Studien uppmärksammar kvinnor som attraheras av män som är emotionellt otillgängliga på grund av exempelvis missbruk, antisocialt beteende och psykisk ohälsa. Studiens syfte var att belysa vissa psykologiska dimensioner som kunde förklara tre kvinnors benägenhet att välja emotionellt otillgängliga män till kärlekspartners samt få ökad kunskap om kvinnor som ingår i smärtsamma kärleksrelationer. Studiens frågeställning fokuserade på hur kvinnornas partnerval kunde förstås mot bakgrund av deras nära relationer under uppväxtåren. Studien utformades enligt kvalitativ design där tre kvinnor med erfarenhet av smärtsamma kärleksrelationer intervjuades utifrån ett syftesbestämt urval. Intervjumaterialet kategoriserades i huvudtemana uppväxtårens nära relationer, valet av kärlekspartner och relationen med otillgängliga män.

Introduktion: I sjuksköterskans uppdrag ingår det att leda omvårdnadsarbetet med fokus på vårdkvalité samt arbeta för en god arbetsmiljö. Syftet var att beskriva vad i sjuksköterskans ledarskap som påverkar den psykosociala arbetsmiljön inom hälso- och sjukvård. Metod: Polit och Beck (2012)  niostegsmodell användes för litteraturstudien och litteratursökningen gjordes i databaserna CINAHL och PubMed. 13 artiklar valdes ut. I analysen markerades meningar som kategoriserades i teman.   Resultat: Förmåga att vara uppmuntrande och motiverande samt närvarande och stödjande beskriver att om ledaren har en positiv inställning, uppmuntrar till engagemang, är fysiskt och psykiskt tillgänglig samt stödjer nya idéer så bidrar det till en god psykosocial arbetsmiljö.

Bakgrund: En cancerdiagnos är ofta startskottet för en livskris och påverkar många områden i livet så som familj, kroppsbild och sociala relationer. Att få ett cancerbesked kan skapa ett lidande hos kvinnan. Sjuksköterskans fyra huvudområden är att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa samt lindra lidande. Hälsa är ett centralt begrepp i omvårdnad och människan kan uppleva hälsa även om kroppen uppvisar tecken på sjukdom. Hopp och hälsa ställs ofta i relation till varandra och anses vara ett primärt behov hos människan och att känna hopp kan leda till att situationen känns mer acceptabel.

I denna c- uppsats har en undersökning gjorts om interaktionen och samspelet mellan medlemmarna på ett forum som är ett av de främsta diskussionsforumen för homo- och bisexuella föräldrar/blivande homo- och bisexuella föräldrar. Syftet med undersökningen var att är få ökad insikt om den sociala interaktionen på forumet med hjälp av dessa tre frågeställningar: Hur ser interaktionen/samspelet ut mellan medlemmarna på forumet? Går det att utläsa särskilda teman utifrån inläggen? På vilket sätt kan forumet tänkas vara till någon hjälp för medlemmarna?Den teoretiska ramen för denna uppsats innefattar Stephen P. Robbins kommunikationsprocessteori, interaktionsspiralen som beskrivs av Sven Windahl, Signitzer & Olson, Jonathan H. Turners teori om sociala processer, samt en del av Hartmut B.

Bakgrund Ensamhet ?r en subjektiv upplevelse av brist p? meningsfulla relationer som p?verkas av h?lsa, livssituation, och den drabbar ofta ?ldre. Eftersom m?nga ?ldre idag v?rdas i hemmet ?r f?rst?else f?r ensamhetens olika uttryck central inom hemsjukv?rd. Syfte Syftet ?r att beskriva ensamhet hos ?ldre patienter inom hemsjukv?rd.

Kronisk njursjukdom med livsuppehållande hemodialysbehandling medförde förändrade levnadsvillkor för patienter och närstående. Närvaro av närstående var en faktor som positivt påverkade patienten och utan närståendes stöd krävdes större insatser från sjukvården. Till närstående räknas anhöriga, men även andra som har nära relationer med patienten, som till exempel vänner eller grannar. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur litteraturen beskriver situationen för närstående till hemodialyspatienter och vilken typ av stöd de efterfrågade, samt att beskriva inkluderade studiers urvalsgrupper. Det är en beskrivande litteraturstudie där 10 kvalitativa artiklar från databasen CINAHL inkluderades.

Syftet med denna studie var att synliggöra barns och pedagogers upplevelser av konfliktsituationer och skäll. Ett problem som vi kunde se var att det idag saknas utbildning inom konflikthantering bland pedagoger, vilket i sin tur många gånger leder till att pedagogerna skäller på barnen istället för att reda ut deras konflikter på ett konstruktivt sätt. Vi ville med hjälp av samtal med barnen och teckningar som barnen skapade synliggöra barnens upplevelser och uppfattningar om konflikter och av att få skäll. Genom en enkätundersökning har pedagogerna fått möjligheten att uttrycka sina tankar kring arbetet med konflikthantering i sitt yrke. Vi utgick från det danska Skældud-projektet i och med att det fanns relativt lite forskning kring barns perspektiv på ämnet.

Kronisk njursjukdom med livsuppehållande hemodialysbehandling medförde förändrade levnadsvillkor för patienter och närstående. Närvaro av närstående var en faktor som positivt påverkade patienten och utan närståendes stöd krävdes större insatser från sjukvården. Till närstående räknas anhöriga, men även andra som har nära relationer med patienten, som till exempel vänner eller grannar. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur litteraturen beskriver situationen för närstående till hemodialyspatienter och vilken typ av stöd de efterfrågade, samt att beskriva inkluderade studiers urvalsgrupper. Det är en beskrivande litteraturstudie där 10 kvalitativa artiklar från databasen CINAHL inkluderades.

Kronisk njursjukdom med livsuppehållande hemodialysbehandling medförde förändrade levnadsvillkor för patienter och närstående. Närvaro av närstående var en faktor som positivt påverkade patienten och utan närståendes stöd krävdes större insatser från sjukvården. Till närstående räknas anhöriga, men även andra som har nära relationer med patienten, som till exempel vänner eller grannar. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur litteraturen beskriver situationen för närstående till hemodialyspatienter och vilken typ av stöd de efterfrågade, samt att beskriva inkluderade studiers urvalsgrupper. Det är en beskrivande litteraturstudie där 10 kvalitativa artiklar från databasen CINAHL inkluderades.

Syftet med uppsatsen är att reda på hur självbiografiska böcker avbildar hur det är att växa upp med missbrukande föräldrar. Fokus ligger på hur det vuxna barnet i sina berättelser beskriver barnets psykiska, fysiska mående och dess beteende. Fokus ligger även på hur barnet framställs skildra sina relationer till andra, respektive hur anknytningen mellan barn och förälder beskrivs eller kan tolkas relaterat till att växa upp med missbrukande föräldrar. Frågeställningarna är följande: Hur avbildar författare till självbiografiska böcker hur det är att växa upp med missbrukande föräldrar inom områdena; Barnets välbefinnande och känslor, Barnets beteende, respektive hur författaren eventuellt avbildar anknytningen mellan förälder och barn, och barnets relationer till andra Metoden som används i studien är kvalitativ innehållsanalys av självbiografiska böcker skrivna av nu vuxna barn till missbrukare. Det perspektiv som användes vid förståelsen av materialet är anknytningsteorin.  Studiens resultat visar att gemensamma teman i de självbiografiska böckerna av barnen som vuxit upp med en eller två föräldrar som missbrukar är skildringar av hur deras mående kan tänkas påverkas av förälderns missbruk. Både det psykiska måendet som det fysiska.

Uppsatsen behandlar virtuella communitys som en plats för social interaktion, kommunikation och identitetsskapande. Syftet med uppsatsen var att utforska hur relationer skapas, hur kommunikationen sker och hur individer framställer sin identitet på Internet. Studien har bedrivits genom en kvalitativ intervjustudie med fokusgrupper och målgruppen har varit unga vuxna i åldern 19-25 år. Som bakgrundsmaterial har vi undersökt tidigare forskning kring virtuella communitys, identitetsskapande, chattande och cyberkultur. Resultatet av studien kom att visa respondenternas användning av virtuella communitys och att dem ser det som en viktig del av det sociala livet.

Litteraturstudiens syfte var att beskriva om/hur en kvinnas sociala situation och bakgrund inverkar på hennes ohälsosamma alkoholvanor. Datasökningen genomfördes i databasen MedLine (via PubMed). Nio artiklar uppfyllde inklusionskriterierna och bearbetades samt kvalitetsgranskades. Resultatet visade att olika stadier i en kvinnas liv såsom besvärliga uppväxtförhållanden, en tidig alkoholdebut och dåliga relationer i vuxenlivet inverkar negativt på hennes alkoholkonsumtion. Det fanns också ett klass- och genusperspektiv.

När en person insjuknar i en kroniskt psykisk sjukdom påverkas ofta relationerna till de närstående med betydande störningar i familjelivet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva närståendes upplevelser av nära relation med kroniskt psykiskt sjuk person. Åtta artiklar kvalitetsgranskades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys som resulterade i fem kategorier: Att inte förstå och att sörja: att leva med känslor av skam, skuld och oro: att ansvar kräver tid och ekonomiska resurser, men ger inga rättigheter: att leva i nya relationer och att få andrum, ökad förståelse och försoning. Närstående tycktes hamna i ett kristillstånd och upplevde att de saknade rättigheter när det gällde professionell vård av personer med kronisk sjukdom, trots att de fortsatte som vårdgivare utanför sjukhusvården. Resultatet diskuteras med ledning av Cullbergs (2006) kristeori, Erikssons (2003) och Orems (1995) omvårdnadsteorier.

Bräckt vatten smakar som tårar ? En studie baserad på upplevelser inom Socialförvaltningen i Halmstad kommun beträffande hedersrelaterat våld och förtryck.Syftet med studien är att undersöka hur Socialförvaltningen i Halmstad arbetar med hedersfrågor. Vi vill fånga de olika aktörernas upplevelse och förståelse av fenomenet hedersrelaterat våld och förtryck.Studien är baserad på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och resultatet är analyserat med hjälp utav teorierna Intersektionalitet, Postkolonial teori och den Mångkulturella triaden.Resultaten visar på att det finns en ambivalens kring hur intervjupersonerna väljer att definiera hedersrelaterat våld och förtryck och att detta dels bygger på att de är präglade av postkoloniala tankar om ?Den Andre? och dels att de i större utsträckning anammat ett intersektionellt tänkande genom vilket man förstår fenomenet hedersrelaterat våld och förtryck ur variabler såsom kön, klass och etnicitet. Inom Socialförvaltningen i Halmstad urskiljs inte ?hedersrelaterat våld? som en egen kategori från ?våld i nära relationer?.

Bakgrund: Humor har länge ansetts som något välgörande och har under de senaste decennierna blivit ett ämne som det forskas allt mer om, trots detta förefaller det inte finnas nog med evidens för att implementera humor som ett verktyg inom dagens sjukvård trots de hälsofrämjande egenskaper humor anses besitta.Syfte: Syftet med examensarbetet är att belysa humorns betydelse inom omvårdnaden.Metod: En litteraturstudie där materialet från tio kvalitativa studier analyserades.Resultat: Resultatet presenteras i form av fem teman: humor förmedlar budskap, humor bygger goda relationer, humor som terapeutisk lek, humor som ett verktyg för att uppehålla rollen som den goda patienten samt när humor inte givit önskat resultat. Resultatet visar att humor är ett effektivt instrument för att stärka och skapa sociala relationer samt att humor har en hälsofrämjande verkan, men även att humor måste användas med tillförsikt då om det används fel även kan skada en social relation.Klinisk betydelse: Humor är ett bra instrument för att stärka patient-sjuksköterskerelationen och för att främja god hälsa i omvårdnaden. Det finns behov av mer forskning på ämnet humor för att stärka dess evidens som ett användbart instrument.Slutsats: Humor är användbart för både patienter och sjuksköterskor som kan brukas i många syften inom omvårdnaden..