Kommuner försöker idag allt mer profilera sig som växande eller expansiva. En kommun som tagit med denna tanke i sin slogan är Växjö Kommun, som benämner kommunen ?Expansiva Växjö?. Att kunna erbjuda en unik livsmiljö i form av varierande bostadsområden är ett mål för kommunen. Växjö Kommun har också uppmärksammats som miljökommun, såväl nationellt som Internationellt.

Kommunikation är en ständigt pågående process som baserar sig på relationer och möten mellan människor. Det handlar även om information och påverkan mellan människor med hjälp av tal och kroppsspråk. Kommunikativa handlingar är och bör vara inriktade mot att uppnå inbördes förståelse, att parterna uppfattar ett budskap på likartat sätt.Vi kan se att dagens samhälle präglas av nya informations- och kommunikationsalternativ vilka grundas i teknologi och dess utveckling. Dessa skapar nya förutsättningar för överföring och hantering av information i organisationen.KvinnorKan är en förening som arbetar för att:? Stärka kvinnors ställning i näringsliv och samhälle? Utveckla entreprenörskapet och företagandet? Bidra till generell utveckling och tillväxt, nationellt och InternationelltKvinnorKan arbetar bland annat med mässor, stipendieverksamhet samt har ett nätverksbygge för medlemmar.

Denna studie handlar om fritidsvanor och huvudsysselsättningar hos två olika grupper i samhället, nämligen ungdomar i stadsdelen Rosengård och ungdomar i stadsdelen Limhamn vilka båda ligger i Malmö. Det finns klara skillnader när man jämför dessa två grupper och därför ville vi titta närmare på detta och analysera utifrån informanternas berättelser faktorer som påverkar valet av fritidsvanor och valet av huvudsysselsättning av utbildning och jobb samt varför de ser olika ut. Vi har utfört intervjuer i båda stadsdelarna och samtalat med ungdomar samt gjort deltagande observation för att se hur dessa ungdomar uppför sig i gruppen de tillhör.Ungdomar på båda sidor eller i båda stadsdelar anser att fritid är en viktig faktor i deras liv och att olika fritidsaktiviteter har olika status. Fritidsaktiviteter på Rosengård har inte samma status bland ungdomar i Limhamn och fritidsaktiviteter från Limhamn har inte samma status bland ungdomar i Rosengård. Valet av utbildning och jobb är inte heller lika när man jämför de olika stadsdelarna.

Lagen om förbud mot köp av sexuell tjänst (Brottsbalken 6 kap 11 §) infördes i Sverige 1999.När lagen utarbetades var den, Internationellt sett, unik i sin utformning eftersom den utmäterstraffansvar för den som köper en sexuell tjänst men inte för den som säljer den. Föreliggandeundersökning ämnar söka svar på frågor kring hur den dominerande diskursen om sexhandelsåg ut inför och i samband med att lagen kom till, hur den säljande och köpande parten i sexhandelngestaltas i förarbetena och vilka värden som genom argumentationen för och emot enkriminalisering framhålls som skyddsvärda i förhållande till sexhandeln. Den tidigare forskningensom presenteras visar på i grova drag två motstående förhållningssätt till prostitution,som båda hävdar en feministisk utgångspunkt men som ur olika perspektiv fokuserar på kvinnansrättigheter. Den teoretiska och metodologiska utgångspunkten i min studie är diskursanalys.Undersökningen präglas av en socialkonstruktivistisk syn, med begrepp från kritiskdiskursteori som ämnar belysa materialet och svara på frågor ur ett diskursivt perspektiv ochett genusperspektiv. Frågorna har besvarats i huvudsak med en kvalitativ metod, men medinslag av enstaka kvantitativa mätmetoder som komplement.

Linnéuniversitetet Kalmar Institutionen för samhällsvetenskaper  Arbetets art:                   D-uppsats, 15 hp                                                                           Lärarprogrammet                                      Samhällsutveckling med ett Internationellt perspektiv Titel:                              Hur sker implementering av förebyggande arbete gällande hiv och aids?  Författare:                      Nina Svenman Handledare:                   Gunnar Hansson ABSTRACT This study analyzes the prevention of HIV and AIDS around the region of Pretoria in South Africa. The study's starting point is the cultural, economic, social and health which is relevant when different levels of society affirms. The aim has been the basis of the representation levels of society discern what is valued and given priority as well as the measures and the strategies used in implementation. The empirical data underlying the study is qualitative studies with respondents from a university, a hospital, a school, the Swedish Embassy and an organization in order to create an image of different levels in society means to implement preventive measures on HIV and AIDS to their citizens. The result demonstrates that there are clear shortcomings in its implementation guidance on prevention measures for HIV and AIDS as lack of resources is based.

I Sverige växer intresset för att odla sina egna grönsaker, men få bostadsområden erbjuder möjlighet till odling och det är högt tryck på befintliga kolonilotter. Det är därför nödvändigt att ge plats åt nya former av odling i den urbana miljön. En sådan utveckling går i linje med den omställning mot hållbar stadsutveckling som städerna står inför. Kommunen behöver ge praktiska exempel på hållbara lösningar och en väg att gå är att låta medborgarna odla i det offentliga rummet. Uppsatsen avser att ta fram en förstudie till ett projekt som ska bidra till en förbättrad hållbar stadsutveckling. Projektet som föreslås är att parkkontoret i Lunds kommun tillsammans med odlingsintresserade invånare anlägger en stadsdelsträdgård på den stora gröningen i Folkparken.

Utifrån regeringsdirektiv ska Rikspolisstyrelsen sträva efter att öka jämställdheten och mångfalden inom polisen, då polisen ska avspegla samhällets befolkning. För att uppnå detta behövs ytterligare insatser ur ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv. Rikspo-lisstyrelsen har 2009 utarbetat en ny handlingsplan för mångfald och likabehandling som utgör grunden för Rikspolisstyrelsens mångfaldsarbete samt fungerar som stöd och underlag för polismyndigheter som utarbetar lokala handlingsplaner. Polismyndigheter-na är idag skyldiga att ha en mångfaldsplan. Mångfaldsarbetet inom polisen har visat sig gå långsamt.

Syftet med den här uppsatsen är att titta närmare på begreppet segregation och dess orsaker och konsekvenser. Vidare vill vi koppla det till ett områdesperspektiv där Hjällbo får stå som exempel. Frågeställningarna rör vad segregation är, vad den beror på, vad den kan få för konsekvenser och om den alltid är negativ. Vi har valt ett annorlunda och okonventionellt grepp för att besvara våra frågeställningar. Till stor del är uppsatsen en litteraturstudie kring segregation vilket ger en bakgrund till det breda forskningsområdet både i Sverige och Internationellt.

Kalmar är i dagsläget i en kraftig expansionsfas. En satsning med ett stort Internationellt mässcentrum och hundratals bostäder i norra Kalmar innebär att staden sätts på kartan på ett nytt sätt, inte bara som den historiska staden. För att centrala Kalmar ska kunna behålla sin särställning som stadens kommersiella centrum krävs det att även det utvecklas. Det är dock inte helt okomplicerat. Kvarnholmen har en begränsad yta och stora delar av den består av värdefull bebyggelse.

När finanskrisen drabbade världen 2008 ? 2009 intervenerade många länder på kapitalmarknaderna. Syftet var att rädda inhemska banker och finansiella institutioner från att försättas i konkurs. Länderna ville minska riskerna för att det skulle leda till spridningseffekter inom det övriga finansiella systemet. Många länder förde dessutom en väldigt expansiv finanspolitik i syfte att rädda inhemska arbetstillfällen.

Denna uppsats handlar om de val som görs vid bevarande av historiska trädgårdar inom National Trust, en av Englands största förvaltare av historiska trädgårdar, samt hur dessa val påverkar den historia som berättas på platsen. De tre frågeställningar som behandlas i uppsatsen är: (1) Hur beslutar National Trust vilken historia som ska berättas på platsen? (2) Vilka riktlinjer och bevarandeprinciper ligger till grund för dessa beslut? och (3) Hur har National Trust omsatt riktlinjerna vid restaureringarna av National Trusts trädgård på Standen? Syftet är att synliggöra valen, på vilka grunder de fattas och genom att ställa detta i relation till hur den slutliga utformningen blivit få en bild av hur National Trust väljer att berätta en plats historia. I den första delen görs en genomgång av trädgårdsbevarandets historia inom National Trust, teoretiska begrepp samt riktlinjer och strategier som är aktuella i dagsläget. I den andra delen görs en fallstudie av en anläggning där det för närvarande pågår ett restaureringsprojekt, Standen. I den tredje delen diskuteras de tre frågeställningar mot bakgrund av litteratur, dokument, intervjuer och platsbesök. Genom att analysera hur förändringar har genomförts på Standen jämförs hur riktlinjerna och principerna implementerats och hur detta påverkar den berättelse som presenteras för besökaren. Slutsatsen från uppsatsen är att National Trust har genomfört ett omfattande förändrings-­ och moderniseringsarbete under 2000-talet som lett till att de lokala anläggningarna fått ett betydande inflytande över hur en plats betydelse uttrycks. National Trusts riktlinjer utgår från Internationellt erkända dokument såsom Florensdeklarationer och Burra charter men de också utvecklat egna strategier för att öka det lokala engagemanget och tillgängligheten som framgångsrikt implementerats på Standen. Besluten om vilken historia som ska berättas har fattats i nära samarbete med centrala organ inom National Trust, medan besluten om hur den berättas i stor utsträckning sker lokalt..

Syftet med denna uppsats är att undersöka två samtida svenska filmfestivaler, Göteborg International Film Festival och Malmö Arab Film Festival, utifrån två teoretiska perspektiv på filmfestivalen med den mer övergripande målsättningen att bidra till ett spirande och stadigt växande forskningsfält kring filmfestivalen i den nationella kontexten. De aktuella festivalerna inringar i förhållandevis god mån den svenska filmfestivalflorans allsidighet; en omfångsrik historisk publik festival respektive en smalare tematisk nykomling.                      De teoretiska perspektiven innefattar festivalen betraktad som en del av ett Internationellt nätverk utifrån Thomas Elsaessers och Marijke de Valcks definition, samt som en kulturell yttring av föreställda gemenskaper. Med utgångspunkt i dessa teoretiska positioner kommer festivalerna granskas med fokus på dess uppkomst, visioner och agenda, filmprogram, publik, ekonomisk beskaffenhet och liknande kontextualiserade förhållanden.                      För Göteborg International Film Festival utgör spridningen av filmkultur, de huvudsakliga fundamenten i dess målsättningar och agenda, i synnerhet med fokus på nordisk film, medan tematiken, den arabiska kulturen, utgör det bärande för Malmö Arab Film Festival. Göteborg International Film Festival uppvisar i samstämmighet med de nätverksteoretiska perspektiven på festivalen en mångfacetterad beskaffenhet av filmceremoni, marknadsplats, internationell plattform och tävlingsmästerskap, i kontrast till Malmö Arab Film Festival där festivalens textur är mer komplex än föreliggande bestämningar. Båda festivalerna har uppstått i den post-industriella staden och dess återskapande som centrum för kreativitet, kultur och kunskap.                      Malmö Arab Film Festival adresserar en uppenbar arabisk (föreställd) gemenskap i sitt tematiska fokus.

I denna rapport har vi valt att undersöka hur svenska SMF har gått tillväga för att lyckas etablera sig på en mogen och välutvecklad marknad. Genom att analysera det resursbaserade synsättet samt vilken etableringsform företag har använt sig av vid expansion så har vi haft som syfte att beskriva vilka specifika resurser samt vilken etableringsform som har varit viktigast för företagen när de har tagit beslutet om en expansion. Vi har vidare analyserat de barriärer och konkurrens som gjort att företagen valt att genomföra expansionen på ett specifikt sätt. För att kunna uppfylla syftet med uppsatsen har vi använt oss av en kvalitativ flerfallstudie med företag från olika regioner i Sverige.Vår teoriteska referensram har bestått av Barneys (1991) resursbaserade synsätt, olika etableringsformer samt Michael Porters (1980) teori om etableringsbarriärer.I vår analys så kopplar vi ihop vår teoretiska syntes med vår insamlade empiri för att kunna urskilja vilken/vilka resurser som har varit avgörande för företagens val av etableringsstrategier vid en expansion till en mogen marknad. Vi har även analyserat hur barriärer och konkurrens påverkat vid val av etableringsstrategier.Vi har baserat på denna analys kunnat dra slutsatsen att de teknologiska, entreprenöriella samt storleksmässiga resurserna har varit de mest essentiella resurserna för de undersökningsföretag vi studerat.

Västerviks kommun har under tiotals år haft en vikande befolkningsutveckling men under de senaste åren har en förändring skett och trenden har brutits. En stor satsning på att uppföra sjönära bostadsområden nära staden har lockat till inflyttning, och kommunen vill fortsätta den utvecklingen. Solbergsudde ligger strax utanför Västervik och det finns långt framskridna planer på att där uppföra ett nytt attraktivt bostadsområde med blandad bebyggelse. Solbergsudde präglas av en lantlig skärgårdskaraktär och idag finns där 17 bostadshus/fritidshus som ej är planlagda. Problem finns med både enskilda läckande avloppsanläggningar och brist på färskvatten.

I den allt mer globaliserade världen får begrepp som varumärke och kvalitet allt större betydelse även för statliga myndigheter. För Försvarsmakten är ett av de mest kända yttre attributen dess uniform. Vid sidan av de rent praktiska funktionerna är uniformen även ett signalmedel som utvi-sar vart i Försvarsmaktens struktur personen hör hemma och inom vilket tjänsteområde denne verkar. I civilt språkbruk kan detta översättas till vilken tjänstekvalitet uniformen utlovar. Från att tidigare ha varit ett signalmedel internt inom Försvarsmakten har uniformens signaler kommit att få en allt större betydelse även utanför i samverkan med andra nationer.2003 genomgick flygvapnets uniform en betydande förändring då man ändrade gradbetecknings-systemet utifrån ett Internationellt behov från svenska marinen, dessa system har traditionellt alltid följts åt.