur Ekman använder dialogen för att förmedla att huvudkaraktären blir mer och mer mänsklig. Detta görs genom en transitivitetsanalys och en Interpersonell analys. Uppsatsen visar att döden i Rövarna i Skuleskogen tidvis presenteras som ett fenomen med många mänskliga drag: han är av manligt kön, kan utföra fysiska handlingar och vara mentalt, men inte verbalt, aktiv. Det finns en korrelation mellan dödens frekvens, aktivitet och personifiering. I dialogen märks framför allt karaktärernas inbördes maktrelation tydligt, och resultaten visar att huvudkaraktären Skord tillåts vara mer dominant närmare slutet av romanen..

Denna uppsats är en stilistisk undersökning av Kerstin Ekmans roman Rövarna i Skuleskogen (1988) genomförd med hjälp av systemisk-funktionell lingvistik och dess analysmodeller. Uppsatsens fokus är tudelat: dels undersöks hur Ekman presenterar en bild av döden och hur den varieras, dels studeras hur Ekman använder dialogen för att förmedla att huvudkaraktären blir mer och mer mänsklig. Detta görs genom en transitivitetsanalys och en Interpersonell analys. Uppsatsen visar att döden i Rövarna i Skuleskogen tidvis presenteras som ett fenomen med många mänskliga drag: han är av manligt kön, kan utföra fysiska handlingar och vara mentalt, men inte verbalt, aktiv. Det finns en korrelation mellan dödens frekvens, aktivitet och personifiering. I dialogen märks framför allt karaktärernas inbördes maktrelation tydligt, och resultaten visar att huvudkaraktären Skord tillåts vara mer dominant närmare slutet av romanen..

Skilsmässa är en vanlig samhällsföreteelse idag. Omfattande forskning visar att separationer får genomgripande konsekvenser för berörda familjer och att en rad faktorer påverkar den individuella anpassningsförmågan. Syftet med denna studie var att med kvalitativ metod beskriva upplevelserna av problem och stöd vid skilsmässa i Sverige. Materialinsamlingen skedde genom halvstrukturerade intervjuer med åtta separerade personer. Resultatet tolkades med hjälp av induktiv tematisk analys och knöts till befintliga teoretiska begrepp.

Syftet med uppsatsen var att utarbeta och prova EAS-T (Emotional Availability Scales ? Therapy), en manual för att mäta emotionell tillgänglighet mellan terapeut och patient i en psykoterapi. Arbetet ingår som en del i projektet LURIPP (Linköping University Relational and Interpersonal Psychotherapy Project).Våra frågeställningar var:* Kan man mäta den emotionella tillgängligheten i en psykoterapi med EAS-T?* Finns det någon korrelation mellan EAS-T och patientskattade processmått? För att svara på frågorna har vi arbetat med att modifiera EAS (Emotional Availability Scales), ett instrument som används för att mäta kvalitén på relationen mellan förälder och barn, så att den ska passa terapeut-patient-relationen. Vi har skattat videoinspelade sessioner av IPT-terapier (interpersonell psykoterapi) med hjälp av detta instrument.

Inledning: Syftet med undersökningen är att få en bild av självskattade symptomförändringar hos de unga vuxna som genomfört en psykodynamisk psykoterapi på Stadsmissionens Terapicenter för Unga, under perioden 2008-september 2013.Frågeställningar: Den övergripande frågeställningen var om och i vilken grad patienternas självskattade symptom förändrats under behandlingstiden. Utgångshypotesen för undersökningen var att den skulle visa en signifikant förbättrad självupplevd psykisk hälsa hos de unga vuxna som ingår i studien.Metod: Studien har genomförts genom att en statistisk analys gjorts av insamlat självskattningsmaterial i SCL-90, för perioden 2008 - september 2013, från Stadsmissionens Terapicenter för unga. Materialet består av enkätsvar från 209 personer.Resultat: Resultaten visar att det sker en positivt signifikant symptomförändring under behandlingstiden. Störst är den positiva symptomförändringen i det generella genomsnittsvärdet, GSI, samt vad gäller depression, ångest, interpersonell känslighet och tvång. Resultaten visar också att det finns ett betydande bortfall som inte är slumpmässigt, då bortfallet tenderar att överrepresenteras av personer med en högre nivå av psykiska besvär.Diskussion: De positiva behandlingsresultaten går tyvärr inte att generalisera på grund av ett betydande bortfall, dessutom saknades i hög utsträckning persondata i databasen vilket bidrar till en brist i resultatdiskussionen.

Uppsatsen behandlar ämnet expatriering. Detta kan beskrivas som en process att sända anställda till ett annat land för att ex. expandera verksamheten och implementera organisationens affärstänkande på nya platser i nya länder. I takt med att det sker fler fusioner och övertaganden av företag finns en tydlig tendens att fler och fler företag låter anställda expatriera. Att skicka anställda utomlands på dessa uppdrag är dock komplicerat för företaget, den anställde och familjen.

Studiens syfte var att analysera effekten av psykodynamiskt inriktad psykoterapi på självbilden för patienter vid S:t Lukas tre mottagningar i Stockholm. De frågor som undersöktes var om självbilden förändrades, hur sådana förändringar samvarierade med bakgrundsfaktorer, om behandlingsländen påverkade utfallet, samt i vilken tsträckning eventuella förändringar hade samband med förändringar i patienternas symtom och med psykoterapeuternas bedömning av besvär.Metoden som användes var kvantitativ och det empiriska underlaget för analys/bearbetning av självbilden utgjordes av SASB självskattningsmaterial samt  CL-90 (GSI).Resultatet av självskattningssvaren visade att patienternas självbild i genomsnitt hade förbättrats i önskvärd riktning för att mer motsvara en normal självbild. De faktorer som kunde predicera förändring i självbild var ålder, civilstånd, boende och barn. Det var de yngre, ensamstående, med eget boende, utan barn som mest förändrade sin självbild i positiv riktning. De samband som konstaterades mellan självbild och symtom pekade på en minskning av symtom med en mer positiv självbild som resultat vid avslutad terapi.

Detta arbete belyser begreppet terapeutisk allians och hur patienten upplever den. Studien bygger på resultat från ett kvalitetsprojekt som genomfördes vid Psykiatriska kliniken, Umeå 2007-2008. Fördjupning har skett i två olika skattningar, ett frågeformulär som handlar om patientens upplevelse av samtalsterapin samt SCL-90 med tonvikt på subskalan interpersonell sensivitet.   Resultatet visar att patienterna upplevt att terapeuten gett värme och stöd, att samarbetet varit bra samt att de uppnått en känsla av förbättring. Vidare visar SCL-90 att symtombilden är relativt lika för män och kvinnor initialt i behandlingen men efter avslutad samtalsbehandling är skillnaden stor. Kvinnors symtombild har förbättrats betydligt men mäns resultat ligger klart under cut-off gränsen för klinisk signifikans..