Uppsatsens syfte är att studera hur estetiska lärprocesser används för att stimulera lärandet och utveckla eleverna på gymnasial nivå i ämnet religionskunskap. För att få svar har under-sökningen fokuserat på hur estetiska lärprocesser iscensätts i praktiken, kopplat till teori om hur dessa lärprocesser kan påverka och stimulera elevens utveckling och lärande. Studien grundar sig på kvalitativa intervjuer gjorda på två olika skolor, en privat skola och en kom-munal med gymnasielärare i ämnet religion. Intervjutexterna har tolkats hermeneutiskt för att inte bara synliggöra samtalet mellan informanter och forskare, utan även belysa den tolkade texten som på så sätt även den kan ses som ett samtal mellan tolkare, läsare och text. Studien har använt ett teoretiskt ramverk där tre teoretiska perspektiv belyst estetiska lärprocesser samt kringliggande problematik i ämnet.

Organisationsförändringar blir allt vanligare fenomen i såväl privata som offentliga organisationer. Förändringar i omgivningen förutsätter att organisationer kan anpassa sin verksamhet. Organisationsförändringar anses ibland vara nödvändiga för att möta förändringar som sker internt och externt i organisationer, trots detta visar studier att endast 30 % av de större organisationsförändringar som genomförs når ett lyckat slutresultat (Kotter, 2007, s.96; Washington and Hacker, 2005; Kitchen & Daly, 2002).  Forskning visa att det inte finns något bästa sätt att genomföra en organisationsförändring dock tyder studier på att kommunikationen mellan ledare av organisationsförändringen och medarbetare i den organisation där organisationsförändringen implementeras, är viktigt för att nå ett lyckat slutresultat. Studien baseras på ett fall där en kommun genomför den största organisationsförändringen på cirka 40 år. Syftet med denna uppsats är att analysera hur kommunikationen mellan förändringsledningen och medarbetarna påverkar en organisationsförändring i en kommunal verksamhet.

Detta examensarbete syftar till att belysa hur LCC-analyser i dag används vid planeringen av underhållsarbeten i tunnelbanans bergtunnlar.SL är ett aktiebolag som ägs av Stockholms Läns Landsting och ansvarar för den landburna kollektivtrafiken i Stockholms län, vilken inbegriper tunnelbanan. Stockholms tunnelbana invigdes 1950 och har sedan dess byggts ut i etapper. Drygt hälften av sträckningen går i tunnlar.Ett ständigt pågående underhållsarbete av tunnlarna krävs för att säkerställa en god funktion. Ibland är även större underhållsåtgärder nödvändiga, vilka, genom exempelvis avstängning med ersättningstrafik, till större utsträckning påverkar omgivningen. Hur underhållet organiseras och planeras är av stor ekonomisk betydelse och hänger även direkt ihop med anläggningens standard.LCC-analyser resulterar i ett mått på en investerings sammanlagda ekonomiska konsekvenser under dess livstid, inkluderas gör med andra ord bland annat investerings-, drift-, och underhållskostnader.

I takt med den ökade uppmärksamheten för miljöfrågor under det senaste årtiondet får organisationer högre krav från intressenter om att bli mer miljömedvetna. För att sedan organisationer ska kunna uppnå de miljömål som sätt upp är det nödvändigt att ha en välfungerande intern miljökommunikation. Den miljökommunikation som sker internt inom en organisation grundar sig i dess val av miljömål och miljöstrategi och i miljökommunikationsprocessen kan det uppstå både hinder och möjligheter. I denna studie används SMHI som verklighetsexempel där upplevelser och erfarenheter från intervjupersoner kopplas an till tidigare forskning. Syftet med denna uppsats är således att undersöka vilka faktorer det finns som kan påverka intern miljökommunikation.SMHI står, precis som andra organisationer, inför utmaningen att på bästa sätt kommunicera miljöfrågor internt.

Syftet med studien var att undersöka uppfattningar av utsatta barns behov i förskolan hos förskollärare. Studien utgick från följande tre frågeställningar; Vilka uppfattningar förekommer hos förskollärare av utsatta barns behov i förskolan? Hur uppfattar förskollärare sina möjligheter att skapa gynnsammare förutsättningar för de utsatta barnen i förskolan? Vad är förskollärares uppfattningar av hur utsatta barn i förskolan upptäcks? Den här fenomenografiska studien genomfördes med hjälp av sex kvalitativa intervjuer med förskollärare från fyra olika förskolor. Resultatet redovisas som skilda beskrivningskategorier. När det gäller utsatta barns behov är kategorierna; behov kopplade till barnet; psykosocialt och biologiskt samt behov kopplade till miljön.

Bakgrund:Det som har dominerat den traditionella informationen i en ÅRV, sett frånexternt perspektiv, är av finansiell karaktär och är det som företag ger ut ibalansräkning, resultaträkning och kassaflödesanalys med tillhörande noter. Undersenare tid har vikten av den information som ges ut i ÅRV förändrats och utvecklas tillen betydligt mer omfattande rapport. Betydelsen av information som är av ickefinansiell karaktär har kommit att bli mer och mer intressant. Likaså beskrivningar ochförklaringar av både finansiella och icke finansiella delar har kommit att bli betydandeutifrån verksamhetens affärsmässiga sammanhang.Syfte:Uppsatsens syfte är att beskriva vilken information i ÅRV som har störstpotential att öka aktieägarnas förståelse för företaget och dess verksamhet. Informationsom kan behövas för att underlätta i beslutssituationer angående köpa, sälja eller behållaaktier.Metod:För att kunna uppfylla rapportens syfte har vi valt att arbeta utefter en kvalitativmetod med en aduktiv ansats.

På senare år har profilering blivit allt vanligare bland alla typer av organisationer, även bland myndigheter såsom lärosäten. Vi har valt att studera Lunds universitet samt Malmö högskola och vill med vår uppsats bidra till en ökad förståelse för lärosätenas image bland studenter. Vi vill också undersöka hur medarbetarna på lärosätenas informationsavdelningar ser på lärosätenas profil. Därmed ämnar vi studera hur koherent lärosätenas uppfattning om den egna profilen är med imagen bland studenterna. Med bättre kännedom om förhållandet mellan profil och image tror vi att lärosäten kan förbättra sin kommunikation med, och förståelse för, studenterna.

Företags ansvar för sin omvärld är ett högaktuellt ämne som diskuteras i media och i företag. Hållbarhetsarbete är något som stora företag förväntas syssla med och företagets varumärke påverkas i allt större grad av dess hållbarhetsarbete. Utvecklingen av nya kommunikationsvägar, som internet, mobilt bredband och sociala medier, har inneburit att kraven på transparens hos företag har ökat och det upplevs som tvivelaktigt om företagen inte kommunicerar sitt ansvarstagande externt. Svårigheten med hållbarhetskommunikation är att nå ut med vad företaget gör så att den bild som skapas i så stor utsträckning som möjligt stämmer med verkligheten, och inte uppfattas som ett förskönande åtagande. Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur kopplingen mellan hållbarhet, kommunikation och varumärke ser ut samt identifiera framgångsfaktorer för att skapa ett hållbart varumärke.

I denna studie har jag undersökt vilka kommunikationshinder som finns inom offentlig sektor med fokus mot en hierarkiskt byggd organisation och till min hjälp har jag haft en basenhet vid ett landsting i Sverige som studieobjekt.Den medicinska utvecklingen har gått fort fram och som en respondent i denna studie berättade har utvecklingen gått från en smärtstillande spruta och väntan vid en hjärtattack till ballongsprängningar och andra avancerade  behandlingar. Dessa behandlingar är väldigt dyra men priset för vår vård när vi besöker sjukhus har inte ökat nämnvärt, inte heller har skatteintäkterna ökat nämnvärt för landstinget. Detta gör att jag blir intresserad av att undersöka hur landstinget kan skapa värde både inom och utom sin organisation i andra former än pengar.I litteraturen som jag läst är det största fokuset på hur organisationer, både offentliga och privata, kan generera värde i form av att ha en effektiv kommunikation med sina externa intressenter till exempel investerare. Väldigt få studier har fokus på de interna intressenterna, bland annat anställda, som är med och bygger upp organisationen och arbetar mot organisationens mål. Studierna tar däremot upp förtroende som väldigt viktigt inom en organisation eftersom det har, i flera studier, visat sig ha många positiva effekter.Min studie fokuserar på hur ledningen inom en offentlig styrd organisation kan kommunicera för att skapa internt förtroende.

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten fo?r bolag under fo?rutsa?ttning att minst tva? av fo?ljande kriterier a?r uppfyllda tva? ra?kenskapsa?r i rad:En omsa?ttning som inte o?verstiger 3 miljoner kronorTillga?ngar som inte o?verstiger 1,5 miljoner kronorMax tre ansta?llda i medeltalAnledningen till revisionspliktens avskaffande var bland annat att sma? bolag ska ha mo?jlighet att la?gga pengar pa? verksamhetens a?ndama?l och intresse ista?llet fo?r att la?gga denna summa pa? revision. Trots detta va?ljer a?nda? en del sma? bolag att anva?nda sig av en revisor.Denna uppsats syftar till att ge en fo?rklaring till varfo?r sma? bolag va?ljer att anva?nda sig av en revisor trots att detta inte a?r na?got de beho?ver ha. Skillnader mellan bolag startade fo?re revisionspliktens avskaffande den 1 november 2010 och bolag startade efter detta datum kommer ocksa? att belysas.

IT-branschen karakteriseras av snabb teknisk utveckling och kräver externt finansiellt kapital för att driva forsknings- och utvecklingsverksamheten. För att innovativa IT-företag ska lyckas få tillgång till extern finansiering är transparens angående innovationsverksamheten i årsredovisningen av stor betydelse. På grund av hög konkurrens på marknaden uppstår dilemmat att hitta rätt balans mellan transparens och sekretess i årsredovisningen. Företaget behöver uppnå transparens för att minska informationsasymmetrin mellan företaget och dess investerare för att få tillgång till externt kapital, men samtidigt kan detta också utnyttjas av konkurrenterna vilket kan försvaga företagens konkurrensfördelar. Årsredovisningen är en av de viktigaste kanalerna för kommunikation av innovationsinformation till investerare.Syftet med denna studie är att öka förståelsen för kommunikation av innovationer i extern redovisningsinformation avsedd att minska informationsasymmetri hos företag med hög- respektive låg barriär mot imitation genom att (1) beskriva kommunikation av signaler om innovation i börsnoterade innovativa företags årsredovisningar och (2) identifiera och analysera signaleringens betoning och karakteristik (3) samt att utveckla en modell för signalering av innovation förhantering av informationsasymmetri.

Många små företag upplever svårigheter att finansiera företaget under uppstarten, det krävs både kontakter, tur och tålamod för att lyckas. Att finna finansiering är ofta ett omfattande och tidsödande arbete för småföretagaren. Medicintekniska företag tillverkar ofta forskningsbaserade produkter och har ett stort kapitalbehov långt innan de kan visa upp en färdig produkt eller försäljningsintäkter. Detta är ett stort problem då externa finansiärer helst inte vill riskera för mycket vid en investering och föredrar att investera i ett senare skede.Syfte: Syftet med uppsatsen är att ta reda på vilken attityd småföretag i medicintekniska branschen har på externt kapital samt i vilken utsträckning det används för finansiering av företagen i introduktionsfasen.Teori: Finansieringsteori och tidigare forskning kring finansiering av småföretag samt riskkapital har studerats för att skapa en teoretisk referensram.Metod: En kvalitativ metod användes och undersökningen bygger på intervjuer med åtta små medicintekniska företag, en affärsinkubator och en investerare. Vid analysen användes en deduktiv ansats och teorier och modeller testades mot det empiriska underlaget.Resultat och analys: Finansieringen under uppstarten består till största delen av offentlig finansiering och riskkapital.

Informationsflödet är mycket stort inom universitet, högskolor och college runt om i världen och det är svårt både internt och externt att förmedla allt till alla enligt Möller och Ström (2007). Simpson och Parrot (2008) påpekar att det finns 4000 högre utbildnings institutioner i USA som konkurrerar om bidragsgivarnas pengar och för att lyckas med att samla in pengar behövs ett koordinerat tillvägagångssätt och en koordinerad kommunikation. Syftet med detta arbete är att få förståelse för hur ett college arbetar för att integrera och koordinera deras totala kommunikation så att en enhetlig bild av varumärket skapas. För att ta reda detta har jag valt att göra en fallstudie där jag kan få förståelse för komplicerade företeelser och samtidigt bibehålla helheten och det djuptänkta i verkliga händelser. Anledningen till att jag enbart valt ett college att undersöka är på grund av att jag vill få en djupare förståelse för hur komplicerade verkliga händelser går till och samtidigt ha möjligheten att intervjua så många människor inom ett och samma college så att jag kan få en heltäckande bild.

Studien undersöker hur könsfördelningen ser ut på den samtida konstscenen i Sverige. I vilken utsträckning kön representeras på ett jämställt sätt inom utställningsproduktion antas kopplat till hur de delaktiga i beslutsprocessen förhåller sig till externt jämställdhetsarbete. Tre kategorier av organisationer studeras för att kunna avgöra om det finns skillnader i tillvägagångssätt. Officiella dokument från varje organisation undersöks för att förstå hur de formellt förhåller sig till jämställdhetsarbete. Statistik av den faktiska könsfördelningen för varje organisation tas fram från de två senaste årens utställningsarkiv.

Denna undersökning syftar till att kartlägga Botkyrka Kommuns kulturprofilering samt se hur den påverkar det konstnärliga innehållet hos kulturverksamheterna som är verksamma inom kommunen. Detta är en fallstudie med en kvalitativ forskningsdesign där primärdata utgörs av ostrukturerade intervjuer med tio informanter som på något sätt arbetar inom ramen för Botkyrkas kulturarbete. Informanterna utgörs av en politiker, en extern kulturstrateg, tjänstemän och verksamhetschefer på kulturverksamheterna. Förutom Botkyrka kommun har Cirkus Cirkör, Mångkulturellt centrum, Subtopia och Xenter funnits representerade i studien. Det analytiska verktyg som använts verkar med bakgrund till de reformativa förändringarna inom offentlig förvaltning och tankarna om den nya ekonomin, där kultur och ekonomi närmar sig varandra allt mer. Utifrån institutionaliserade idéer skapas en växelverkan mellan regler, aktörer och handling som i sin tur skapar och skapas av diskurser.