Advertising in responsive websites is a quite new phenomenon and has therefore, previously not been a target for any mayor research. Todays society, where new technological innovations persistantly supersede others must be seen as a possible changer for how companies advertise to this society. This paper sheds light on many of the difficulties connected with advertising for responsive websites, but also possibilities and advices for the future. Through a litterature review and a focus group with respondents from a large communication agency in Umea?, insights, implications, solutions and thoughts both connected to specific websites but also around advertising for the future as a whole is presented.

Sammanfattning Uppsatsens titel: Reklam till mobiltelefoner Seminariedatum: Tisdagen den 11 januari, 2005 Ämne/kurs: FEK 582 Kandidatuppsats, 10 poäng Författare: Rasmus Wallin, Anders Gullander och Jens Karle Handledare: Roland Knutsson, Björn Carlsson och Marcus Bengtsson Nyckelord: SMS-reklam, mobiltelefon, Marknadsföringslagen, obeställd elektronisk reklam, Mobile Marketing. Syfte: Vi vill med denna uppsats belysa hur möjligheten för direktreklam till mobiltelefoner ser ut idag och kan tänkas se ut i framtiden, med tanke på de ändringarna gällande obeställd e-postreklam som införts i Marknadsföringslagen. Fokus ligger i att belysa förutsättningarna ur ett företagsperspektiv. Metod: Kvalitativ metod i form av intervjuer med experter inom området, lämpliga företag och konsumenter. Utöver detta har information sökts i litteratur och på Internet.

Bakgrund: Personer som använder Internet kan bli övervakade och profilerade av bland annat spionprogram och cookies på webbsidor. Dessa spion-program och dolda filer kan samla ihop information om användaren som skickas tillbaka till sändaren. Detta sker ofta utan användarens vetskap. Företag som placerar spionprogram i fildelningsprogram har syftet att samla information för att sedan rikta reklam till privatpersoner. Den information som kommer tillbaka kan säljas vidare i undersökande syfte för reklam till en tredje part.

Flertalet modeföretag använder sig idag av SMS-reklam, en reklamform som enligt studier uppfattas som positiv så länge som den är tillåtelsebaserad. Syftet med denna uppsats är att undersöka om och i så fall vilka skillnader som finns vad det gäller attityden till SMS-reklam och det efterföljande köpbeteendet mellan de som anser sig ha accepterat avtalen kring SMS-reklam och de som ej anser sig ha gett sin tillåtelse. För att uppfylla syftet fick 219 studerande vid Stockholms universitet besvara ett frågeformulär gällande deras attityd till SMS-reklam och deras efterföljande köpbeteende. Resultaten visade, i likhet med tidigare forskning, att de studenter som var medvetna om att ha gett sin tillåtelse till att motta SMS-reklam både hade en mer positiv attityd till SMS-reklam och ett mer positivt köpbeteende till följd av SMS:et. De studenter som inte var medvetna om att de gett sin tillåtelse hade en mer negativ attityd till SMS-reklam och hade ett mer negativt köpbeteende till följd av SMS:et.

The technological development contributes to an increase in advertising when it comes to media. Those who are working to develop advertising are constantly looking for new ways to reach consumers in unexplored contexts. Web TV is a relatively new technique that involves the distribution of television across the Internet. This study intend to investigate how users perceive advertising appearing on web TV, and contribute to the knowledge about how advertising adapt to new media. To reach the results of this study, we used quantitative data, collected in the form of web-surveys and qualitative data collected through semi-structured interviews.

Syftet med uppsatsen är att inventera några av de vanligaste metoderna som finns på den svenska marknaden för att göra förtestning av TV-reklam. Vi kommer även att undersöka vikten av att göra en förtest och hur pass pålitligt testresultatet är. Vi vill tillsist undersöka i vilken utsträckning företagen och kunderna är medvetna om eventuella brister i mätmetoderna. Genom kvalitativa intervjuer med undersökningsföretag, kunder och reklambyråer inom området har vi fått information som hjälper oss att besvara vår problemställning; Vad är det man som företag får ut av att göra förtestning av sin TV-reklam?.

Vårt syfte med denna studie är att genom en undersökning av reklambyråer få en förståelse för hur de går tillväga med sin egen marknadsföring riktad till marknaden av reklamköpare. Vi vill därmed se om tillgänglig teori kan tillämpas på en reklambyrås externa kommunikation. Det ingår även i vårt syfte att genom denna studie kunna förse Stigges Reklam med förslag till deras marknadsföring..

Bakgrund: Personer som använder Internet kan bli övervakade och profilerade av bland annat spionprogram och cookies på webbsidor. Dessa spion-program och dolda filer kan samla ihop information om användaren som skickas tillbaka till sändaren. Detta sker ofta utan användarens vetskap. Företag som placerar spionprogram i fildelningsprogram har syftet att samla information för att sedan rikta reklam till privatpersoner. Den information som kommer tillbaka kan säljas vidare i undersökande syfte för reklam till en tredje part.

Consumer generated advertising is a new phenomenon in the landscape of communication. Tools such as the Internet enable the consumer to create and spread messages for brands without the permission or control of the brand owner. We carried out a quantitative experiment to investigate the effects of how companies choose to handle these activities as well as how expectations of these consumer generated ads differ from traditional advertising. The findings show that strong brands may benefit from these activities if handled the right way and the brand owner adapts it?s reaction to the content of the ad.

Denna C-uppsats undersöker om tittarens attityder till marknadsföring på webb-TV kan förändras av en interaktiv tjänst som ger möjligheten att välja de reklamfilmer som ska presenteras. För att skaffa information använde vi oss av en empirisk studie som involverade fokusgruppsintervjuer med erfarna deltagare. Studien är därför baserad på respondenternas tidigare kunskap av webb-TV för att kunna jämföra dessa mot den nya experimentella implementerade tjänsten. Efter studien har vi funnit att attitydförändringar verkar har inträffat: Majoriteten av tittarna tycker att en valbar reklamtjänst skulle öka tittarupplevelsen till det bättre. Dock tycker en minoritet att valet leder till ett ytterligare moment som bedöms vara för tidskrävande..

Reklam kan ibland anses framställa kvinnor och män på ett nedvärderande sätt. I Sverige har alla rätt att anmäla den reklam som anses vara könsdiskriminerande. Anmälan görs till Reklamombudsmannen (RO), bestående av näringslivets självreglerande system, som bedömer reklamen utifrån Internationella Handelskammarens regler för reklam och marknadskommunikation. Detta görs utifrån tre kriterier, vilka säger att reklam inte får: framställa kvinnor eller män som rena sexobjekt som kan anses kränkande (sexistisk reklam); ge en nedvärderande stereotyp bild på könsrollerna (schabloniserande reklam); eller på något annat sätt vara uppenbart könsdiskriminerande.Denna undersökning syftar till att jämföra RO:s syn på sexobjekt, nedvärderande stereotypa könsroller och sexism, med genusteorins syn på samma begrepp, för att därigenom kartlägga och analysera en eventuell skillnad mellan dem. Utgångspunkten i genusteorierna är genusordningen.

Jag har undersökt vad människor i Folkmusiksverige vill läsa om på en kommande internetportal, folkmusikportalen.se. Detta har jag gjort genom en enkät, som låg på Internet och var öppen i två veckor. Jag fick in 81 svar. Frågorna jag ställde handlade om respondenternas bakgrund, hur de ställer sig till reklam, vad de vill läsa/diskutera om och vilka konferenser de eventuellt har besökt och vilka ämnen som isf togs upp där.Jag har kommit fram till att intresset för en kommande portal är stort. Jag har fått mycket förslag på vilka ämnen och funktioner som skulle kunna finnas med på portalen.

Reklam kostar mer och mer pengar, vilket leder till att reklambyråerna måste rikta reklamen än mer för att komma åt den tänkta målgruppen. Det här arbetet gick ut på att utröna hur reklambyråer arbetar för att reda på hur de bäst ska nå en viss målgrupp för en viss produkt. Författarna intervjuade två reklambyråer i Norrbotten för att undersöka ämnet. Utifrån insamlad information utfördes sedan en egen undersökning i ett fiktivt fall där frågan var hur vi på bästa sätt kan nå gymnasieelever med reklam för mobiltelefoner. Arbetet visade tydligt att det är viktigt att reklambyrån för en diskussion med personer ur den tänkta målgruppen, för att se vad de har för värderingar och tankar angående den aktuella produkten/tjänsten för att kunna rikta reklamen på bästa sätt..

Under mina 10 veckor på Swiss har jag fått ta del av olika projekt som dom har jobbat med. Jag har fått arbeta med nästan alla steg i pipelinen när man framställer reklam för TV samt print. Eftersom jag inte har haft någon huvudsaklig uppgift under denna tid tänkte jag ta reda på hur det är att jobba som generalist för ett mindre företag som jobbar med effekter för reklam och hur det skulle vara att jobba inom ett stort företag som jobbar med långfilm..

Reklam är idag en naturlig del av vår vardag. Investeringarna i reklam växer för varje år som går och år 2006 investerade olika annonsörer i Sverige över 60 miljarder kronor i marknadskommunikation. Ett ständigt ökande mediebrus och ett minskat förtroende för reklam har gjort det svårare för annonsörerna att nå fram med sitt budskap och reklamen fungerar inte alltid som planerat, närmare bestämt 80 - 85 % av reklamen som görs fungerar inte. Vad krävs då för att göra effektiv reklam och vad innebär egentligen effektiv reklam? Vilken betydelse har en reklamtävling som 100-Wattaren för begreppet effektiv reklam? Inom reklambranschen så hävdas det att reklam bör vara kreativ för att vara effektiv.