Denna undersökning ämnar utreda huruvida euroinförandet år 2002 medfört ökad Internhandel i EMU. Undersökningen analyserar handelsstatistik från år 1998- 2008 för de femton länderna som vid euroinförandet var medlemmar i EU. I analysen studeras två grupper av länder; en innehållande EMU- länder och en kontrollgrupp innehållande länder som inte infört euron. För att kontrollera för underliggande faktorer som exempelvis konjunkturella förändringar och preexisterande handelsskillnader genomförs två difference- in- difference analyser. Undersökningen finner inget statistisk signifikant resultat på en ökad Internhandel i EMU efter euroinförandet.

Under de senaste årtionden har styrningen av den offentliga sektorn alltmer börjat likna den styrning som används inom den privata sektorn, förändringen kallas New Public Management (NPM). NPM består av en samling idéer som är lånade från näringslivet och de privata företagens metoder att styra sina organisationer. En av de styrmodeller som har blivit alltmer vanlig i svenska kommuner är resultatenheter, trots att användandet av resultatenheter i kommuner är relativt vanligt samt att det har använts i årtionden så finns det ingen omfattande forskning om resultatenheter i kommuner. Utifrån att privata och offentliga organisationer skiljer sig åt i sin karaktär så är syftet att beskriva och kartlägga hur kommuner använder sig av resultatenheter samt förklara varför användandet av resultatenheter i kommuner ser ut som det gör.I den teoretiska referensramen förklaras hur litteraturen definierar resultatenheter samt de teorier som är kopplade till området. I den teoretiska referensramen presenteras även tidigare forskning om resultatenheter i kommuner, skillnader på offentliga och privata organisationer beskrivs och institutionell teori förklaras.