Denna uppsats redogör för en undersökning av manliga Interner på tre svenska anstalter i södra Sverige. 55 enkäter besvarades av Interner med längre än ett års strafftider på sluten anstalt. Ålder och vistelsens längd på anstalt i relation till psykisk hälsa bland fängelseintagna undersöktes. Inga signifikanta resultat fastslogs, sannolikt mycket beroende på mätinstrumentets inte anpassades efter den aktuella populationen. Vidare jämfördes fängelsepopulationens psykiska hälsa med en normalpopulation utanför anstalt.

Syfte med undersökningen var att nå en ökad förståelse om hur före detta Interner upplevde sina anstaltsvistelser med särskilt avseende på narkotikaproblematiken. Jag ville tydliggöra hur narkotikamissbrukare som har suttit på anstalt upplevde miljön och narkotikasituationen samt hur narkotikan påverkat vardagen inne på anstalterna. Fyra f. d narkotikamissbrukare och tillika f.d. Interner intervjuades.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur intagna ser på framtiden som för närvarande behandlas inom kriminalvården. Undersökningens utgångspunkt är ett kvalitativt tillvägagångssätt med en halvstrukturerad intervjuguide, där urvalet omfattade tre Interner och fyra anställda på fängelset. Resultatet visade att Internerna har en positiv framtidssyn med planer på att studerar och arbeta efter frigivningen. För närvarande behandlas Internerna med 12-­stegsprogrammet. Det fanns en tvådelad åsikt bland Internerna om huruvida de saknade det gamla kriminella livet.

Syftet med denna studie var att se hur stress, krav och kontroll såg ut hos före detta Interner,under och efter deras straff. Då de ska tillbaka till ett liv utan kriminalitet och droger.Till utförandet av studien valdes att göra en kvalitativ metod, en halvstrukturerad intervju därvi tematiserade intervjun i fyra kategorier: (1) hur är upplevelsen av stress före, under ochefter frigivning, (2) hur man upplever stöd, hjälp och information från kriminalvården vidfrigivningen, (3) vilka förväntningar finns från omgivningen och från individen själv och (4)vilka krav finns från omgivningen och från individen själv, för att i så stor utsträckning sommöjligt kunna tolka och sätta sig in i den enskilde respondentens situation. Kriteriet för attmedverka i intervjun var att respondenten har en kriminell bakgrund och har tidigare varitdömda till fängelsestraff, sluten ungdomsvård, fotboja eller samhällstjänst. Resultatet visadeatt kraven i första hand före, efter och vid frigivning har respondenten från sig själva och intemycket från kriminalvården. Stöd från andra har en mycket stor betydelse och att upplevelsenav frigivningen ser mycket olika ut för olika Interner..

Syftet med föreliggande studie var att studera huruvida intagna på en störrekriminalvårdsanstalt (klass A) i Mellansverige, skiljer sig i personlighetsdragen Samvetsgrannhet, Vänlighet, Extraversion, Emotionell Stabilitet och Öppenhet ijämförelse med två kontrollgrupper. Tidigare forskning har visat att kriminella personer ligger lägre i skalorna (faktorerna) som mäter Samvetsgrannhet och Vänlighet, i jämförelse med ostraffade individer (t.ex., Miller & Lynam, 2001). Den primära hypotesen var följaktligen att söka diskrepans mellan just Samvetsgrannhet och Vänlighet i enlighet med tidigare empiri. Studien genomfördes med ett självskattningsformulär som stödjer sig på en svensk översättning från Goldbergs (1992) International Personality Item Pool (IPIP)beträffande grundläggande personlighetskaraktärer. Studien utgjordes av intagna(n = 46) och två kontrollgrupper bestående av studenter (n = 32) samt vaktpersonal (n = 45) vid en klass A anstalt i Sverige.

The aim of this essay is to investigate how national and international guidelines relate to library services to prisoners in Sweden and to further illuminate this through a comparison with some examples from a few European countries. The essay examines what rights to library services Swedish prisoners are given in law, what national and international guidelines say, what demands are placed on the librarian in the form of education and suitability, what economical resources exist to realise library services to prisoners, what measures are taken to provide for language minorities, and how the security aspect is handled when it comes to computers and information technologies. The information has been obtained through interviews as well as through studies of books, articles and conference proceedings. The essay includes a small case study of how library services are provided for prisoners in Haparanda. Findings point to a gap between the goals that are presented in national and international guidelines and how the library services to prisoners function in reality..

Studiens syfte har varit att med hjälp av kvalitativ metod och ur Internernas synvinkel utvärdera projektet ?Sitta inne med kunskap?, som riktar sig till Interner på Norrtäljeanstalten. Målet är att belysa och analysera Internernas egna upplevelser av och åsikter kring projektet. Ett delsyfte är också att genom tidigare forskning få en insikt i livet som intern. För att uppnå syftet formulerades tre forskningsfrågor: 1.

Syftet med denna undersökning är att undervisa i musik och ensemblespel på en anstalt och studera vilka effekter undervisningen har på Internernas aggressiva beteende och destruktiva tänkande. Aktionsforskningen baseras på teorin om att ensemblespel även är en utmanande och effektiv gruppsykologisk övning. Situationen tvingar dig att ta ansvar för din uppgift i gruppen i realtid. Den negativa, kollektiva konsekvensen av en persons misstag är snabb och konkret. Studien vill se om musik och ensembleundervisning kan användas i såväl träningen av Interners samarbetsförmåga och tolerans som ett verktyg för Interners utveckling inom kognitivt beteendeterapi.

Syftet med föreliggande studie var att studera huruvida intagna på en störrekriminalvårdsanstalt (klass A) i Mellansverige, skiljer sig i personlighetsdragen Samvetsgrannhet, Vänlighet, Extraversion, Emotionell Stabilitet och Öppenhet ijämförelse med två kontrollgrupper. Tidigare forskning har visat att kriminella personer ligger lägre i skalorna (faktorerna) som mäter Samvetsgrannhet och Vänlighet, i jämförelse med ostraffade individer (t.ex., Miller & Lynam, 2001). Den primära hypotesen var följaktligen att söka diskrepans mellan just Samvetsgrannhet och Vänlighet i enlighet med tidigare empiri. Studien genomfördes med ett självskattningsformulär som stödjer sig på en svensk översättning från Goldbergs (1992) International Personality Item Pool (IPIP)beträffande grundläggande personlighetskaraktärer. Studien utgjordes av intagna(n = 46) och två kontrollgrupper bestående av studenter (n = 32) samt vaktpersonal (n = 45) vid en klass A anstalt i Sverige.

Syfte: Syftet med undersökningen är att beskriva vilka behov som de intagna på anstalt anser sig ha i samband med utslussning. Syftet är vidare att belysa om socialtjänsten och kriminalvården erbjuder tillräcklig stöd och hur samarbetet mellan organisationerna beskrivs.Frågeställningar: ? Vad har de som skall slussas ut från anstalt för behov av hjälp och stöd?? Hur uppfattar de som skall slussas ut från anstalt, möjligheten att få den hjälp och det stöd av kriminalvården och socialtjänsten, som de behöver?? Hur fungerar samarbetet mellan kriminalvården och socialtjänsten i arbetet med utslussning av intagna från anstalter?Metod: Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning för att söka kunskap om vad före detta intagna har för behov av insatser i samband med utslussning från anstalt. Vi genomförde semistrukturerade intervjuer med före detta Interner och representanter för frivård, anstalt och socialtjänst. Huvudsakliga resultat: Undersökningen visar att socialtjänstens och kriminalvårdens insatser vid utslussningen av Interner samt deras samarbete i vissa fall kan anses som bristfälligt.

SammanfattningSyfteSyftet med studien var att undersöka de kvinnliga Internernas upplevda hälsa under anstaltsvistelsen. Frågeställningarna var följande:? Vad uttrycker de intagna kvinnorna gällande sin upplevda fysiska och psykiska hälsa under anstaltsvistelsen?? Vad upplever de intagna kvinnorna att anstalten gör för att förbättra deras hälsa?MetodTill grund för studien användes en kvalitativ metod. Intervjuer med semistrukturerade frågor genomfördes med fem intagna kvinnor. Urvalet skedde genom ett bekvämlighetsurval.

The aim of this study is to investigate variations of conceptions among prison librarians, concerning mediation of information from an ethical perspective. We have performed interviews with nine librarians and used the phenomenographic approach when analyzing the material. Sixteen categories of conceptions were found, distributed on four aspects of the phenomenon, the act of mediating information to inmates. The results show a variety of conceptions among the librarians. The four aspects cover conceptions about the inmates as users of the library services in prisons, conceptions about the information need of the inmates, conceptions concerning policies, guidelines and laws and conceptions about information access in the prisons.

According to the statistics, the number of older inmates in prison is increasing, and the care needs for this group are relatively unexplored. The purpose was to study prison officer?s perceptions of older inmates and their care needs. The study was based on a qualitative approach in which prison officers at one prison were interviewed. The interviews were analyzed based on earlier research and from a social constructionist perspective.

BakgrundKriminalvården i Sverige har ansvaret för 4427 personer i fängelse, juli månad år 2011, och ansvarar för att de intagna har möjlighet till sjukvård. Om det finns behov för vård utanför anstalterna skall kriminalvården ombesörja transport till sådan vårdinrättning som passar behovet.Varje månad transporteras mer än hundra personer av kriminalvården in till sjukhus runt om i Sverige. Ibland är säkerheten så stor att eskort och frihetsberövning, i form av handfängsel, används under hela besöket. Då synliggörs personen som söker vård, och hamnar utanför resten av samhället.Sjuksköterskan har i sin ansvarsuppgift att värna för personer han/hon vårdar. Både etiskt och genom att skydda integriteten så att ingen tar skada.

Syftet med studien var att undersöka kvinnors attityder till fängelsevistelsen. Forskning kring kvinnors kriminalitet och fängelsevistelse är mycket bristfällig både internationellt och nationellt. Tidigare forskning utgår främst ifrån män och deras kriminalitet, vilket blivit normgivande för synen på brottslingar och kriminalvårdens uppbyggnad. Studien inriktades på kvinnliga Interners attityd till fängelsemiljö, kommunikation och upplevelse av stämpling under fängelsevistelsen. 256 Interner var vid tillfället placerade på olika anstalter i Sverige.