Ronald McDonald Hus Àr en ackommodering som ger familjer med sjuka barn möjlighet att kunna bo och uppleva en hemlik miljö samtidigt som deras barn vÄrdas pÄ sjukhuset. Syftet med studien var att undersöka om det förelÄg nÄgot samband mellan vistelsens lÀngd pÄ Ronald McDonald Hus och hur nöjda förÀldrarna var avseende den fysiska och psykosociala boendemiljön. Vistelsens lÀngd i denna studie definierades som ?mindre Àn tre nÀtter? och ?mer Àn tre nÀtter.? Metoden var en komparativ och kvantitativ enkÀtstudie. Konsekutivt urval anvÀndes för att rekrytera deltagare.

En verksamhet strÀvar efter att uppnÄ en viss effektivitet. För att det ska vara möjligt mÄste verksamheten styras, det vill sÀga planeras, samordnas och kontrolleras. Företag kan idag vÀlja att jobba med olika styrmedel. Ett av det mest anvÀndbara styrmedlet Àr produktkalkylering. Produktkalkylering anvÀnds bland annat för att bestÀmma pris pÄ produkter, lönsamhetsberÀkning, kostnadskontroll och produktval.

Regleringen pĂ„ redovisningsomrĂ„det har under det senaste Ă„rtiondet utvecklats kraftigt, vilket sammantaget har inneburit en utveckling mot ett mer komplicerat regelverk. MĂ„lsĂ€ttningen med BFN:s förenklingsprojekt Ă€r att minska antalet regler, samla reglerna i ett allmĂ€nt rĂ„d samt generellt förenkla och förtydliga regelverket. K2 har mötts av omfattande kritik bĂ„de frĂ„n remissinstanserna och frĂ„n övriga redovisningsprofessionen. Även BFN:s interna osĂ€kerhet att fullfölja projektet vittnar om en misstro pĂ„ projektet och dess slutprodukt. Uppsatsen behandlar följande forskningsfrĂ„gor: Kan K2 innebĂ€ra förenklad redovisning för mindre företag? Är K2 en redovisningsmĂ€ssigt bra lösning? Uppsatsens syfte Ă€r att skapa en ökad förstĂ„else kring problematiken kring införandet av ny reglering pĂ„ redovisningsomrĂ„det.

Det vi vÀljer att bevara som ett kulturarv baseras pÄ samhÀllets vÀrderingar och ideal. Kulturarv Àr ett val och Àven nÀr det kommer till sjÀlva förvaltningen finns flera olika vÀgar att vÀlja pÄ. Den hÀr uppsatsen utreder ett sÀtt att se pÄ landskapets idé som ett kulturarv, som ett idéarv, med syftet att bidra till diskussionen om bevarande genom att försöka bredda den allmÀnna synen pÄ vad ett kulturarv Àr och hur det kan förvaltas. Genom en historisk genomgÄng av kulturarvs- och landskapsbegreppens utveckling framgÄr att frÄgan om vad som ska bevaras till framtiden med tiden har förÀndrats till att omfatta allt fler olika typer av materiella sÄvÀl som immateriella arv. Synen pÄ kulturarv och landskap har dessutom gÄtt frÄn att enbart betona statiska objekt till en betoning av helhet, förÀnderlighet och aktivt bruk.

Syftet med detta examensarbete Àr att konkretisera och visa pÄ de grundlÀggande problemen med inomhusklimatet i BrogÄrdsfabriken i Vetlanda, för att utifrÄn detta komma fram med ÄtgÀrdsförslag för att minska dem. Detta samt att utreda möjligheterna att ta till vara den i fabriken internt genererade överskottsvÀrmen och minska energianvÀndningen.Arbetet har skett i ett top-down-perspektiv, vilket betyder att fabriken ses som ett slutet system dÀr tillförd energi in i systemet stÀlls mot bortförd energi ut ur systemet. Stor del av arbetet har bedrivits i simuleringsprogrammet IDA ? Indoor Climate and Energy till vilket data samlats in genom fysiska mÀtningar i fabriken och genom intern dokumentation pÄ företaget.Problemen med inomhusklimatet för de anstÀllda ute i produktionen Àr av olika karaktÀr i olika delar av fabriken och varierar Àven i intensitet beroende pÄ vilken tid pÄ Äret som studeras. Dock Àr de bakomliggande orsakerna till problemen alltid desamma.

Sammanfattning"Employer branding pÄ Q-Med ? En fallstudie i hur företagsspecifika vÀrden förmedlas till potentiella och befintliga medarbetare"Datum: 19 januari, 2011NivÄ: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 ECTSInstitution: Akademin för hÄllbar samhÀlls? och teknikutveckling, HST, MÀlardalens HögskolaFörfattare: Erik Ljungmark 29 januari 1980, Stina Nilsson 25 april 1983Titel: Employer branding pÄ Q-Med ? En fallstudie i hur företagsspecifika vÀrden förmedlas till potentiella och befintliga medarbetareHandledare: Sara MelénNyckelord: Employer branding, arbetsgivarvarumÀrke, företagsspecifika vÀrdenFrÄgestÀllning: Vilka företagsspecifika vÀrden avser Q-Med att förmedla till potentiella och befintliga medarbetare? Vilka strategier anvÀnder Q-Med i sitt arbete med employer branding?Syfte: Uppsatsens syfte Àr att beskriva hur det medicintekniska företaget Q-Med arbetar med employer branding, bÄde internt och externt, samt beskriva hur deras employer branding-process ser ut.Metod: Undersökningen bestÄr av en kvalitativ fallstudie baserad pÄ sekundÀra och primÀra kÀllor. Insamlad primÀrdata utgörs av intervjuer med representanter frÄn fallföretaget. Utöver fallstudien har sakkunniga inom omrÄdet employer branding intervjuats.Slutsats: Studien visar att Q-Med avser att förmedla vÀrdeorden affÀrsmÀssighet, enkelhet och nytÀnkande till potentiella och befintliga medarbetare. Dessa vÀrdeord ska Äterspegla Q-Meds företagsspecifika vÀrden.

ProblemomrÄde: Svenskt NÀringslivs sammanstÀllningar av Sveriges kommuners företagsklimat visar att GÀvle kommun har ogynnsamma förutsÀttningar för smÄföretagare att utveckla och öka sin tillvÀxt. I och med de smÄ företagens betydelse för att skapa arbetstillfÀllen kan en grundlÀggande uppfattning antas att GÀvle kommun, med dess höga arbetslöshet och ofördelaktiga företagsklimat, drastiskt bör förÀndra den situation som idag rÄder. Metod: Undersökningen genomfördes med hjÀlp av en kvalitativ telefonintervju-undersökning med semistrukturerade frÄgor. Urvalet av respondenterna Àr genomfört ur ett bekvÀmlighetsurval och har bestÄtt av smÄföretagare i GÀvle kommun ifrÄn flertalet olika branschomrÄden sÄsom bygg, ekonomi, telemarketing och detaljhandelsbranschen. Resultat: Under och genom studien identifierades fyra tillvÀxthinder, tvÄ av intern karaktÀr och lika mÄnga dÀrtill externa.

Den hÀr uppsatsen handlar om HTF:s och Sif:s arbete med jÀmstÀlldhet och mÄngfald. Hur de som fackförbund Àr förebilder med möjlighet att pÄverka samhÀllet. Uppsatsens syfte Àr att ur ett genusvetenskapligt perspektiv undersöka och ge exempel pÄ hur förbunden arbetar med jÀmstÀlldhet och mÄngfald, internt mot de anstÀllda och externt mot medlemmar samt hur de hanterar sin roll som förebild. De frÄgor som jag stÀllt mig har varit följande; Vilka exempel pÄ skillnader finns det mellan retorik och praktik? Hur formuleras syftet med arbetet? Vad stÄr begreppen jÀmstÀlldhet och mÄngfald för, vilka attityder och instÀllningar finns? Vilka exempel pÄ olikheter finns det pÄ förbundens sÀtt att arbeta med frÄgor om jÀmstÀlldhet och mÄngfald? Uppsatsen Àr uppbyggd kring tanken om att organisationen och dess medlemmar interagerar och Äterskapar tankar om genus och mÄngfald.

För att Skatteverket lÀttare skall kunna granska att prissÀttningen vid transaktioner mellan koncernföretag Àr marknadsmÀssig har det i Sverige införts en lag om dokumentationsskyldighet.Svenska revisionsbyrÄer anser att dokumentation av internprissÀttning inte, ur företags perspektiv, enbart bör ses som en börda. IstÀllet anses att koncernföretag bör se dokumentationsskyldigheten som en möjlighet till fördelar.I vÄr huvudsakliga problemfrÄgestÀllning har vi stÀllt frÄgan om dokumentationsskyldigheten medfört fördelar för fyra koncernföretag eller om den enbart Àr en arbetsbörda? Vidare har vi med avsikt att kunna besvara vÄr huvudsakliga problemfrÄgestÀllning utformat tre delfrÄgestÀllningar.Syftet med denna uppsats Àr beskriva vilka effekter dokumentationsskyldigheten av internprissÀttning har inneburit för de koncernföretag som undersökts.Vi har valt att avgrÀnsa oss till att studera lagens effekter hos fyra olika koncernföretag. Av företagen ser tre av dem sig som medelstora medan ett ser sig som ett mindre företag. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod i vÄr arbetsprocess och vÄrt vetenskapliga förhÄllningssÀtt har varit hermeneutiskt.Den teoretiska referensramen bestÄr frÀmst av redogörelser av begreppet internprissÀttning, OECD samt Skatteverkets föreskrift (SKVFS 2007:1).

InledningHandledning i olika former sÄvÀl externt som internt, har förekommit som möjlighet för de kontrakterade jourfamiljehemmen i Jönköpings kommun, under cirka 15 Är. Jourfamiljehemmen var tidigare sex stycken till antalet.Efter en omorganisation bedrivs sedan hösten 2009 intern handledning, för 10-12 kontrakterade jourfamiljehem i tvÄ olika grupper. Vid varje tillfÀlle Àr mellan sex till nio deltagare nÀrvarande. MÄlsÀttningen Àr att bÄda makarna Àr nÀrvarande vid handledningstillfÀllet. Handledningen sker en gÄng per mÄnad och pÄgÄr under tvÄ och en halv timma.Vardera grupp handleds av tvÄ socionomer med vidareutbildning och som tillika Àr verksamma som familjehemssekreterare.

I detta examensarbete genomförs en anvÀndarcentrerad designprocess med mÄl att utvÀrdera olika arbetsmetoder som anvÀnds för att skapa ett förslag till ett belÀggnings- och bemanningssystem, i form av en prototyp, för IT-konsultföretaget Valtech AB. Under arbetet har vi försökt att utreda hur bra dessa arbetsmetoder Àr för att identifiera anvÀndarna och deras behov men Àven att analysera vilka designmoment som Àr viktiga för att systemet ska bli anvÀndbart. Företaget har ett belÀggnings- och bemanningssystem sedan tidigare men systemet uppfyller inte de behov och krav som företaget och anvÀndarna stÀller pÄ det. Under examensarbetets gÄng har dÀrför flera arbetsmetoder inom mÀnniska-datorinteraktion, anvÀndarcentrerad designprocess och agil systemutveckling genomförts för att undersöka hur dessa metoder pÄverkar vÄr syn pÄ anvÀndarnas behov med systemet. Vi har Àven studerat hur dessa metoder pÄverkar huruvida systemet Àr anvÀndbart eller ej samt om och vilka delar i designen av systemet som pÄverkar systemets anvÀndbarhet.Resultat efter olika undersökningar har visat att behovent med kring det nuvarande belÀggnings- och bemanningssystemet har förÀndrats sedan det började anvÀndas.

Bakgrund och problemdiskussion: År 2008 kom ett förslag om att avskaffa den allmĂ€nna revisionsplikten för cirka 96% av företagen i Sverige. Detta förslag genomfördes Ă„r 2010 men kom dĂ€remot inte att beröra 96% av de svenska aktiebolagen som den ursprungliga utredningen föreslog. IstĂ€llet kom Ă€ndringen att gĂ€lla cirka 70% av de svenska aktiebolagen. EU:s fjĂ€rde bolagsrĂ€ttsliga direktiv ger dock upphov till att Sverige har möjligheten att avskaffa revisionsplikten för de företag som det ursprungliga förslaget gav uttryck för. Det Ă€r dĂ€rför intressant att undersöka vad de företag, som ligger i grĂ€nsskiktet mellan Sveriges uppsatta grĂ€nsvĂ€rden och de maximalt tillĂ„tna av EU, anser vilka vĂ€rden en revision medför.

Problemformulering: Hur arbetar företagen i studien strategiskt med att attrahera arbetskraft via sitt arbetsgivarvarumÀrke ? Employer Branding?Syfte: Uppsatsens syfte Àr att beskriva samt undersöka hur företag arbetar strategiskt för att attrahera potentiell arbetskraft. Uppsatsen kommer Àven att jÀmföra om strategierna skiljer sig Ät mellan företag som Àr verksamma inom olika branscher.Metod: För att genomföra uppsatsen anvÀnds en kvalitativ undersökningsstrategi. Empiri samlades in genom kvalitativa intervjuer som genomförts utifrÄn en semistrukturerad intervjuguide.Empiri: Empiri har samlats in genom intervjuer som kategoriserats under fyra olika teman internt perspektiv, extern perspektiv, kommunikation och mÄl. De deltagande företagen i denna studie Àr företag X, Hi3G Access och Systembolaget.

Problemformulering: Saab som varumÀrke Àr ett sÄ kallat företagsvarumÀrke. För att ett företag ska lyckas bygga upp ett framgÄngsrikt företagsvarumÀrke Àr det viktigt att fokusera pÄ tre delar, vision, kultur och image. Dessa tre delar bör stÀmma överens i sÄ stor utstrÀckning som möjligt. Om det finns glapp mellan de olika delarna Àr det viktigt att företaget upptÀcker dessa glapp och arbetar för att minska eller eliminera dessa. Saab ska under hösten 2007 genomföra en webbaserad kundundersökning angÄende deras varumÀrket och behöver inför den fÄ en indikation pÄ hur dagslÀget ser ut.Syfte: Att undersöka vilken bild bestÀllare och anvÀndare av Saabs produkter har av Saab som företag och varumÀrke.

Sammanfattning Uppsatsens titel: SjĂ€lvscanning i dagligvaruhandeln -en konkurrensfördel eller inte? Seminariedatum: 2007-01-17 Ämne/Kurs: Magisteruppsats, FEK 591. Strategic Management, 10p. Författare: Klas Blomqvist, Henrik DagergĂ„rd Handledare: Hans Knutsson Fem nyckelord: SjĂ€lvscanning, dagligvaruhandeln, konkurrensfördel, strategisk grupp, differentierad strategi Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att analysera om investeringar i ny teknik i dagligvaruhandeln, vilka Ă€mnar rationalisera bort kassaprocessen, kan ligga till grund för en bestĂ„ende konkurrensfördel. Metod: En kvalitativ studie med ett deduktivt angreppssĂ€tt har anvĂ€nts dĂ€r tvĂ„ fallföretag har studerats.