Antalet företagsförvärv har under senare decennier ökat och förväntas fortsätta öka i samma takt. Detta beror dels på en fortgående och ökad förändringstakt i konkurrensmiljön, dels på det stora antalet 40-talister som de närmaste åren kommer att pensioneras, varför behovet av företagsöverlåtelser förväntas öka.Ett alternativ vid förvärv av företag är att bilda ett holdingbolag och via det förvärva företaget man har för avsikt att köpa.Syftet är att beskriva finansieringsprocessen vid förvärv av ett mikroaktiebolag via ett holdingbolag.En modell har skapats, i vilken finansieringsprocessen beskrivs och utvärderas.Problemformuleringen visar att uppsatsen avser att beskriva en process vid förvärv och inte i första hand acceptera en speciellt utvald hypotes om hur förvärv skall gå till.Litteraturen inom området är främst fokuserad på förvärv mellan offentliga bolag, där köpeskillingen ofta finansieras genom nyemissioner eller genom internt upparbetade medel i det förvärvande bolaget. Uppsatsen fokuserar på att beskriva finansieringsprocessen vid mikroföretagsförvärv och inom området finns ett begränsat utbud av litteratur.Intervjuer har genomförts med tänkbara finansiärer för att kunna beskriva finansieringsprocessen. Resultatet från intervjuerna ger en helhetsbild av processen och beskriver för- och nackdelar samt varnar för fallgropar.

Detta arbete handlar om förskolepedagogers förhållningssätt till estetiska uttrycksformer och estetisk verksamhet. Synsätten på den estetiska verksamhetens funktion i förskolan har under förskolans historia skiftat från att bland annat handla om moralfostran, utlopp för inre tankar och känslor, och dagens synsätt; kommunikation samt ett sätt att utforska sig själv och omgivningen. För att synliggöra det synsätt och förhållningssätt till estetisk verksamhet som finns i förskoleverksamheten har vi intervjuat sex förskolepedagoger i Kristianstads kommun. Vi utgick från det sociokulturella perspektivet vilket innebär att vi ser barnet som aktivt i meningsskapandet där de estetiska uttrycksformerna är viktiga redskap. En huvudtanke i det sociokulturella perspektivet är att den viktigaste läromiljön är den vardagliga interaktionen och att erfarenheter kombineras till något nytt med hjälp av fantasin.

Denna fallstudie utreder hur ett företag expanderar via ett innovativt projekt. Genom observationer, intervjuer och återberättelser har studien en etnografisk ansats för att skapa en bild av hur ett sådant projekt kan gå till och hur dess olika processer ser ut. Syftet med studien är att utifrån begreppen: innovation, projekt, projektledning och kunskapsöverföring analysera hur företaget Josephssons genomfört lanseringen av Josephssons Webshop och på vilket sätt det pågående innovativa projektet e?handel genomförs. Författarna har genom en litterär fördjupning av de olika begreppen skaffat sig en teoretisk referensram som sedan använts för att analysera det empiriska materialet.

Syftet med denna studie är att utifrån en fenomenologisk ansats öka förståelsen för hur säljare av komplexa IT-lösningar upplever flytande arbetstider. Detta gör vi genom vår frågeställning: Hur upplever säljare av komplexa IT-lösningar att vara tillgängliga? För att få en djupare insikt i ämnet har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med åtta respondenter på sju olika företag inom IT-branschen. Den teoretiska utgångspunkt vi använt oss av i denna studie är Bourdieus teori om habitus och Goffmans teori om roller. Resultatet från insamlingen av vårt empiriska material visar att det hos IT-säljare verkar råda ett gemensamt habitus utifrån hur de beskriver sig själva, vilka behov de får tillgodosedda genom de krav yrket ställer på dem samt hur de balanserar sina roller mellan arbete och familjeliv.

Kommunikation är ett vidsträckt ämne som är intressant och spännande eftersom det genomsyrar principiellt allt i samhället till intima relationer. Kommunikation anses vara ett viktigt verktyg på dagens arbetsmarknad och därmed ett aktuellt ämne att studera vidare inom.Denna c-uppsats är en fenomenologisk studie vars syfte är att beskriva upplevelsen och betydelsen av kommunikation mellan områdeschefskollegor. Studien är genomförd i en mindre kommun i Sverige, fem områdeschefer samt en handikappschef har intervjuats av kvalitativt tillvägagångssätt. Frågeställningarna baseras på tre genomgående teman av uppsatsen kommunikation i organisationen, -ledarskapet och -samspel. Teorin utgår ifrån kommunikationsteori.Det ingår i områdeschefernas uppdrag att kommunicera både internt inom organisationen och externt.

Jag har i denna uppsats genomfört de empiriska studierna vid AstraZeneca i Lund. Personerna som intervjuades arbetade i olika former av virtuella team, med kollegor såväl inom Sverige som utomlands. Genom den snabba tekniska utvecklingen under senare år har det uppstått nya möjligheter för människor att kommunicera med kollegor som är fysiskt placerade utanför det lokala kontoret. Samtidigt är många företag verksamma på global basis i likhet med det undersökta företaget AstraZeneca. I mitt uppsatsarbete har jag haft för avsikt att undersöka vilka faktorer som är särskilt betydelsefulla för att få ett väl kommunicerande och fungerande virtuellt team.

Syftet med uppsatsen är att granska hur talet om jämställdhet ser ut hos företrädare för socialtjänsten. Fokus är hur talet om jämställdhet ser ut och vilka paradoxer som finns i det. Dessa diskurser analyseras och dekonstrueras sedan utifrån historiska, strukturella och maktorienterade perspektiv. Det övergripande syftet med uppsatsen är att bidra med en möjlighet till reflektion över vad jämställdhetsdiskurser kan legitimera för praxis.Frågeställningarna är: Hur ser diskurser om jämställdhet ut hos företrädare för socialtjänsten? Vilka paradoxer föreligger i de jämställdhetsdiskurser som finns hos företrädare för socialtjänsten?Det empiriska materialet utgörs av fem intervjuer med enhetschefer för socialtjänsten.

Syftet med studien är att undersöka och belysa synsätt på datoranvändandet som pedagogiskt verktyg i förskolan ur pedagog-, barn-, föräldra- samt skolledarperspektiv, det vill säga ur olika aktörers perspektiv. Forskning om datoranvändande i förskolan är marginell, varför ambitionen med studien är att i någon mån bidra till kunskap inom området. Ljung-Djärfs avhandling Spelet runt datorn - datoranvändande som meningsskapande praktik i förskolan har använts som inspirationskälla då delar av hennes resultat har legat till grund för våra frågeställningar: Vilken syn har aktörerna på datorn som ett pedagogiskt verktyg i relation till andra förekommande aktiviteter? Hur ser aktörerna på datorns tillgänglighet som val i förskolans verksamhet? Hur uppfattar aktörerna datorns relevans som pedagogiskt verktyg i förskolans verksamhet? Studien har en kvalitativ ansats i form av en fallstudie och har genomförts på en förskola i Mellansverige med hjälp av intervjuer, enkäter samt observationer. Resultatet pekar på tre synsätt på datoranvändandet som pedagogiskt verktyg i förskolan ? en kompletterande aktivitet, en konkurrerande valmöjlighet och ett verktyg i lärande.

Ökande medellivslängd, dyrare behandlingar och ökat vårdbehov ställer stora krav på svensk sjukvård. För att effektivisera och möta dessa utmaningar har många sjukhus introducerat Lean-inspirerade förbättringsarbeten. Sjukhus är hierarkiska organisationer som internt har autonoma grupperingar vilket innebär särskilda svårigheter för Lean-arbete som är beroende lagarbete och kommunikation.Vi har undersökt effekterna av dessa svårigheter genom en fallstudie på hjärtkliniken på Danderyds Sjukhus. Vi jämförde tre olika grupper (ledning, läkare och sjuksköterskor) med avseende på deras uppfattning av och inställning till Lean. Vi fann tydliga skillnader mellan grupperna.

I svensk lagtext regleras blickar och kommentarer med sexuell anspelning i Lagen om sexuella trakasserier (se Lag 2003:311). Lagen reglerar dock endast ett fåtal offentliga rum. Gator, torg och parker är några rum som lämnas oreglerade.Syftet med denna studie är att undersöka hur unga heterosexuella kvinnor upplever blickar och kommentarer med sexuell anspelning från manliga främlingar i det ?oreglerade? offentliga rummet. Med utgångspunkt i individens subjektiva upplevelse är syftet vidare att studera hur kvinnan hanterar situationer med dessa inslag samt att undersöka om, och hur, upplevelserna påverkar henne.Genom intervjuer med fyra kvinnliga studenter och den kvalitativa analysmetoden Interpretive Phenomenolocigal Analysis har informanternas subjektiva meningsskapande inom ramen för dessa situationer analyserats.Som analysen föreslår är rummet (kontexten), betraktaren (mannen) och kvinnans egna attityder och föreställningar av central betydelse för hur dessa situationer upplevs och tolkas.

Problem och Syften:Det har visat sig att en vanlig orsak bakom icke framgångsrika tjänsteföretag är att företagets medarbetare inte är tillräckligt informerade om vad företaget står för vilket gör att de inte alltid levererar tjänsten på det sätt de lovat sina kunder. En av orsakerna till detta problem kan vara att företaget misslyckats med att marknadsföra sin tjänst och sitt varumärke internt. Med denna studie vill vi då undersöka hur ett tjänsteföretag kan gå tillväga för att försäkra sig om att de anställda levererar tjänsten i enlighet med kundlöftet: Hur får ett tjänsteföretag sina kundtjänstmedarbetare att leverera tjänster i enlighet med vad varumärket lovat sina kunder? Vi vill undersöka vilka faktorer och problemområden som inverkar på detta problem samt undersöka hur dessa kan påverkas och hanteras på ett tjänsteföretag. Det ena av uppsatsens två syften handlar om att vi vill kunna skapa en modell samt ge praktiska exempel för hur ett företag kan använda de två teorierna Internal Marketing och Internal branding, för att arbeta med detta problem.

Digital teknik och media har kommit att bli en del av samha?llet vi lever i idag. I Sverige har kommuner gjort stora satsningar na?r det ga?ller digital teknik, dock a?r det fa? skolor som lyckats integrera tekniken med la?randet pa? ett bra sa?tt. Samtidigt a?r den digitala tekniken en stor del av barn och ungdomars vardag.

Denna uppsats kommer att fokusera kring en teori, stipulationsteorin, för identifikation över möjliga världar. Stipulationsteorin gör att vi kan veta vilka möjligheter vi pratar om. Genom att stipulera möjligheter så kan man identifiera vilka individer och vilka egenskaper dessa individer har i de möjligheter vi pratar om.En teoris ramverk är det som definierar vad teorin refererar till samt vad teorin kan göra. I litteraturen om transvärldslig identifikation så har jag funnit kritik av stipulation i form av problem.1 Dessa problem har betydelse för en värdering av stipulationsteorin. Genom att se teorier som att de bestäms av deras ramverk så kan man göra en uppdelning mellan interna och externa problem.

Syfte: Studiens fokus var att undersöka hur det ser ut i Sveriges elitklubbar i ishockey, fotboll och handboll när det kommer till den interna coachutbildningen i klubben. En genomgång av respektive idrottsförbunds egna utbildningar ingick också i studien.Metod: Två frågeformulär skickades ut där klubbarna (där oftast sportchefen svarade) fick svara på frågor angående intern coachutbildning och utbildning via idrottsförbunden. Det första formuläret var generellt inte utformat för någon specifik klubb medan det andra formuläret som sändes ut var baserat på klubbens svar från formulär ett.Resultat: Fyra av åtta elitklubbar har en utvecklad coachutbildningsplan och sju av åtta anser att utbildningarna som ges via respektive sports förbund har en hög kvalitet. En klubb av åtta menar på att deras coacher inte är så pass bra utbildade som de önskar de vore.Slutsats: Mer fokus bör läggas på utbildning av coacherna för att höja kvaliteten på dessa på områden såsom beteendevetenskap, psykologi och coaching. Fler klubbar bör internt arbeta mer aktivt för att utbilda sina coacher och kvaliteterna dessa ska ha.

Syftet med studien är att beskriva och analysera studie- ochyrkesvägledares funktion i samband med elevers övergång från Sfi till andrastudier och arbete. Vidare sätts deras arbete i relation till uppdraget för Sfioch vägledning. Studien är avgränsad så till vida att den endast utgår frånstudie- och yrkesvägledares egen uppfattning om sin funktion och sitt arbete.Studien är kvalitativ, metoden är semistrukturerade intervjuer och urvalet bestårav tio informanter, samtliga utbildade studie- och yrkesvägledare som äranställda som det inom Sfi. Resultatet är att vägledare arbetar med informationoch vägledning individuellt och i grupp. Det finns stora skillnader i resurseroch organisationsstruktur mellan olika verksamheter vilket gör att arbetetuppvisar skillnader i omfattning och inriktning.