Sedan andra vÀrldskrigets slut har internationell debatt förekommit angÄende hur internationellt bemötande bör ske dÄ en frÀmmande befolkning utsÀtts för vÄld och övergrepp av dess egen statsledning. Ofta har inom ramen för denna debatt normen om icke-intervention kommit att stÀllas mot ett globalt föresprÄkande av mÀnskliga rÀttigheter.Efter uppmaning av FN:s tidigare Generalsekreterare Kofi Annan, upprÀttades Är 2000 International Commission on Intervention and State Sovereignty. Kommissionens arbete mynnade ut i en rapport benÀmnd The Responsibility to Protect, vilken syftar till att söka internationell konsensus kring möjligheten att genomföra intervention med humanitÀrt skydd som mÄl, samt rekommendationer om hur en sÄdan bör ske.Syftet med uppsatsen Àr att genom kvalitativ textanalys söka svar pÄ i vilken omfattning rekommendationerna inom The Responsibility to Protect överensstÀmmer med internationellt agerande under den inomstatliga konflikten i Libyen 2011.Studiens resultat visar pÄ att internationellt agerande frÄn FN, dess medlemslÀnder samt internationella organisationer till viss del överensstÀmmer med rapportens föresprÄkade konflikthantering innan demonstrationer utbröt i Libyen. Vidare visar studien att internationellt agerande vÀl överensstÀmmer med The Responsibility to ProtectŽs rekommendationer, dÄ de libyska demonstrationerna eskalerade och mynnade ut i en inomstatlig vÀpnad konflikt..

Denna uppsats syfte Àr att ta reda pÄ om euron Àr en internationell valuta och omeuron kan konkurrera med dollarn om titeln som vÀrldens ledande valuta. Teori omvalutamarknaden, en valutas uppgifter och vad som avgör vilken valuta som anvÀndsinternationellt behandlas och för att kunna svara pÄ uppsatsens frÄgestÀllningar (syfte)redogörs siffror pÄ eurons internationella anvÀndning. SÄdana siffror visar att euron Àren internationell valuta dÄ den anvÀnds i valutans funktioner internationellt, men attdollarn fortfarande Àr den vÀrldsledande valutan utan att vara sÀrsklit hotad i sinstÀllning av euron..

Denna studie syftar till att lyfta fram de faktorer som pÄverkar de adopterades livsprocess och visa vad som Àr avgörande för att skapa en trygg identitet. För att besvara frÄgestÀllningen har vi genomfört tio intervjuer och tagit del av en sjÀlvbiografi och en sjÀlvrapport. Vi har genomfört denna studie med grundad teori som metodologiskt angreppssÀtt, vilket innebÀr att vÄr frÄgestÀllning har vuxit fram ur datamaterialet. Resultatet visar att de faktorer som har pÄverkat internationellt adopterades livsprocess Àr en trygg kÀrna, att kÀrlek Àr tjockare Àn blod, omgivningens stöd, tacksamhet, svenskhet, adoptionens minimala betydelse, bristande intresse, öppenhet till adoptionen, anknytning till födelselandet, ambivalens inför adoptionen, adoptionens maximala betydelse och tillskrivningar kopplat till adoption. Avgörande för att skapa en trygg identitet Àr en trygg kÀrna, villkorslös kÀrlek, stöd frÄn omgivningen och en svensk tillhörighet.

Den svenska försvarsmakten har genomgÄtt en förÀndring mot ett insatsförsvar frÄn ett invasionsförsvar. I dagslÀget genomför Försvarsmakten insatser internationellt, tillsammans med flera olika nationer, nÄgot som stÀller krav pÄ interoperabilitet. Försvarsmakten har genomfört insatser i Afghanistan sedan 2002 och har dÀr varit med om utvecklingen av IED-hotet och pÄ sÄ sÀtt blivit tvungen att genomföra en anpassning. Hur lÄngt har denna anpassning kommit, frÀmst i form av utbildning och direktiv utgivna av Försvarsmakten? Ett tydligt mÄl Àr uppsatt men finns underlaget för att nÄ detta mÄl? I uppsatsen kommer jag att jÀmföra de styrningar som finns i mÄlet, NATO 2294 och AJP 3.15, med de direktiv som Försvarsmakten har gett ut och de krav som stÀlls pÄ utbildning..

Sedan de borgerliga partierna varit i opposition har man efterlyst förÀndringar inom den svenska utvecklingspolitiken. Utvecklingspolitiken Àr samlad i skrivelsen Politik för global utveckling(PGU). Arbetets syfte Àr att undersöka om det skett nÄgra förÀndringar inom PGU sedan de borgerliga partierna intagit regeringsstÀllning Är 2006. FrÄgorna som Àr Àmnade att besvaras Àr dels om det gÄr att urskilja nÄgra vÀsentliga skillnader mellan den föregÄende socialdemokratiska regeringens politik för global utveckling och den nuvarande borgerliga regeringens och dels om den politik för global utveckling som den borgerliga regeringen för, Àr en del av lösningen pÄ en internationellt ickefungerande utvecklingspolitik. Genom en kvalitativ textanalys Àr avsikten att utföra en komparation mellan de tvÄ regeringarnas PGU för att pÄ sÄ sÀtt uppvisa eventuella skillnader.

Studie syftar pÄ att fÄ kunskap om de faktorer som Àr av betydelse för gymnasieelever i ett utbytessammanhang..

I tolkningen av vad en doktrin Àr, sÄ finns bÄde ett inriktande syfte och en slags ensning av det förhÄllningssÀtt som gÀller och förvÀntas av Försvarsmaktens personal. Det innebÀr att man skulle kunna förvÀnta sig en tydlig viktning mot det internationella fokus som faktiskt klart kan sÀgas gÀlla efter försvarsbeslutet 2004. FrÄgan blir dÄ om de tre svenska arenadoktrinerna Àr tillrÀckligt tydliga i att poÀngtera detta. Denna uppsats försöker dÀrför analysera doktrinerna och utröna om det egentligen finns nÄgot fokus avseende nationella och internationella insatser och om det i sÄ fall finns nÄgon skönjbar förklaring till detta i doktrintexterna. Undersökningen bestÄr av en kvantitativ textanalys samt en kvalitativ undersökning av doktrinerna för luft-, mark- och marina operationer, som tillsammans angriper texterna baserat pÄ tvÄ definierade indikatorer av fokuseringarna.Analysen i uppsatsen ger vid handen att doktrinen för marina operationer visar en mÀrkbart större fokusering vid internationella insatser Àn vad de andra gör.

För att frÀmja mÄlet om hÄllbar utveckling krÀvs det att alla samarbetar bÄde nationellt och internationellt. I miljörÀtt har alla en viktig roll att fylla för att sÀkerstÀlla rÀtten till en hÀlsosam och godtagbar miljö. DÄ Àr det viktigt att alla fÄr komma till tals eftersom det bÀst frÀmjar miljöskyddet. Syftet med denna uppsats har dÀrför varit att utreda vilka möjligheter enskilda och miljöorganisationer har till deltagande i miljöbeslutsprocesser. FrÄgorna har klarlagts med utgÄngspunkt frÄn svensk lagstiftning samt rÀttsakter frÄn internationellt- och europeiskt hÄll.

Studien fokuserar pÄ vilka utmaningar svenska internationella organisationer har vidtransferering av arbetssÀtt och personalpolitiska vÀrden. Organisationer Àr allt merinternationella idag, vilket Àr möjligt tack vare dagens teknik och förbindelser. Det finnsmÄnga pÄverkansfaktorer som ligger inom och utanför organisationers kontroll och detta fÄrkonsekvenser för hur utfallet av transfereringen av arbetssÀtt och personalpolitiska vÀrdenblir.Studiens teori baseras pÄ de svÄrigheter och utmaningar som kan finnas itransfereringsprocesser inom Multi National Corporations (MNCs) och olika strategierorganisationer kan anvÀnda sig av. Det Àr svÄrt att hitta arbetssÀtt som passar alla inomorganisationer internationellt och det argumenteras att kulturskillnader mellan lÀnder Àr en avde största utmaningarna för MNCs stÄr inför.Syftet med studien var att undersöka vad i organisationers personalpolitik och arbetssÀtt somkan transfereras internationellt. Resultatet visade att detta fenomen Àr komplext och attorganisationer har svÄrt att hantera transfereringsprocesser.

Sedan de borgerliga partierna varit i opposition har man efterlyst förÀndringar inom den svenska utvecklingspolitiken. Utvecklingspolitiken Àr samlad i skrivelsen Politik för global utveckling(PGU). Arbetets syfte Àr att undersöka om det skett nÄgra förÀndringar inom PGU sedan de borgerliga partierna intagit regeringsstÀllning Är 2006. FrÄgorna som Àr Àmnade att besvaras Àr dels om det gÄr att urskilja nÄgra vÀsentliga skillnader mellan den föregÄende socialdemokratiska regeringens politik för global utveckling och den nuvarande borgerliga regeringens och dels om den politik för global utveckling som den borgerliga regeringen för, Àr en del av lösningen pÄ en internationellt ickefungerande utvecklingspolitik. Genom en kvalitativ textanalys Àr avsikten att utföra en komparation mellan de tvÄ regeringarnas PGU för att pÄ sÄ sÀtt uppvisa eventuella skillnader.

Bakgrund: Inom strategilitteraturen resoneras och diskuteras det om olika fördelar associerade med att vara internationellt verksam. Ett flertal av dessa fördelar Ă„terfinns Ă€ven i resonemangen kring hur företag försöker skapa och utnyttja synergier genom en geografiskt diversifierad verksamhet. Syfte: Vi har för avsikt att utreda vilket teoretiskt stöd som finns för förekomsten av synergier associerade med företagens internationella nĂ€rvaro, för att med denna utgĂ„ngspunkt skapa en förstĂ„else för hur internationellt etablerade företag, ur ett konkurrenskraftsstĂ€rkande perspektiv, resonerar kring förekomsten och utnyttjandet av dessa synergieffekter. Genomförande: Vi har genomfört tio intervjuer fördelade pĂ„ studiens fyra fallstudie-företag; Flextronics, ÖPWC, Gunnebo och Attendo. Resultat: Vi har funnit ett teoretiskt och empiriskt stöd för ett fĂ„tal internationellt associerade synergier, men finner de traditionella synergieffekterna intressanta Ă€ven ur vĂ„rt internationella perspektiv.

NÀÀssystems spridning internationellt med koncentration pÄ USA..

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att nÄ en ökad förstÄelse för hur svenska och danska chefer hanterar sin chefsituation i Danmark respektive Sverige och om de stöter pÄ nÄgra problem i sin chefsroll. Metod: Vi har anvÀnt oss av en abduktiv metod för att göra en kvalitativ undersökning. Vi började med att lÀsa in oss pÄ befintlig litteratur pÄ omrÄdet samt nÀrliggande omrÄden. DÀrefter genomförde vi kvalitativa intervjuer med tvÄ chefer och sju anstÀllda i vÄra tvÄ fallföretag samt en utomstÄende chef. Sedan analyserade vi det empiriska materialet och satte det i relation till tidigare inhÀmtad teori.

De internationellt adopterade har ett biologiskt samt ett etniskt ursprung som skiljer sig frÄn majoriteten i det land de Àr adopterade i. De internationellt adopterade har tvÄ uppsÀttningar förÀldrar, de biologiska förÀldrarna och adoptivförÀldrarna. Den symboliska interaktionismen menar att en mÀnniskas identitet utvecklas i samspel med andra mÀnniskor som Àr viktiga för individen. Studiens syfte Àr att undersöka fem internationellt adopterades upplevelser av att leva i Sverige och hur de konstruerar sig en adekvat identitet. DÄ studien har sin grundlÀggande utgÄngspunkt frÄn den symboliska interaktionismen granskar den i sin helhet den betydelse som interaktionen har för de adopterades identitetsutveckling.

Automatisering inom socialtj?nsten aktualiserar en diskussion om hur teknikens p?verkan p? m?nniskobehandlande organisationer ska f?rst?s. Den r?dande diskussionen inom forskningen ?r delad, d?r automatiseringen b?de beskrivs bidra till enhetliga och mer r?ttvisa bed?mningar samtidigt som andra menar att den hotar det professionella handlingsutrymmet och d?rmed kan utmana den individuella behovspr?vningen. Den teknologiska utvecklingen v?lkomnas av kommuner och regioner och beskrivs som en n?dv?ndighet f?r att m?ta framtida behov.