Citatet i titeln på denna uppsats syftar på det anslag som de intervjuade förmedlar som centralt i bedömning inför psykoterapi. Att det är hur relationen i mötet mellan patient och intervjuaren gestaltar sig som ger den viktigaste informationen inför en eventuell psykoterapi. Denna undersökning bygger på intervjuer med sex psykoterapeuter om hur bedömningsarbetet går till och deras erfarenheter av det. Behovet av psykoterapi som en bland flera behandlingsmetoder inom psykiatrin är större än tillgången på interna psykoterapiresurser. Därför har Stockholms läns landsting under ett antal år haft särskilda medel för att upphandla psykoterapi externt. För att fördela dessa begränsade pengar har särskilda bedömargrupper haft den uppgiften på mottagningarna.

Integration av system har varit ett aktuellt område under de senaste åren. Det har då främst handlat om integration av system internt på företag. En av anledningarna till det stora intresset av web services är möjligheterna att integrera olika system, exempelvis stordatorbaserade och Windowesbaserade system med varandra. Web services handlar om att kunna integrera system, både internt på ett företag och externa mellan olika företags olika typer av system. Allt detta görs via Internet och bygger på att man utgår i från standards när man bygger web services.

Tidigare forskning från andra länder har visat att klass fortfarande är en påverkansfaktor vad gäller avancemangsmöjligheter, medan vi inte har hittat någon tidigare forskning på svensk arbetsmarknad där avancemangsmöjligheter kopplas till klass. Syftet med detta arbete är att undersöka vilken påverkan klass har på upplevda interna samt externa avancemangsmöjligheter, samt att se om det finns några skillnader mellan män och kvinnor vad gäller upplevda avancemangsmöjligheter. Vi fokuserar endast på hur individer upplever sina möjligheter till avancemang, det vill säga frivillig mobilitet uppåt. Vår uppsats bygger på kvantitativa data, där det datamaterial som har använts är från Levnadsnivåundersökningen (LNU) från år 2010. I vår uppsats kommer vi endast att titta på individer som uppbar arbete, samt var i åldrarna 25 till 44 år, vid det tillfället då LNU 2010 genomfördes.

Syftet med denna studie är att få en bredare förståelse kring hur små företag outsourcar sin ekonomifunktion samt anledningarna till val av outsourcing av delar eller hela ekonomifunktionen. Vidare ska studien belysa hur små företag behåller styrningen över ekonomifunktionen när den outsourcas.Det är en kvalitativ studie som utgår ifrån semistrukturerade intervjuer med nio små företag som outsourcar sin ekonomifunktion till en extern part. För att styrka undersökningen och få ett perspektiv från den externa parten har även två intervjuer på en redovisningsbyrå och på en bokföringsbyrå utförts, eftersom de erbjuder tjänster inom ekonomifunktionen. I studien har teorier och tidigare studier använts för att besvara problemformuleringen och syftet.Denna studie visar att alla små företag använder sig av en splittrad outsourcing istället för en integrerad outsourcing vid outsourcing av sin ekonomifunktion. Orsaken till detta är små företag har möjligheten att utföra vissa delar av ekonomifunktionen internt.

Lågkonjunkturen i början av 1990-talet följdes av en kreditåtstramning som ledde till att både små och stora företag fick svårare att erhålla finansiering. Det finns ett betydande samhällsintresse för de mindre företagens kapitalförsörjning och små företag har ett starkt behov av finansiering. Denna studie behandlar attityden till extern finansiering hos små tillväxtföretag. Genom att klargöra detta vill vi öka förståelsen för hur små företag resonerar kring extern finansiering och få fram vilka orsaker som ligger bakom deras val. Till vår hjälp använder vi vår referensram där vi talar om en finansieringsproblematik, en rangordning av olika finansieringsalternativ samt beskriver olika finansieringsmöjligheter. För att besvara uppsatsens problem och syfte har vi använt oss av en kvalitativ metod.

Bakgrund och problemdiskussion: De senaste decennierna har andelenkunskapsföretag ökat i samhället. Det är personalstyrkan som, via sinakunskaper och färdigheter, är en grundförutsättning för att företaget ska kunnagenerera intäkter, vilket också är fallet för fotbollsklubbar. SvFF införde 2001 enelitlicens med krav på svenska elitfotbollsklubbars ekonomi. I denna elitlicenstilläts klubbarna att aktivera externa spelarförvärv som immateriella tillgångar ibalansräkningen. Vi anser att även de internt upparbetade tillgångarna bordeaktiveras enligt rekommendationerna i RR 15.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur det vore möjligt för svenskaelitfotbollsklubbar att aktivera internt upparbetade spelare i balansräkningen,och att åskådliggöra andra eventuella förändringsområden.Metod: Studiens empiri bygger på primärdata som insamlats genom strategisktutvalda intervjuobjekt.

IT-strategier är komplexa och det kan för ett mindre företag i näringslivet vara svårt att selektera vad som bör ingå i en IT-strategi. Främst kan det vara svårt att veta hur tillvägagångssättet ser ut för att internt utforma en IT-strategi utan extern hjälp.För att undersöka problemområdet har ett antal intervjuer genomförts med experter inom området. Studien visar att det övervägande antalet organisationer idag utvecklar sin IT-strategi internt utan extern hjälp. IT-strategierna har formulerats och implementerats på ett lyckosamt sätt vare sig informell- eller formell metod använts. Dock visar studien att formella metoder leder till ett mer strukturerat och väldokumenterat arbete.

Den här studiens syfte är att undersöka och jämföra hur förhållanden i tre av Sveriges till synes mest framgångsrika sport eventorganisationer ser ut, baserat på den mest grundläggande och äldsta managementteorin. Studien har genomförts som en kvalitativ metod med sammanlagt sex semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har genomförts med respektive chef och en anställd i varje sport eventorganisation för att skapa en helhetsbild av hur förhållandena ser ut i organisationerna.Den framkomna empirin har vi analyserat i förhållande till Fayols managementteori och med utgångspunkt i det har vi sedan diskuterat resultatet. Resultatet ger en bild av hur förhållanden ser ut i respektive organisation. I resultatet framkommer också att organisationerna är lika till stor del, bland annat när det handlar om arbetsfördelning, grad av ansvar bland de anställda, initiativtagande samt känslan av samhörighet i organisationen.Det framkommer även att det finns skillnader mellan organisationerna.

Syfte: Att analysera hur dagligvaruhandeln använder sig av Grön Marknadsföring internt och externt för att positionera sig som ett miljövänligt företag på marknaden.Metod: En deskriptiv undersökning med primärdata i form av personliga intervjuer från de tre största aktörerna inom svenska dagligvaruhandeln.Teori: ?Green Marketing Activities at the Three Levels? har används som modell för att ta reda på hur de olika företagen arbetar med Grön Marknadsföring. Modellen är uppdelad i åtta områden och tre nivåer för Grön Marknadsföring.Slutsats: Samtliga företag vill ta ett miljöansvar, men två av tre ser sig även ha ett ansvar att informera och hjälpa kunder till ett bättre handlande. Två av de tre undersökta företagen är mer inriktade på att bygga ett ekologiskt varumärke medan det tredje företaget är mer inriktad på att upplysa om ekologi. Undersökningen visar dock att alla aktörer har undermåligt arbete med marknadsföringen i butik för att fånga upp kunders ekologiska intresse.

En aktiv databas reagerar automatiskt på händelser som genereras internt eller externt i databasen. Det aktiva beteendet i ett databassystem kan ses som övervaknings-funktioner för databasen. Det innebär att kritiska system som stridsledning, sjukvård och kärnkraftverk har stor förtjänst i att använda aktiva databaser. En passiv databas, vilket är det vanligaste idag använder sig av polling och embedded code för att åstadkomma aktiviteter som finns i den aktiva databasen. Dessa lösningar genererar dock redundans, överbelastning av systemet och tidvis inkorrekt information.Vid ett systemutvecklingsarbete används oftast en eller ett antal bestämda metoder som tillför riktlinjer och tekniker till utförandet av arbetet.

Studien tar sin utgångspunkt i den ökande förekomsten av coacher och arbetsförmedlingens upphandling av jobbcoacher. Tidigare var arbetsförmedlingen den självklara aktören för arbetssökande i jakt på ett jobb, idag finns möjligheten att få en jobbcoach, Sveriges snabbast växande yrkesgrupp. Hur skiljer sig en jobbcoach mot en arbetsförmedlare? Hur ser jobbcoacherna på sin yrkesroll? Syftet med studien är att undersöka vad jobbcoach innebär som yrkesroll utifrån jobbcoachernas eget perspektiv, ett område som inte tidigare har studerats. Genom symbolisk interaktionsim, funktionalism, professionsforskning samt aktuell forskning inom coaching beskriver studien hur jobbcoacherna ser på sin yrkesroll.

Företag handlar allt oftare internationellt vilket medför att de kommer i kontakt med tullmyndigheten och tullfrågor avseende tillstånd hos Tullverket, tullavgifter, tullager och hantering av tulldeklarationer. Denna uppsats ämnar studera hur medvetna företagsledningar i Sverige är när det kommer till tullområdet och dess tillhörande risker vid bristande tullkunskap. Detta efter att tullombud som sköter tullhantering åt företag och Tullverket anser att näringslivet generellt sett har bristande tullkompetens vilket kan leda till konsekvenser för företagen så som oväntade tilläggsdebiteringar och straffavgifter, som i sin tur kan påverka företagens verksamhet och lönsamhet. Uppsatsen baseras på en fallstudie där nio företagsledningar intervjuats enligt ett strukturerat tillvägagångssätt. Resultatet visar en blandad uppfattning om riskerna med bristande tullkunskap.

Syftet är att med en fallstudie analysera projektarbete inom en enhet på Teliasonera AB med avseende på arbetsmotivation bland medarbetare inom organisationsförändringar. Vi analyserar även om medarbetare inom enheten upplever skillnader mellan internt respektive externt ledarskap inom projektarbete när det kommer till att genomföra aktiviteter som skapar arbetsmotivation.Vi har för att kunna få svar på detta genomfört en förstudie av ett förändringsprojekt inom en enhet där organisationsförändringen var att utveckla befintliga rutiner och implementera ett nytt arbetssätt. Detta under ledning av både intern projektledning och externa konsulter med kompetens inom Change Management. Förstudien har inneburit att intervjua en intern projektledare och två processansvariga ledare inom förändringsarbetet där resultatet i samband med teorier varit hypotesgrundande. Genom metodtriangulering har vi i nästa steg insamlat data genom en enkätundersökning hos medarbetare inom enheten som operativt arbetar med implementering av organisationsförändringar.Vårt resultat och slutsats visar att medarbetare inom enheten inte upplever att det finns någon skillnad i den utsträckning som interna och externa ledare genomför aktiviteter som har en påverkan på arbetsmotivationen.Bidraget med denna studie är att försöka se som medarbetare uppfattar skillnader mellan interna respektive externa ledare och deras förmågor att skapa arbetsmotivation hos medarbetare inom organisationsförändringar..

IFRS/IAS infördes i Sverige år 2005 och är ett nytt sätt att redovisa förvaltningsfastigheter förnoterade fastighetsbolag inom EU. Tanken med denna standard var att förbättra deninternationella kapitalmarknaden och att eliminera de stora olikheterna i redovisningen.IAS 40 ges ut av IFRS/IAS och handlar om förvaltningsfastigheter. Standarden IAS 40 gerbörsnoterade bolag inom EU möjligheten att redovisa sina förvaltningsfastigheter tillanskaffningsvärde eller till verkligt värde.Syftet med uppsatsen är att ta granska konsekvenserna vid tillämpningen av IAS 40 ochrevisorernas syn på detta. Samt att studera vilka värderingsmetoder som fastighetsbolagenanvänder och ifall standarden har gett positiva eller negativa påföljder för fastighetsbolagen.Uppsatsen innehåller kvalitativ och kvantitativ data. För kvalitativ data gjordes intervjuer medtvå auktoriserade revisorer, samt även en intervju med Frank Sadler från HEBA AB, som ärekonomichef.

Att förstå sina kunder är en grundläggande faktor för att bedriva en framgångsrik affärsverksamhet. Men hur gör man för att förstå sina kunder och hur ökar man det upplevda kundvärdet? Företag är idag allmänt dåliga på att ta reda på vad kunderna egentligen efterfrågar, stora resurser läggs på utveckling av områden som företaget internt anser är viktigt. Men inte nödvändigtvis kunderna. Vi utförde en fallstudie med tre svenska företag, för att ta reda på hur man går till väga för att utveckla kundvärde samt hur synen internt i företaget kan skilja sig beroende på vad man har för arbetsuppgifter.