Det finns risken att varje företag drabbas av nÄgon typ av kris nÄgon gÄng och i samband med denna kris kan verksamheten pÄverkas i form av minskning av företagets affÀrsmÀssiga handlingsutrymme. Kris definieras som ?en hÀndelse som utgör ett hot mot mÀnniskor, materiella och immateriella vÀrden och dÀr ÄtgÀrder utöver de normala krÀvs för att bemÀstra situationen? (Skoglund & Olsson 1995, s. 14). NÀr en kris uppkommer i ett företag drabbas bÄde enskilda och grupper i företaget.

I flera undersökningar framgÄr att det vanligaste sÀttet som bedrÀgerier eller förskingringar i insamlingsorganisationer upptÀcks Àr genom tips frÄn anstÀllda inom organisationen eller av en ren tillfÀllighet. Det Àr tÀmligen sÀllsynt att ekonomiska brott upptÀcks av externa revisorer. Detta pekar pÄ vikten av att ha ett vÀl fungerande internt kontrollsystem. Syftet med uppsatsen Àr dÀrför att utreda hur svenska insamlingsorganisationer arbetar med intern kontroll för att förhindra att drabbas av bedrÀgerier samt att analysera hur detta arbete kan förbÀttras.Vi Àmnar besvara vÄrt syfte genom att utifrÄn vÄr analysmodell utföra kvalitativa intervjuer med utvalda svenska insamlingsorganisationer. DÄ COSO-modellen Àr en allmÀnt vedertagen modell för intern kontroll, kommer den vara utgÄngspunkt i analysmodellen.

Det Àr viktigt med en stÀndig tillförsel av mindre företag i ett land för att kunna erhÄlla en lÄngsiktig ekonomisk tillvÀxt i landet. MÄnga tekniska framsteg och nya uppfinningar kommer ifrÄn akademin, och för att detta ska nÄ allmÀnheten behöver forskarna hitta ett sÀtt att fÄ ut sina idéer pÄ marknaden. Idag Àr det svÄrt för företag skapade av forskare direkt frÄn akademien att överleva, mycket för att de saknar den affÀrsmÀssiga kompetensen som krÀvs för att starta och driva ett framgÄngsrikt företag. Detta gjorde det intressant att undersöka vad denna typ av företag besitter för affÀrsmÀssig kompetens och hur de gör för att införskaffa sig denna. Vi har utfört en kvalitativ fallstudie pÄ tre högteknologiska spinoff-företag i UmeÄ som har tagit hjÀlp av företagsinkubatorn Uminova. Vi har genom intervjuer med grundare och företagsledare försökt bilda oss en uppfattning om vad för typ av affÀrsmÀssig kompetens som finns och har funnits i de tre företagen.

I en tid nÀr kommunikationens betydelse vÀxer blir det ocksÄ viktigare vilken syn pÄ kommunikation organisationer har, eftersom det pÄverkar hur man tÀnker och agerar i olika situationer. Det har blivit allt vanligare att myndigheter och organisationer i offentlig förvaltning har nÄgon form av skriven policy för sitt kommunikationsarbete. Men trots att alltmer praktiskt kommunikationsarbete i offentliga verksamheter utgÄr frÄn kommunikationspolicyer verkar det inte finnas sÄ mycket forskning gjord runt sjÀlva dokumenten. Den hÀr studien Àr en kvalitativ innehÄllsanalys av femton aktuella kommunikationspolicyer frÄn offentliga verksamheter pÄ fem olika förvaltningsnivÄer i Sverige. Syftet med studien Àr att beskriva vilken syn pÄ kommunikation som kan utlÀsas av policydokumenten.

Bakgrund: Antalet patienter med hjÀrtsvikt kommer att öka i framtiden dÄ fler Àldre överlever en hjÀrtinfarkt vilket Àr en vanlig orsak till hjÀrtsvikt. MÄnga patienter med hjÀrtsvikt vÀljer att vÄrdas i sitt hem vilket innebÀr en utmaning för distriktssköterskor i den kommunala hÀlso- och sjukvÄrden. Syfte: Syftet med denna studie Àr att belysa distriktssköterskors stöd till patienter med svÄr hjÀrtsvikt som vÄrdas i hemmet inom kommunal hÀlso- och sjukvÄrd. Metod: Genom intervjuer samlades data in frÄn sex distriktssköterskor. Data analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys med induktiv ansats.

Bakgrund: För att kunna stilla kunders behov och skapa kvalitet och dÀrigenom vÀrde, krÀvs kunskap. TvÄ teoribildningar som talar om vÀrde och kvalitet respektive kunskap var för sig Àr Service Management och Knowledge Management. Service Management Àr huvudsakligen externt orienterad medan Knowledge Management Àr nÀst intill uteslutande internt orienterad, vilket medför att vissa "spÀnningar" Äterfinns dem emellan. FrÄgan Àr hur dessa"spÀnningar"hanteras i kunskapsföretags vÀrdeskapande. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att analysera vad Service respektive Knowledge Management bidrar till i förstÄelsen för kunskapsföretags vÀrdeskapande.

Detta projekt och examensarbete har bestÄtt av utveckling och rationalisering av befintlig metod vid montering och demontering av sidotÀtningsjÀrnen pÄ utskovsluckor till Vattenfalls dammluckor. Nuvarande metod har byggt pÄ tidskrÀvande, dyra och omstÀndiga uppbyggnader av trÀstÀllningar. Vi har istÀllet valt att konstruera en justerbar arbetsplattform (typ skylift), som skall vara anvÀndbar pÄ de flesta dammluckorna. Plattformarna sÀnks ner till befintligt luckben. En plattform bestÄr av stÄlplatta som skruvas fast pÄ den vertikala betongvÀggen (monoliten) som finns i anslutning till dammluckan.

Idag Àr personalen en allt viktigare tillgÄng för de flesta företag. I dessa företag finns ofta dolda tillgÄngar, i form av personal, som inte fÄr synas i balansrÀkningen. PÄ 1960-taletbörjade man anvÀnda sig av personalekonomisk redovisning, HRA, dÄ man ansÄg att Àvenföretagets resurser i form av personal borde tas upp som en immateriell tillgÄng ibalansrÀkningen. Trots detta Àr det sÀllsynt med personalekonomiska balansrÀkningar,förutom i idrottsvÀrlden dÀr mÄnga fotbollsföreningar tar upp sina spelarkontrakt somimmateriella tillgÄngar. I Sverige finns nÄgot som heter elitlicensen, vilken reglerar hurexternt förvÀrvade fotbollsspelare fÄr redovisas och vÀrderas.

Syftet med uppsatsen Àr att analysera ledarskapet i den ideella organisationen Friskis&Svettis med avseende pÄ incitament för formella och informella ledare samt hur dessa ledare motiveras. Författarna vill Àven jÀmföra olika lokala Friskis&Svettisföreningar för att se om det finns nÄgra skillnader i dessa avseenden. I uppsatsen har sekundÀr data i form av litteratur om ledarskap och motivation samt dokument gÀllande Friskis&Svettis legat till grund för studien. Empirin har insamlats genom semistrukturerade intervjuer. Respondenterna valdes ut genom ett bekvÀmlighetsurval dÀr vi avgrÀnsat oss till tre Friskis&Svettisföreningar i StockholmsomrÄdet.

Problematiken med att redovisa humankapitalet existerar dÄ det inte finns nÄgon enhetlig modell för hur detta skall gÄ till. NÀr företag trÀder in pÄ börsen skall de vÀrderas och sÀlja ut sina Àgarandelar pÄ marknaden för första gÄngen. Ett sÄdant företag borde ha högre incitament att redovisa mer frivillig information. Studien syftar till att undersöka den redovisning av frivillig information om humankapital som sker hos kunskapsföretag vid en börsintroduktion. Nyckeltal frÄn olika teoretiska modeller lokaliserades.

Uppsatsens syfte Ă€r att undersöka hur de anstĂ€llda pĂ„ Jensens BĂžfhus Malmörestaurang upplever att det Ă€r att arbeta i ett företag med en ledning och en organisationsstruktur frĂ„n ett annat land.Hur upplever de anstĂ€llda pĂ„ Malmörestaurangen att Jensens BĂžfhus, ett danskt företag, verksamt pĂ„ bĂ„da sidor av Öresundsregionen, implementerar och kommunicerar sin organisationskultur internt pĂ„ Malmörestaurangen?Uppsatsen bygger pĂ„ en kvalitativ fallstudie av Jensens BĂžfhus Malmörestaurang. För att besvara uppsatsens syfte och frĂ„gestĂ€llning var kvalitativa djupintervjuer med ett antal anstĂ€llda pĂ„ Malmörestaurangen den bĂ€st lĂ€mpade metoden. Vi genomförde djupintervjuer med sex stycken anstĂ€llda pĂ„ Malmörestaurangen.I Jensens BĂžfhus vĂ€lkomstmapp och pĂ„ företagets hemsida beskrivs kommunikationen och ledarskapet inom organisationen som prĂ€glat av en stark hierarkisk styrning. I relation till detta visar denna fallstudie att den hierarkiska organisationsstyrning inte praktiseras pĂ„ Jensens Malmörestaurang dĂ€r intervjupersonerna upplever att de Ă€r pĂ„ samma nivĂ„ oavsett befattning.

Corporate Social Responsiblity is today a well known concept in the business world. The concept contains responsibility and sustainability for those who chose to work with Corporate Social Responsibility and the three responsibility areas within the concept. Responsibility and sustainability is of importance, no matter what core business a corporation has. The responsibility goes both out from the corporation, to take care of the surrounding society and the environment. The responsibility also concerns the corporation interal, aiming for a sustainable work enivornment and good working conditions.

Uppsatsens syfte var att analysera Finansinspektionens kommunikationssystem samt att utvÀrdera hur deras interna kommunikation fungerar i praktiken. Författarna valde att utföra en fallstudie för att pÄ sÄ sÀtt kunna gÄ djupare inom en specifik organisation. Insamling av empiri har skett genom en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod med tre personliga intervjuer samt en större enkÀtundersökning med medarbetare pÄ Finansinspektionen. Respondenterna och informanterna valdes delvis medvetet men Àven genom ett slumpmÀssigt urval. Den teoretiska referensramen som studien bygger pÄ innefattar ett flertal kommunikationsmodeller, sÄsom Shannon och Weavers basmodell, olika slag av intern kommunikation och Osgood och Schramms kommunikationsmodeller.

Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur intern kommunikation anvÀnds som strategiskt verktyg i norska IKEAs Corporate Social Responsibility arbete.Metod: I studien har kvalitativ metod tillÀmpats. Det empiriska materialet har samlats in genom personliga intervjuer. Dels med personal som ansvarar för kommunikationen av CSR och dels med personal som har andra arbetsuppgifter, exempelvis försÀljning och kassaarbete. Materialet har kompletterats med observationer pÄ varuhuset och och studium av styrdokument.Slutsatser: Personalen Àr överlag positiv till IKEAs CSR-arbete men har olika attityder till CSR, alla hÄller inte med de ansvariga för CSR om att bÄde samhÀllet och IKEA tjÀnar pÄ att IKEA tar ansvar. Den viktigaste informationskanalen för internkommunikation av CSR tycks vara event marketing och kampanjer.

Det Àr viktigt med en stÀndig tillförsel av mindre företag i ett land för att kunna erhÄlla en lÄngsiktig ekonomisk tillvÀxt i landet. MÄnga tekniska framsteg och nya uppfinningar kommer ifrÄn akademin, och för att detta ska nÄ allmÀnheten behöver forskarna hitta ett sÀtt att fÄ ut sina idéer pÄ marknaden. Idag Àr det svÄrt för företag skapade av forskare direkt frÄn akademien att överleva, mycket för att de saknar den affÀrsmÀssiga kompetensen som krÀvs för att starta och driva ett framgÄngsrikt företag. Detta gjorde det intressant att undersöka vad denna typ av företag besitter för affÀrsmÀssig kompetens och hur de gör för att införskaffa sig denna. Vi har utfört en kvalitativ fallstudie pÄ tre högteknologiska spinoff-företag i UmeÄ som har tagit hjÀlp av företagsinkubatorn Uminova. Vi har genom intervjuer med grundare och företagsledare försökt bilda oss en uppfattning om vad för typ av affÀrsmÀssig kompetens som finns och har funnits i de tre företagen.