The main purpose of this Master Thesis is to describe students experiences of learning with Webquest för barnmorskor (Webquest for midwifes) at the University Library of Karolinska Institutet (KI), Stockholm. To investigate the possibilities of acquiring information literacy in higher education with the webquest model a qualitative case study is carried out, based on five interviews with students. The students? perceptions of the webquest course and their ideas on information seeking and information literacy are being analyzed in relation to a framework of learning theory and information literacy expressed by documents and librarians of KI. A descriptive presentation is structured from the main themes that emerged in analysis within the frames of my research questions.

The purpose of this thesis was to create a communication interface which insures that all the right hardware is in its right place in the IS-node before Ericsson AB delivers it to their customers. One of the first parts of this work was to make sure it is possible to create such an interface for IS. This thesis then explains how to construct an interface that retrieves information from the IS-node into a C#-application. One important part of this project was to collect information and transform it to an XML output with the purpose of then being used in other applications in the future. The application created within the scope of the thesis exports the information retrieved from the IS-node in an XML-file or a text-file.

Hur informeras en person inför ett elektivt kirurgiskt ingrepp på bästa sätt? Syftet med denna uppsats var att undersöka hur patienter som ska genomgå elektiv kirurgi uppfattar den information de fått hemskickad tre till fyra veckor innan operation. Datainsamlingen genomfördes på en vårdavdelning på ett sjukhus i södra Sverige och 19 patienter intervjuades. Metod för datainsamling var semistrukturerade intervjuer vilka genomfördes med stöd av en intervjuguide och analyserades sedan med hjälp av innehållsanalys. Resultatet av studien visar att behov av information är individuellt och styrs av faktorer såsom tidigare vårderfarenhet, hur patienten tolkar information samt vilka känslor patienten upplever i samband med förestående ingrepp.

Information overload är ett stort problem, många organisationer lider av dess konsekvenser och medvetenheten om dessa problem är hög. Ändå så finns problemet kvar, och verkar bli alltmer påtagligt. I följande uppsats ämnar vi att presentera varför detta är så, genom ett arbete kring sambandet mellan organisationers medvetenhet om Information overload och de åtgärder som vidtas mot problemet. För att åstadkomma detta har vi genomfört kvalitativa intervjuer med informanter för att komma till kärnan av denna problematik. Det vi fann var att trots att organisationerna är väl medvetna om fenomenet och problemen förknippade med det så var bara en del av de tillgängliga åtgärderna vidtagna, och det som faktiskt var gjort var av en begränsad karaktär.

The aim of this thesis is to examine Social science teachers infor-mation seeking in their professional role.The focus in this study has been on what sources the teachers use for information seeking, examine and analyze their information practices and how they state their reasons for using different in-formation sources, and finally how these teachers experience con-ditions related to information seeking and how these conditions in-fluence their information seeking.This study is based on four semi structured qualitative interviews. The empirical material from the interviews has been compared to earlier relevant research and analyzed with a theoretical frame-work, which includes conceptions from a sociocultural perspec-tive, a matrix over different kinds of information sources devel-oped by Höglund och Persson and McKenzie?s model of infor-mation practices.The results of this study are:- These teachers use both formal and informal sources and external and internal sources. Digital sources are important and these have consequently been added to Höglund och Persson?s original matrix from 1985.- Information practices tend to overlap each other, for example ac-tive seeking (more specific and prepared information seeking) and active scanning (less specific), which are the two most common information practices among the teachers.

Att drabbas av en hjärtinfarkt är en stor och omvälvande händelse. Under vårdtiden möter patienten många olika vårdkategorier och erhåller mycket information på kort tid samtidigt som patienten befinner sig i chock. Det är en utmaning för sjuksköterskan med tuff arbetsbelastning att kunna ge patienten den information han/hon behöver och önskar under den korta vårdtiden.Syftet med litteraturstudien var att undersöka vilken information sjuksköterskan ger till patienten under vårdtiden på sjukhuset efter hjärtinfarkt och om den informationen motsvarar patientens behov. För att få en inblick i hur det kan se ut under svenska förhållanden kontaktades hjärtintensivavdelningen och hjärtmottagningen på ett västsvenskt sjukhus, där en sjuksköterska på respektive avdelning intervjuades. Litteraturstudien baseras på 13 vetenskapliga artiklar vilka vi valt utifrån vårt syfte.

The aim of this study is to gain knowledge about the internalcommunication at a public library in Sweden, focusing on the flow of information and the library employee?s role as a source and receiver. This is an important subject because internal communication affects not only the internal work, but also the users. Despite this there are few studies about internal communication in libraries. The research questions used are: How do the employees perceive the role as source of information, and what choices do they make before they spread information? How do the employees perceive the role as receiver of information? How do the employees feel that the information flow works in the organization as a whole?The research is founded on five qualitative semi-structured interviews with the library employees.

Bakgrund: Stroke drabbar ca 30 000 individer/år i Sverige och är den tredje största orsaken till mortalitet. Att drabbas av stroke påverkar inte enbart patienten utan även de närstående ställs inför en helt ny roll. Det är därför av största vikt att sjukvårdspersonalen är lyhörda även inför närståendes behov av information och stöd så att de kan sätta sig in i sin nya roll som vårdare. Syftet med litteraturstudien var att undersöka närståendes behov av information och stöd när en familjemedlem drabbas av en stroke utifrån närståendes perspektiv. Metod: Studien har utförts som en litteraturstudie.

For the actors in the Swedish forest industry, it is important to have the ability to forecast the state in the privateforests. The information that comes out of the forecasts will be the base for the activities strategic direction.The aim in this exam is to survey what information that is present today as basis for forecast calculation, andeven to examine what other possibilities it might have in the future.From a limited geography and out of different time perspective forecast the felling potential in the privateforestry.With the word felling potential means regeneration felling and thinning. The exam will answer the questions:What information is needed to build a relevant forecast model?Is this information available today?Is there information to buy that would improve the forecast model?The result of this exam will be presented in form of a ”case study” showing the opportunities in the market tocreate a forecast calculation of felling potential in the private forestry within the Forest Owners’ AssociationMellanskogs wood-area Dalarna..

Grafisk alternativ och kompletterande kommunikation (GAKK) används för att ge uttrycksmöjligheter för kommunikativa behov för personer som har kommunikationssvårigheter. Inom barn-, ungdoms- och vuxenhabilitering möter arbetsterapeuter dessa personer. I deras arbetsuppgifter ingår att arbeta klientcentrerat och försäkra sig om att utgå ifrån individens önskningar och behov även då dennes förmåga att uttrycka dessa är reducerad. Grafisk alternativ och kompletterande kommunikation skulle kunna vara ett stöd för arbetsterapeuten i detta arbete. Syftet med denna studie var att undersöka och beskriva arbetsterapeuters kunskap och användning av GAKK inom habilitering i Sverige.

The purpose of this master thesis is to examine some information aspects of decision-making in Swedish municipal committees. Which are the information needs and how do they emerge? How is the needed information sought and received and which are the sources? How do the members of the committees use information when making decisions? To answer these questions qualitative interviews were conducted with four politicians (two chairpersons representing the political majority and two vice-chairpersons representing the opposition) and three officials in a municipality with a population of about 50 000. The politicians were interviewed in capacity of decision-makers, whereas the officials from the local administration are of interest through their decision-supportive role, which includes providing of reports and other information. The examination indicates that even if the conditions to some extent differ between the committees, the administration is highly influential: Notions and proposals about action may come from inhabitants, organizations, politicians etc., but are handled by the administration, which often is the problem formulating actor, through which the informational needs nearly always are canalized.

It?s known that the drug information patients get at discharge from hospital is often insufficient. Patients? ignorance of which drug they use and how to take them can lead to drug related problems, can cause suffering and heavy expenses.The aim of this study was to shed light on the patients? understanding for drug information, which was given at discharge from hospital. The literature survey was used as a method and based upon a systematic choice of scientific articles, which were found in different databases during the period of April 1 to May 31, 2008.

Inscannad 2008-05-09 pga tekniska problem med ursprungsfilen.

Att vara anhörigvårdare till en person med Alzheimers sjukdom innebär förändringar inom familjen som kan vara svåra att hantera. Sjuksköterskan kan hjälpa anhörigvårdaren att lättare hantera rollen som vårdare genom att ge adekvat information och stöd. Syftet var att undersöka behovet av stöd och information hos anhörigvårdare till personer med Alzheimers sjukdom. Metoden var en litteraturstudie där fyra kvalitativa samt tio kvantitativa artiklar sammanställdes till ett resultat. Resultatet visade på ett stort behov av information och stöd under hela sjukdomsprocessen.

Digital preservation is a relatively new subject to Swedish archives. Alhough computers have been used for a long time, preservation has been made on paper and stored on shelves. These days a lot of cities in Sweden have investigated how to best secure the digital information for the future through electronic archiving, e-archives. One option is to hand in the information as soon as possible, but to let the producer keep the information ownership yet some time. The idea is to let the producers of the information answer questions and hand out material, since they are more competent on their field.