Mut- och bestickningsreglerna Äterfinns i 17 och 20 kapitlet i Brottsbalken (1962:700) och reglerar förhÄllandet nÀr en arbets- eller uppdragstagare fattar ett beslut pÄ grund av otillbörlig pÄverkan i form av muta eller bestickning. Ursprungligen tillkom reglerna för att kontrollera den statliga sektorns myndighetsutövning men eftersom samhÀllets utveckling lett till ökade privata inslag har lagstiftningen kontinuerligt uppdaterats och idag omfattas anstÀllda inom bÄde privat och statlig sektor.För att kampen mot korruption ska bli sÄ effektiv som möjligt Àr det viktigt att angripa problemet pÄ sÄvÀl nationellt som internationellt plan. Denna uppsats har undersökt vilka möjligheter som stÄr till buds för att Ätala en svensk privatanstÀlld för korruptionsbrott som begÄtts utanför Sverige. Uppsatsen indikerar pÄ att lagstiftningen i dagslÀget Àr otillrÀcklig för att binda privatanstÀllda till mut- och bestickningsbrott. Lagens nuvarande utformning innebÀr att privatanstÀllda endast riskerar Ätal om deras huvudman vÀljer att anmÀla transaktionen, alternativt om Äklagaren finner det pÄkallat frÄn allmÀn synpunkt.

The Republic of Moldova, situated in eastern Europe and a former part of the Soviet Union, is now experiencing a phase of transition in both society and landscape. They have hardly any fossil depots and are currently dependent on Russian gas, with 97% of their energy needs imported. The new elected government wants to move towards the EU and this is generally seen as the way to grow and reduce poverty. Security in the energy sector is important and one tool is to increase the use of renewable energy sources. Through interviews, texts, and visits I have studied the implementation of renewable energies (RE) in Moldova through a society development perspective. The study has aimed to investigate the sociotechnical complexity of this subject and to discuss the potentials and way of dealing with the subject in the specific cultural context of Moldova.

Bakgrund: Att lÀsa handlar om att förstÄ det man lÀser, att fÄ en upplevelse eller ta till sig information. Forskning har visat att trots att svenska elever internationellt sett lÀser mycket sÄ har deras lÀsförstÄelse försÀmrats under den senaste tioÄrsperioden. LÀsförstÄelse Àr en viktig del i hela lÀsprocessen, nÀr ord betyder nÄgot blir innehÄllet meningsfullt. Den bakgrundskunskap och förförstÄelse man har av en text inför lÀsningen skapar förutsÀttningar för att förstÄ textens innehÄll. Ett barn bygger med fördel upp sin förmÄga till lÀsförstÄelse i en kommunikativ dialog med andra.

Crowdfunding Àr en relativt ny finansieringsmodell som vuxit i popularitet. Internationellt uppskattas crowdfunding till en miljardindustri. Generellt sÀtt innebÀr crowdfunding att en projektÀgare vÀnder sig till allmÀnheten, det vill sÀga en större krets finansiÀrer, via internet för att söka finansiering. Olika former av crowdfunding har utvecklats. FöremÄlet för den hÀr uppsatsen har frÀmst varit den form som baseras pÄ Àgarkapital, hÀr kallat crowdequity, och den svenska rÀttens inverkan pÄ finansieringsformen.

De teorier som den liberala demokratin vilar pÄ kan uttolkas pÄ ett sÀtt som ger stöd Ät tanken att hÀnsyn till framtida generationer skall tas vid utformandet av politiken. Denna uppfattning har lÄngsamt vuxit sig starkare i de politiska leden under de senaste trettio Ären, och tar sig bland annat uttryck i Riodeklarationen (1992), Johannesburgdeklarationen (2002) och i ett ökat införande av miljöskatter och -avgifter. Vid en översikt över de omrÄden pÄ vilka miljöbeskattning Àr vanligt framkommer dock att det idag Àr vanligast, sÄvÀl i Sverige som i övriga vÀrlden, att beskatta miljöfarliga utslÀpp, medan de miljöskador som uppstÄr vid en alltför hög förbrukning av rÄvaror eller dito anvÀndning av kemikalier i stort sett Àr obeskattade. En ökad anvÀndning av skatter eller avgifter pÄ rÄvaror och kemikalier skulle kunna vara ett effektivt medel för att uppnÄ mÄlen för svensk och internationell miljöpolitik, det vill sÀga hÄllbara produktions- och konsumtionsmönster, sÀrskilt som rÄvaruskatter uppmuntrar till en ökad Ätervinning istÀllet för ett högt uttag av rÄvaror. Varför anvÀnds dÄ dessa metoder i sÄ liten utstrÀckning i Sverige, ett land som i övrigt anses ligga lÄngt framme i miljöarbetet, och som ofta varit först med att genomföra ÄtgÀrder för att uppfylla miljööverenskommelserna inom FN pÄ andra omrÄden? Finns det intresse för, och möjlighet att, förÀndra detta? Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hinder och möjligheter för en svensk policyförÀndring i riktning mot ökad anvÀndning av rÄvaru- och kemikalieskatter.

Innan företag ska penetrera en marknad Àr det viktigt att de har tillrÀckligt med information om vilka möjligheter och hot marknaden stÄr inför samt vilka behov företagen pÄ marknaden har. Denna magisteruppsats syftar till att utreda framtids-utsikterna inom branscherna solenergi och vÄgkraft samt identifiera OEM-företagens behov inom dessa branscher. Det verktyg vi har anvÀnt för att utreda branschernas framtidsutsikter Àr delar av SWOT-modellen, dÀr fokus har lagts pÄ externa faktorer som pÄverkar en marknad. För att identifiera OEM-företagens behov har vi anvÀnt teorier kring OEM-marknaden och OEM-företags köpkriterier samt ABB:s egen erfarenhet och kunskap om denna marknad.För att ge en informationsrik och heltÀckande bild har vi genomfört intervjuer med Energimyndigheten och OEM-företag inom branscherna solenergi och vÄgkraft, dÄ de besitter kunskap om vilka möjligheter och hot branscherna stÄr inför. Vidare har intervjuer genomförts med OEM-företagen för att fÄ information om vilka behov företag inom dessa branscher har.Med anledning av ett ökat intresse och medvetenhet kring klimat-förÀndringarna har politiska mÄlsÀttningar satts upp och ÄtgÀrder vidtagits för att hejda klimat-förÀndringarna och öka anvÀndningen av förnyelsebara energikÀllor.

Globaliseringen som stÀndigt ökar kan i samband med utveckling av destinationer bli pÄverka de av kulturella interaktionerna pÄ platsen. Förutom att olika nationaliteter befinner sig pÄ en destination sÄ ökar Àven de kulturella olikheterna/de olika nationaliteterna i de företag och organisationer som finns pÄ platsen.Forskning som Àr inriktad pÄ enhetligt samarbete mellan chefer och övriga anstÀllda i organisationer, de mÀnniskor som kommer ifrÄn olika kulturer och som kÀmpar för att förstÄ likheter och skillnader, ökar drastiskt. Globalisering av företag blir mer vanligt vilket gör att företag bör Àndra sin "makeup" till en med mÄngkulturell struktur. Kraven för att utmana kulturella hinder för att nÄ konkurrensfördelar beror pÄ andra grundlÀggande orsaker. NÀr vÀrlden krymper genom globalisering och allt fler mÀnniskor bor och arbetar i andra lÀnder sÄ ökar kontakten med mÀnniskor som kommer ifrÄn mycket diversifierade ursprung.En förbÀttring och hantering av mÀnniskor med olika kulturella ursprung krÀver en utveckling av motivation, ledarskap och produktivitet för att utvecklas sÄ effektivt som möjligt som företag.

Den mest anvÀnda definitionen av begreppet hÄlbar utveckling lyder: ?En hÄllbar utveckling Àr en utveckling som tillfredsstÀller dagens behov utan att Àventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsstÀlla sina behov?. Definitionen kommer frÄn rapporten ?VÄr gemensamma framtid? frÄn 1987. HÄllbar utveckling omfattar ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter samt samspelet och balansen mellan dem.

Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka nĂ€r den svenska skattskyldigheten upphör. För att ge uppsatsen ett internationellt perspektiv undersöks vilka regler som gĂ€ller för att skatt-skyldigheten skall intrĂ€da i Storbritannien. Uppsatsen behandlar ocksĂ„ hur en persons hemvist avgörs nĂ€r han anses som bosatt i bĂ„de Sverige och Storbritannien.En person som Ă€r bosatt eller stadigvarande vistas i Sverige Ă€r obegrĂ€nsat skattskyldig i Sverige. Även den som Ă€r bosatt utomlands, men som tidigare har varit bosatt i Sverige och som fortfarande har vĂ€sentlig anknytning hit Ă€r obegrĂ€nsat skattskyldig i Sverige enligt 3 kap 3 § inkomstskattelagen (1999:1229). Att en person Ă€r obegrĂ€nsat skattskyldig innebĂ€r att han mĂ„ste betala skatt i Sverige pĂ„ alla sina inkomster, Ă€ven om inkomsterna hĂ€rrör frĂ„n utlandet (3 kap 8 §).

Svensk lagstiftning förutsÀtter att livsmedelsproducenterna Àr tillrÀckligt kunniga för att se till att miljön frÀmjar djurens hÀlsa och att möjlighet att bete sig naturligt ges. Samtidigt sÄ finns det inget som reglerar vilken bakgrund eller utbildning producenterna ska ha för att sÀkerstÀlla nödvÀndig kunskap. Det finns nationella förslag pÄ att införa krav pÄ utbildning inom det aktuella djurslaget för producenter som hÄller djur för livsmedelsproduktion. Internationellt sÄ arbetar Àven EU-kommissionen med att öka kunskaperna generellt hos alla producenter inom EU. Vilken kunskap behövs och vilken kunskap finns idag hos livsmedelsproducenterna i Sverige? DÄ lagstiftningen reglerar att alla djur, som hÄlls i fÄngenskap, ska ges möjlighet till naturligt beteende sÄ borde det vara nödvÀndigt att ha kunskap om naturligt beteende.

HumanitÀr intervention Àr ett begrepp inom internationella relationer som vÀcker mÄnga kÀnslor och frÄgor. Trots att idén om att anvÀnda vÄld för att stoppa brott mot de mÀnskli-ga rÀttigheter kan verka attraktivt frÄn ett moraliskt perspektiv, vilket man i Ärhundraden har gjort, har denna praktik varit synnerligen oregelbunden. Detta i hög grad beroende pÄ den ambivalens som finns inför de internationella normer som skall reglera staters anvÀn-dande av militÀrt vÄld.Synen pÄ humanitÀra interventioner har Àndrats i överensstÀmmelse med de förÀndringar som skett inom det internationella systemet. Dessa Àndringar har, till viss del, medfört en förÀndrad syn pÄ de normer som legitimerar anvÀndandet av vÄld inom det internationella samfundet.HumanitÀra interventioner som begrepp och praktik innehÄller mÄnga dilemman i vÄr tid. Detta eftersom det berör traditionella normer av suverÀnitet och ickeintervention, som Àr de frÀmsta byggstenarna för det moderna internationella systemet, tillika del av Förenta Na-tionernas (FN) stadgar.

Idag förs det en debatt om huruvida Sverige ska slopa revisionsplikten för smÄ aktiebolageller inte. Startskottet för diskussionen om en slopad revisionsplikt anses vara denadministrativa börda som det innebÀr för ett litet företag. Om förslaget gÄr igenom kommersamtliga bolag att omfattas av de nya reglerna Är 2011. Remissinstanserna har fortfarande intelagt fram sina Äsikter och dÀrför kan vi idag, i vÄr studie, endast spekulera kring effekterna aven eventuellt slopad revisionsplikt.Vi har valt att utgÄ frÄn tre intressentgrupper, revisorer, banker samt Skatteverket. Sverigeslagstadgade revision Àr mer omfattande Àn övriga EU-lÀnders dÄ den inte bara innefattarrÀkenskapsrevision utan Àven förvaltningsrevision.

Ledarskapsforskning och forskning kring ledarskapskulturer har varit ett populÀrt Àmne det senaste decenniet och det finns stor tillgÄng till uppsatser, artiklar och böcker inom Àmnet. Enligt Mats Alvesson Àr det svÄrt att sÀtta fingret pÄ Àmnet ledarskapskultur och skapa en definition av just begreppet kultur. En annan intressant utgÄngspunkt inom ledarskap har varit den forskning som handlar om att försöka se hur tydligt det tidiga ledarskapet och kulturen format ledarskapskulturen som Äterfinns senare inom organisationer.Syftet Àr att ge en djupare förstÄelse för vilka utmÀrkande drag frÄn ledarskapskulturen och ledarskapet som fanns under 1970-1980 talet pÄ IKEA som lever kvar Àn idag och beskriva de verktyg som IKEA anvÀnder sig av för att behÄlla kulturen. FrÄgestÀllningar som uppsatsen avser att besvara Àr: Hur mycket av den initiala ledarskapskulturen som Àr bestÄende i ett internationellt expanderande företag över en viss tidsperiod? Vilka verktyg anvÀnder sig IKEA av för att hÄlla ledarskapskulturen intakt?Fallstudien baserades pÄ en kvalitativ studie för att kunna ge en djupare förstÄelse för vilka utmÀrkande spÄr frÄn ledarskapskulturen och ledarskapet som fanns under 1970-1980 talet pÄ IKEA som lever kvar Àn idag.

Det finns fÄ studier pÄ effekten av och sÀkerheten med smÀrtlindring i samband med kejsarsnitt pÄ tik. Av den anledningen Àr mÄnga restriktiva med smÀrtlindringen. Enligt denna studie var den vanligaste metoden i Sverige att ge en engÄngsdos buprenorfin nÀr sista valpen tagits ut genom kejsarsnittet. Internationellt Àr mÄnga mer frikostiga med smÀrtlindringen. En stor del av litteraturen rekommenderar till exempel preoperativ behandling med opioider, sÄsom fentanyl, samt smÀrtlindring med icke-steroida antiinflammatoriska lÀkemedel (nonsteroidal anti-inflammatory drugs; NSAIDs) i en eller flera doser. Examensarbetet gjordes som en del i en sedan tidigare pÄgÄende multicenterstudie. VeterinÀren valde sjÀlv typ av smÀrtlindring.

MÀnniskohandel för sexuella ÀndamÄl Àr ett brett omrÄde med mÄnga dimensioner. MÄnga gÄngerkan det upplevas som ett avlÀgset problem och nÄgonting som inte berör oss i Sverige.MÀnniskohandel Àr idag en utav vÀrldens mest lukrativa marknader och den tenderar bara till attöka. Vi vill med vÄr uppsats lyfta upp mÀnniskohandel som fenomen och det genom att pÄ ett merprecist plan fokusera pÄ brottsoffrets situation. Uppsatsens syfte Àr sÄledes att undersöka detsvenska myndighetsförfarandet dÄ ett mÀnniskohandelsbrott för sexuella ÀndamÄl har uppdagats,med fokus pÄ brottsoffrets situation. De centrala utgÄngspunkterna Àr att undersöka vilka rÀttigheterdessa offer har, samt vilka stödinsatser som finns att tillgÄ, men Àven att se till vilka faktorer somhindrar respektive möjliggör att stödinsatser kan erbjudas.VÄr uppsats Àr en kvalitativ studie uppbyggd av tvÄ empiriska material.