FöretagsvÀrdering Àr ett Àmne som vÀcker stort intresse frÄn bland annat revisorer ochvÀrderare dÄ det idag har blivit allt vanligare att köpa och sÀlja företag. För att vÀrdera ettföretag Àr det viktigt att ha en gemensam definition pÄ begreppet vÀrde dÄ detta kan skilja sigmellan olika individer. VÀrdering av företag som bestÄr av relativt sett mycket immateriellatillgÄngar anses vara ett av de mest problematiska omrÄdena nÀr det gÀller vÀrdering. Enimmateriell tillgÄng Àr en identifierbar, icke-monetÀr tillgÄng utan fysisk form. Företag sombestÄr av relativt sett mycket immateriella tillgÄngar har idag blivit allt mer förekommande dÄekonomin utvecklas fort.

Sedan 2005 mÄste alla börsnoterade företag samt de företag som upprÀttar en koncernredovisning tillÀmpa IFRS regelverk. Bakgrunden tar upp revisorers Äsikter kring införandet av IFRS samt varför man valde att införa IFRS regelsystem. Bakgrunden har dÀrför naturligt lett oss in pÄ uppsatsens problemformulering ?Hur ser svenska respektive danska revisorer pÄ problematiken kring de internationella redovisningsstandarderna, IFRS, angÄende immateriella tillgÄngar?? Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ ifall IFRS har medfört en harmonisering mellan lÀnders olika redovisningar. Vi har valt att titta pÄ standarderna IAS 36, IAS 38 samt IFRS 3 som reglerar immateriella tillgÄngar.

Bakgrund och problem: Till följd av att aktiemarknaden breder ut sig och i och med en starkt ökad ekonomisk integration mellan vÀrldens lÀnder, har ett behov av en harmoniserad redovisning ökat. För detta ansÄg IASB att behov fanns av ny reglering vid upprÀttande av koncernredovisning, vilket ledde till att IFRS 3 RörelseförvÀrv infördes Är 2005. Denna reglering medförde bland annat att fler immateriella tillgÄngar skall identifieras i samband med förvÀrv. Detta kan antas ha pÄverkat intressenternas anvÀndbarhet av redovisningen dÄ de fÄr tillgÄng till mer detaljerad finansiell information.Syfte: Syftet med denna studie Àr att utreda och jÀmföra hur redovisningens anvÀndbarhet för investerare och lÄngivare har pÄverkats till följd av att fler immateriella tillgÄngar numera skall identifieras vid förvÀrv.AvgrÀnsningar: I vÄra problemformuleringar har avgrÀnsningar gjorts som inneburit att huvudsakligt fokus har lagts pÄ tvÄ intressenter; investerare och lÄngivare.Metod: Denna studie har genomförts utifrÄn en kvalitativ forskningsmetod dÀr intervjuer med tvÄ investerare och tre lÄngivare har utgjort studiens primÀrdata. Den insamlade informationen har kompletterats med sekundÀrdata i form av böcker, vetenskapliga artiklar, standarder samt tidigare genomförda uppsatser.Slutsatser: Till följd av att fler immateriella tillgÄngar skall identifieras har anvÀndbarheten för investerarna ökat nÀr de skall ta beslut om investering.

Bakgrund och Problem: Redovisningen vÀrlden över har i huvidsak förgrenats i tvÄ redovisningstraditioner, anglosaxisk och kontinental. I och med ökad globalisering har behovet av harmonisering ökat varför alla noterad företag inom EU idag mÄste tillÀmpa IFRS. En stor skillnad gentemot de gamla regelveret Àr hÀnförligt till IFRS 3 Business Combinations och goodwill. Intresse finns dÀrmed att undersöka huruvida lÀnder tillhörande den anglosaxiska respektive kontinentala redovisningstraditionen identifierar olika stor andel immateriella tillgÄngar vid företagsförvÀrv.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka huruvida det finns skillnader i redovisningen av goodwill enligt IFRS 3 Business Combinations mellan lÀnder som historiskt sett anses ha tillhört den kontinentala traditionen respektive den anglosaxiska traditionen. Vidare Àr syftet att undersöka ifall det finns andra företagsspecifika attribut som pÄverkar redovisningen av goodwill vid företagsförvÀrv och ifall dessa kan tÀnkas pÄverka studiens utfall.Metod: Studien antog en kvantitativ ansats dÀr sekundÀrdata i form av Ärsredovisningar lÄg som grund.

Den offentliga verksamhetens effektivitet och kvalitet Àr nÄgot som diskuterats flitigt de senaste Ären. Syftet med uppsatsen Àr att föreslÄ förbÀttrade arbetssÀtt för en effektiv resursanvÀndning för vissa kommunala verksamheter. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ metod i huvudsak baserad pÄ intervjuer för att fÄ reda pÄ hur olika kommuner resonerar kring frÄgan. Den teoretiska referensramen har tillkommit efter att intervjumaterialet analyserats och dessa komponenter har efter en problemdiskussion utmynnat i en slutsats.För att effektivt utnyttja sina resurser krÀvs dels en respekt för att budgetar inte fÄr överskridas, ett bra internt samarbete mellan politiker och tjÀnstemÀn och en gynnsam organisationskultur. Yttre goda omstÀndigheter som exempelvis ett bra geografiskt lÀge och en god infrastruktur kan skapa attraktivitet och dÀrigenom höja skatteunderlaget och dÀrigenom skapa stordriftsfördelar vilket i sin tur sÀnker kostnaderna per brukare.

Titel: Investeringsprocessen hos ett IT-företag ? en fallstudie av Visma Spcs ABBakgrund: En strukturomvandling har ökat kraven pÄ dagens företag, krav som rör kontinuerlig förnyelse och förbÀttring, nÄgot som fört med sig ökade investeringsbehov. En bransch som tydligt prÀglas av de nya omvÀrldsförhÄllanden som strukturomvandlingen fört med sig Àr IT-branschen, en relativt ny och kunskapsintensiv bransch dÀr immateriella investeringar dominerar. Visma Spcs AB Àr ett VÀxjöbaserat IT-företag som genomför stora immateriella kapitalsatsningar, framförallt i produktutveckling och humankapital.Syfte: Syftet med studien Àr att kartlÀgga och analysera Visma Spcs investeringsprocess, med fokus pÄ företagets immateriella investeringar, och att bidra med kunskap om problematiken kring hantering och beslutslogik gÀllande ett IT-företags investeringar.Metod: Uppsatsen Àr utformad som en kvalitativ fallstudie med Visma Spcs som fallföretag. Det empiriska underlaget för uppsatsen utgörs av semistrukturerade intervjuer med tre av företagets anstÀllda, verksamma inom olika avdelningar pÄ företaget.Resultat, slutsatser: Visma Spcs investeringsprocess bestÄr av fem stycken olika faser, nÀmligen initiering, informationsinsamling, utvÀrdering av alternativ, framdrivning mot beslut samt beslut.

Det ha?r projektet tar avstamp i en personlig erfarenhet av tomhet fra?n min barndom. Jag tar mig tillbaka till 1970-talet fo?r att a?terfinna en va?l dold ra?dsla som vibrerar i bro?stet pa? en 5-a?ring. Den ka?nslan fo?rso?ker jag greppa, fo?ra med mig till nutiden och gestalta i en skulptur.Genom att studera varierande sa?tt att se pa? tomhetsbegreppet inom olika omra?den och kulturer utforskar jag bakgrunden till den abstrakta tomhetska?nslan som skra?mde mig som liten.

BenÀmningen Lex Uggla uppkom nÀr artisten Magnus Ugglas bolag Uggly Music AB granskades under 2005 dÄ Skatteverket genomförde en riktad granskning mot företag med sÀrskilt hög likviditet. I ett onoterat bolag Àr tillgÄngarna i bolaget skattepliktiga hos Àgaren sÄ lÀnge det inte rör sig om rörelsetillgÄngar. Lagens huvudsyfte Àr att privatpersoner inte ska kunna inneha skattepliktig förmögenhet i ett bolag för att pÄ sÄ sÀtt komma undan förmögenhetsskatt. Hur mycket som anses kunna rÀknas till arbetande kapital och förbli skattefritt kapital har enligt rÀttsfall visat att det beror pÄ följande; verksamhetens art och omfattning, framtida investeringsbehov och investeringsplaner under en viss tid framÄt.I flertalet av rÀttsfallen som blivit presenterade har det framkommit att domstolarna har gÄtt pÄ Skatteverkets linje, vilket föranlett att merparten av de skatteskyldiga blivit pÄförda förmögenhetsbeskattning. I de fall som domstolen dömt till den skatteskyldiges fördel har denne kunnat argumentera och pÄvisa historiska och troliga framtida investeringsplaner för företaget.

BenÀmningen Lex Uggla uppkom nÀr artisten Magnus Ugglas bolag Uggly Music AB granskades under 2005 dÄ Skatteverket genomförde en riktad granskning mot företag med sÀrskilt hög likviditet. I ett onoterat bolag Àr tillgÄngarna i bolaget skattepliktiga hos Àgaren sÄ lÀnge det inte rör sig om rörelsetillgÄngar. Lagens huvudsyfte Àr att privatpersoner inte ska kunna inneha skattepliktig förmögenhet i ett bolag för att pÄ sÄ sÀtt komma undan förmögenhetsskatt. Hur mycket som anses kunna rÀknas till arbetande kapital och förbli skattefritt kapital har enligt rÀttsfall visat att det beror pÄ följande; verksamhetens art och omfattning, framtida investeringsbehov och investeringsplaner under en viss tid framÄt. I flertalet av rÀttsfallen som blivit presenterade har det framkommit att domstolarna har gÄtt pÄ Skatteverkets linje, vilket föranlett att merparten av de skatteskyldiga blivit pÄförda förmögenhetsbeskattning. I de fall som domstolen dömt till den skatteskyldiges fördel har denne kunnat argumentera och pÄvisa historiska och troliga framtida investeringsplaner för företaget.

Betydelsen för redovisning av immateriella tillgĂ„ngar har pĂ„ senare tid kommit att öka. Det beror mycket pĂ„ att det anglosaxiska synsĂ€ttet, som krĂ€ver att finansiella rapporter skall ge en rĂ€ttvisande bild, har blivit allt mer utbrett. Immateriella tillgĂ„ngar kan klassificeras i olika grupper, en av dem Ă€r intellektuella tillgĂ„ngar som innefattar varumĂ€rken, patent och upphovsrĂ€tter. År 2005 infördes IAS-förordningen i Sverige. Det innebar att alla koncerner skulle tillĂ€mpa IFRS/IAS i sin redovisning.

Bakgrund/Problemdiskussion: För svenska koncerner infördes tvingande redovisning enligt IFRS gemensamma europeiska standard med början rÀkenskapsÄret 2004. Den största skillnaden mot tidigare koncernredovisning Àr anpassningen till anglosaxisk redovisningstradition. Med IFRS Àr mÄlsÀttningen att redovisningen bÀttre ska avbilda verkligheten och öka relevansen ur ett aktieÀgarperspektiv. VÀrdering till verkligt vÀrde tillÄts i högre grad Àn tidigare Goodwill skrivs inte lÀngre av utan nedskrivningstestas Ärligen avseende aktuellt vÀrde och skrivs ner endast dÄ behov anses föreligga. SÄledes pÄverkas företagens resultat- och balansrÀkning avhÀngigt företagens redovisningsval runt identifiering av immateriella tillgÄngar och nedskrivning av goodwill.

I examensarbetet har mekaniska och biogeokemiska egenskaper karaktÀriserats pÄ en mekaniskt upparbetad deponirest frÄn Ragn-Sells Avfallsbehandling AB, Högbytorp. Mekanisk upparbetning innebÀr att fÀrskt och utgrÀvt hushÄlls- och industriavfall genomgÄr krossning följt av utsortering av metall samt utsortering av brÀnnbart material genom siktning. Deponiresten ska efter upparbetning deponeras. Syftet med upparbetningen Àr att minska innehÄllet av organiskt och brÀnnbart material, minska deponeringsvolym, utvinna Ätervinningsbara material samt regenerera deponeringsyta. Den upparbetade deponiresten som karaktÀriserades var < 18 mm och provneddelades med hjÀlp av strÀngmetoden och spaltdelningsapparat.

Det ha?r projektet tar avstamp i en personlig erfarenhet av tomhet fra?n min barndom. Jag tar mig tillbaka till 1970-talet fo?r att a?terfinna en va?l dold ra?dsla som vibrerar i bro?stet pa? en 5-a?ring. Den ka?nslan fo?rso?ker jag greppa, fo?ra med mig till nutiden och gestalta i en skulptur.Genom att studera varierande sa?tt att se pa? tomhetsbegreppet inom olika omra?den och kulturer utforskar jag bakgrunden till den abstrakta tomhetska?nslan som skra?mde mig som liten.

Syfte: IFRS 3 som infördes 2005 reglerar hur rörelseförvÀrv ska redovisas och föreskriver att materiella och immateriella tillgÄngar ska identifieras och redovisas separat. Det övervÀrde som ÄterstÄr av köpeskillingen benÀmns goodwill. Immateriella tillgÄngar skrivs av Ärligen medan goodwill skrivs ned dÄ en försÀmring av vÀrdet skett vilket innebÀr att det kan vara mer fördelaktigt att allokera en större andel av köpeskillingen till goodwill. Studiens syfte Àr att undersöka hur köpeskillingen allokeras vid rörelseförvÀrv och utreda om det finns ett samband mellan ett företags skuldsÀttningsgrad och hur stor andel av köpeskillingen som allokeras till goodwill vid rörelseförvÀrv. Avsikten Àr att undersöka om företag med en hög skuldsÀttningsgrad vÀljer redovisningsmetoder som pÄverkar resultatet positivt. Metod: Studien omfattar de bolag noterade pÄ NASDAQ OMX Stockholms Large- och Mid Cap-lista som har genomfört rörelseförvÀrv under 2010.

Denna C-uppsats behandlar den immateriella tillgÄngen goodwill pÄ koncernnivÄ. International Accounting Standards Board (IASB) publicerade den 31 mars Är 2004 ett förslag om nya redovisningen av goodwill, vilken EU beslutade skulle trÀda i kraft den 1 januari Är 2005. Publiceringen avser att förbÀttra kvaliteten pÄ den finansiella rapporteringen och att skapa mera internationella och enhetliga redovisningsregler. Syftet med uppsatsen Àr att redogöra för vad konsekvenserna blir för svenska börsnoterade företag vid införandet av IFRS Är 2005. Vilka konsekvenser det fÄr för redovisningen av goodwill och hur vÀl de nya reglerna harmoniserar med redan rÄdande redovisningsprinciper som rÀttvisande bild.