Dagens organisationer verkar i en allt mer komplex miljö. Samhället och media ställer nya krav där det inte längre räcker att tillfredsställa ägarna och kunder, utan hänsyn måste även tas till allt runt omkring verksamheten. Den här uppsatsen belyser utsuddningen av gränser mellan organisationer och dess omgivning. Genom att analysera identiteten hos Migrationsverket vill vi visa på relationen mellan kultur, identitet och image och hur den processen, integrerar och influeras av de interna och externa aktiviteterna för en organisation.Empirin bygger på intervjuer med chefer inom verksamhetsområdet Besök och Bosättning hos Migrationsverket. Genom att använda en intervjumall med olika teman såg vi olika fenomen hos respondenterna.

I denna uppsats studeras två fotbollsföreningar hemmahörande i Malmö, Husie IF och Kvarnby IK. Dessa föreningar har under den senaste 10-årsperioden haft väldigt olika utveckling vad gäller medlemsantal och föreningsprofil. Vid analysen används Bourdieus teorier med begrepp som kapital, fält, habitus och agent samt Webers teorier kring tjänstemän och byråkrati. Frågeställningarna är "Hur ser relationen mellan kansli och styrelse i de båda föreningarna ut och vilka effekter har balansen mellan dessa?", "Vilka skillnader finns i föreningarnas profil dels gentemot varandra och dels gentemot yttre aktörer i form av fotbollsförbundet och kommunen?" och "Avspeglar sig eventuella skillnader mellan föreningarna i deras respektive policy?".

?Att använda intranät som informationskälla? är en studie kring den interna företagskommunikationen som sker via intranätet. Studien har genomförts som en fallstudie på ett företag med en, inom Sverige, geografiskt spridd organisation och kommer att fungera som underlag för ett pågående Internt projekt. Visionen för projektet är att skapa ett användarvänligt intranät som säkerställer fallföretagets arbetssätt och leder till långsiktig lönsamhet och konkurrenskraft. Intranätet är tänkt att underlätta samarbete mellan personer och avdelningar på geografiskt spridda platser och användas som ledningssystemDen kvantitativa enkätundersökningen omfattade 20 frågor som distribuerades till samtliga 213 medarbetare i Sverige inom fallföretaget i form av en länk till en webbenkät.

Syftet med uppsatsen är finna drivkrafterna bakom utvecklingen av sjöoperativa helikoptrar med ubåtsjaktförmåga under 1950-talet. Studien sker genom att granska utvecklingen ur två olika perspektiv. De bägge perspektiven kommer från boken Essence of Decision av Graham Allison och är i grunden två statsvetenskapliga modeller. Andra forskare har på liknande sätt använt dessa perspektiv med gott resultat i liknande studier. De bägge perspektiven här benämnts ?rationellt aktörsperspektiv? och ?Internt maktkampsperspektiv?.

Vi har genomfört en studie i syfte att beskriva och analysera vilka faktorer som är motiverande i en arbetssituation för medarbetare som tillhör Generation Y (födda 1978 och senare), samt vilka belöningar som är attraktiva för denna grupp. Vi har valt att genomföra en kvalitativ fallstudie på yngre medarbetare inom affärsområdet Rikskund på Niscayah AB, som är ett av de ledande säkerhetsföretagen på den svenska marknaden. Vi genomförde en intervjuserie där vi talat med tio yngre medarbetare på företaget samt deras affärsområdeschef.Vi har valt ett holistiskt angreppssätt och ser vad som är motiverande utifrån fyra hörnstenar; omgivningens påverkan, individens behov, individens rättviseperception samt individens förväntningar. Vi kombinerar tidigare teorier från erkända forskare som till exempel Maslows behovspyramid, Herzbergs hygien- och motivationsfaktorer, McClellands behovsteorier och Vrooms processteorier för att ta fram en egen utredningsmodell. Viktiga slutsatser i studien är att yngre medarbetare främst motiveras av utmanande arbetsuppgifter och framgång. Icke-finansiella belöningar som utbildning, feedback och karriärmöjligheter är viktigare än finansiella, men finansiella måste finnas med för att skapa en grundtrygghet.

Den nationalstatliga ordningen har idag under ungefär 350 år fungerat som en norm för hur stater skall organisera sig Internt och externt. Idag håller dock denna norm på att luckras upp på grund av globaliseringen. Nationalstaterna möter de nya utmaningarna genom att offra en del av suveräniteten till överstatliga organ som på bättre sätt kan möta globaliseringens problem. Den Europeiska unionen är en av dessa överstatliga sammanslutningar. Uppsatsen syftar till att klarlägga hur nationalismen har utvecklats i tre nationalistiska partier.

Den nationalstatliga ordningen har idag under ungefär 350 år fungerat som en norm för hur stater skall organisera sig Internt och externt. Idag håller dock denna norm på att luckras upp på grund av globaliseringen. Nationalstaterna möter de nya utmaningarna genom att offra en del av suveräniteten till överstatliga organ som på bättre sätt kan möta globaliseringens problem. Den Europeiska unionen är en av dessa överstatliga sammanslutningar. Uppsatsen syftar till att klarlägga hur nationalismen har utvecklats i tre nationalistiska partier. Genom att analysera hur olika former av nationalism tar sig uttryck i traditionellt nationalistiska partier så kan slutsatser dras om hur riktningen på det europeiska samarbetet kommer att bli.

En teknik som på senare år fått allt större uppmärksamhet på grund av dess potentiella nytta är RFID-tekniken som bland annat utlovar kostnadsminskningar och ökad konkurrenskraft. RFID i en logistikkedja genererar stora mängder data som måste lagras, hanteras och användas i realtid. Detta tillsammans med antalet användare av denna data gör att informationsmäklare kan vara nödvändiga. En informationsmäklarens uppgift är att hantera avläsare, filtrera och aggregera den insamlade RFID-data och skicka den, förädlad, till användaren av den data. Då utbudet av forskning kring de mjuka aspekterna av informationsmäklare inom RFID är begränsad är det oklart vilken roll informationsmäklare har vid gränsöverskridande aktiviteter.

Ett varumärke är av stor vikt för en organisation eller ett företag. En viktig del av varumärket är organisationsidentiteten. Den påverkar anställda och genom dem organisationens kunder. Det här gör att organisationsidentiteten är ett centralt verktyg för organisationsledningen i arbetet med att stärka ett varumärke. Systembolaget är ett företag med monopol på alkoholhandeln i Sverige. Men att företaget saknar officiella konkurrenter minskar inte värdet på ett starkt varumärke, snarare tvärtom.

Syftet med vår uppsats är att undersöka och analysera hur en koncern via Corporate Branding integrerar och implementerar ett redan existerande koncept i ett förvärvat företag/kedja. Då Corporate Branding handlar om att bygga upp, förstärka och förmedla ett affärskoncept till både interna och externa intressenter, har vi, för att ge en heltäckande bild av processen, valt att undersöka och analysera båda dessa aspekter. Vår problemformulering bestod bland annat av följande frågor; Vilka förändringar har uppstått vid förvärvet? Vad händer med ett företags organisationsstruktur, kultur och identitet inför och efter ett förvärv? Hur har det förvärvande företaget använt sig av Corporate Branding för att implementera ett existerande affärskoncept i vårt fallföretag? Vilka reaktioner har uppstått Internt och externt i samband med förvärvet? Hur skiljer sig de båda affärskoncepten från varandra? Vi har genomfört en kvalitativ fallstudie, samt en kvantitativ studie i form av enkätundersökning. Teorikapitlet är uppdelat i fyra delar och består av organisationsstrukturer, förvärvsteorier, intern samt extern Corporate Branding.

Syfte och frågeställningarSyftet med vår studie var att undersöka hur yrkesrollen kan se ut för hälsopedagoger inom den offentliga sektorn och näringslivssektorn i dagsläget. Vi ville ta reda på vilka arbetsområden och företag som är aktuella för hälsopedagoger att söka anställning inom. Våra frågeställningar är:1.     Hur ser arbetsuppgifterna ut för de respondenter vi valt att undersöka?2.     Hur såg vägen till anställning ut? MetodFör att själva få en känsla och upplevelse av hur det är att arbeta på de arbetsplatser våra sju respondenter arbetade på genomförde vi en intervjustudie på plats. Vi bygger vår studie på fakta, personliga uppfattningar och beskrivningar från respondenterna.

Det händer mycket i den svenska skolan just nu. Sommaren 2011 börjar en ny läroplan gälla med allt vad det innebär av förändringar. Men vad har egentligen förändrats sedan den förra läroplanen från 1994? I världen runtomkring oss sker saker som mer och mer påverkar oss här hemma i Sverige. Vi har under våren kunnat följamedierapporteringen om uppror för demokrati i Nordafrika och Mellanöstern och om kärnkraftskatastrofen i Japan.

Banverket är den myndighet som har ansvaret för järnvägstransportsystemet i Sverige och är en producent av järnvägsinformation. En stor del av infrastrukturinformationen lagras i baninformationssystemet BIS och Banverket är förpliktad att tillhandahålla den. I nuläget är informationen åtkomlig på ett lätt sätt främst Internt. Dessutom ställer dagens samhälle krav på att informationen ska levereras enligt standard. Standardiseringsorgan har tagit fram standarder för geografisk information som svar på behovet att återanvända och samutnyttja geografiska data. Vårt examensarbete är genomfört på Banverket Verksamhetsstöds IT-avdelning och var inriktat på att kartlägga standarder för geografisk information och utveckla en webbtjänst för BIS för att öka tillgängligheten till informationen. Rapportens kunskapsbidrag är en analys av standarder för geografisk information som är relevanta för järnvägsnätet.

Today more and more companies are looking out to adopt a new generation intranet, a social intranet where all employees can engage to express themselves and share information. There are large expectations on these new services, which have the opportunity to create high business value if used actively and qualitatively. However, there is a large challenge in knowing how to best implement these services in an organization in order to achieve this. This paper has investigated how an implementation should be made by defining obstacles for the implementation and adoption, discussing how they could be overcome, investigating what incentives could be used to foster usage and finding common success factors for an implementation.By a qualitative research method, consisting of five case studies and two focus area interviews we found a number of steps that must be followed for an implementation to be successful. First the conditions of the organization must be investigated in order to see whether or not social tools are suitable.

Sammanfattning ?Arbetsmarknadsåtgärders påverkan på anställning ? En jämförande studie utifrån universitetslärares syn på arbetsmarknadsåtgärder?Datum          2014-06-03Nivå              Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 ECTSInstitution    Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, EST, Mälardalens     HögskolaFörfattare    Mikael Andersson              Marcus Fredriksson                       28september 1990              17april 1991                      Dennis Johansson                       11oktober 1992Titel              Arbetsmarknadsåtgärders påverkan på anställning                       ? En jämförande studie utifrån universitetslärares syn på                   arbetsmarknadsåtgärderHandledare  Kent TrosanderNyckelord    Nyanställning, arbetsmarknadsåtgärder, anställningskostnader,         kostnader för anställda, efterfrågan på personalSyfte          Studien syftar till att jämföra ämnesområdena företagsekonomi och nationalekonomi ur universitetslärares perspektiv vid en tillämpning på företags motiv till anställning efter sänkningen av arbetsgivaravgiften för unga.Fråge-        Hur anser universitetslärare i företagsekonomi och nationalekonomi att ställning        sänkningen av arbetsgivaravgifter för personer under 26 år påverkar                       företag?Metod          Studien tillämpar en kvalitativ metodansats och samlar in primärdata                      via semistrukturerade intervjuer med akademiker inom företagsekonomi och nationalekonomi.Resultat       I den teoretiska referensramen insamlades data om vad som leder till att företag efterfrågar nyanställningar. Sedan ställdes dessa mot empiriska insamlingar från respondenter inom ämnena företagsekonomi och nationalekonomi. Studien visar att det finns grundläggande brytningar i hur lärarna inom de olika disciplinerna ser på hur arbetsmarknadsåtgärder påverkar företagens vilja till att anställa ny personal. Företagsekonomin ser mer Internt och till det enskilda företagets vilja att utvecklas.