Dagens samhälle har blivit mer beroende av internet, där de flesta tjänsterna går att utföra online. Nuförtiden är det möjligt att beställa möbler, kläder och annat med hjälp av internet. Detta har gjort att de flesta har lärt sig att använda internet oberoende på deras ålder. Därför har de olika företagen ett stort ansvar att skapa sina webbsidor lättare att använda, för kunden skall kunna utföra sina tjänster smidigt. Frågan är; tänker företagen på målgruppen när de designar en webbsida?Vårt huvudsyfte i projektet är att identifiera nya insikter för att bygga en användbar webbsida baserat på egen forskning och med hjälp av målgruppen.

I denna essä behandlas ämnet internationell adoption. Jag gör en hermeneutisk och holistisk undersökning av det internationella adoptionsfenomenet genom att ställa en dominerande diskurs i relation till en motdiskurs. På grund av ämnets omfattning kommer jag att ha Sverige som utgångspunkt för diskussionen. Det land varifrån den internationella adoptionen sker är i denna undersökning Sri Lanka.Med frågeställningen "Hur konstrueras en diskurs?" undersöks de aspekter den internationella adoptionsverksamheten är sammansatt av.Jag vill påvisa den internationella adoptionsverksamhetens hegemoniska/diskursiva status och belysa den vetenskapliga och rationella praxis den är i besittning av.

Konsumenter söker efter njutning och exaltering i deras shoppingupplevelse när de handlar över Internet (Jayawardhena & Wright, 2007). Njutning och exaltering är känslor som uppkommer ur positiva upplevelser. Därför är det relevant att undersöka hur företag som bedriver e-handel via webbsidor kan skapa positiva upplevelser hos sina besökare. En fysisk omgivning i ett servicesammanhang kan skapa förutsättningar för positiva upplevelser hos besökare (Mossberg, 2003). För att skapa förutsättningar för positiva upplevelser hos webbplatsbesökare är det då relevant att undersöka hur den fysiska omgivningen i en webbsida kan utformas.

Unga muslimer i Sverige kan via Internet möta muslimsk kultur och genom mediet känna gemenskap med andra muslimer. Att förena två kulturer är inte alltid enkelt och här kan svenska islamiska webbsidor vara till hjälp. I studien undersöks fem sådana webbplatser utifrån innehåll och utseende genom observationer och textanalyser. Innehållet på sidorna skildrar hur det kan vara för en muslim att växa upp i Sverige, men interaktiviteten och möjligheten till att träffa likasinnade som är karaktäristiskt för Internet som medium saknas. Studien visar att webbplatserna främst tillhandahåller information om islam på olika sätt men att interaktivitet inte främjas..

De allra flesta sidor idag använder en så kallad fixed design där sidan är gjord för en specifik skärmstorlek. Det finns nu metoder i HTML och CSS att låta sidan forma om sig efter användarens skärmstorlek utan att använda JavaScript. Denna teknik kallas responsiv webbdesign. Syftet med detta arbete är att studera responsiv webbdesign; hur det fungerar och om det är framtiden inom webbdesign. Studien har begränsats till moderna webbläsare och moderna mobiltelefoner för att se resultatet.

Uppsatsens syfte är att verifiera alternativt falsifiera hypotesen: Svensk logistikledning av förband,ingående i internationella operationer, kan genomföras på ett likartat sätt oberoende av omoperationen leds av FN eller NATO. Detta har gjorts med den rationalistiska organisationsteorinsom den bärande teorin.I uppsatsen besvaras delfrågorna-På vilket sätt påverkar eventuella skillnader i logistikledningsprinciper i FN respektive NATO,svensk logistikledning?-I vilken utsträckning påverkar gällande styrdokument Försvarsmaktens utformning avlogistikledning vid internationella operationer?Dessutom analyseras begreppet logistikledning genom att svara på frågan: Vad är logistikledning?.

Smarta klockor, små kroppsnära datorer som bärs kring handleden, ökar i popularitet. Smartaklockor kan visa tiden men även köra andra applikationer. Utmärkande för alla smarta klockorär deras lilla skärmyta, vilket ställer särskilda krav på utformningen av användargränssnitt.Syftet med detta arbete är att utforska hur smarta klockor kan fungera för att visa webbinnehålloch det görs genom att studera hur responsiv webbutveckling kan användas för att möjliggörawebbanvändning med smarta klockor.Experiment med responsiv webbutveckling för smarta klockor ledde fram till fyra prototypersom testades av användare. Under testerna diskuterades fördelar och nackdelar medprototyperna.Resultatet visar att responsiv webbdesign kan användas för att anpassa webbsidor till smartaklockor, men att webbsidor med mycket innehåll bör brytas ner i mindre delar och visas en itaget, något som inte ingår i responsiv webbdesign..

Samhället blir allt mer mobilt, tempot är betydligt högre nu än det var förr och vi blir mer och mer beroende av att snabbt få tillgång till information. WAP är en teknik som möjliggör för små mobiltelefoner och andra handhållna apparater med liten skärm, att ta del av innehåll från Internet. I denna uppsats studeras hur utvecklare utvinner information som finns på en befintlig webbsida och gör den tillgänglig i WAP-miljö. Teoriavsnittet tar upp WAP i sin helhet och riktlinjer för utveckling av WAP-applikationer. Med begränsad bandbredd måste utvecklaren tänka på vad som skickas över nätverket, ju mindre data som skickas till klienten desto bättre.

Den här uppsatsen belyser hur svensk dagspress har uppmärksammat Internationella kvinnodagen den 8 mars åren 1978, 1988, 1998, 2008 och 2013 för att se om det går att utläsa någon skillnad i rapporteringen över tid. De dagstidningar som undersöks är Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten, Svenska Dagbladet, Sydsvenskan Snällposten och Västerbottens-Kuriren för ett rikstäckande perspektiv.I studien kombineras diskursteori och nyhetsvärderingsteori för att förstå utvecklingen av dagspressens rapportering den 8 mars.Resultatet av innehållsanalysen visar att Internationella kvinnodagen har fått en normaliserad ställning i dagspressens nyhetsvärdering den 8 mars. Vi kan konstatera att dagspressens förutsättningar för rapporteringen i samband med Internationella kvinnodagen har förändrats sedan år 1978. I vår samtid tycks det närmast omöjligt att inte uppmärksamma Internationella kvinnodagen den 8 mars, vilket inte var fallet år 1978. Detta sätter vi i sammanhang med dagordningsteorin om publikens antagna förväntningar på medierna, samt teorin om att diskurser utgör ramar om vad som är möjligt att säga eller inte säga i särskilda sammanhang.

Vår studie gick ut på att se hur tre pedagoger arbetar med nyanlända elever i tre internationella klasser. Vidare studerades även hur pedagoger i svenska som andraspråk tar vid språkutvecklingen med eleverna när de lämnar de internationella klasserna. För att ta reda på detta använde vi oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer med pedagoger i de internationella klasserna men även med pedagoger i svenska som andraspråk. Vårt resultat visade att det finns skillnader i hur organisationen i de olika klasserna såg ut medan arbetssätten som pedagogerna använde sig av inte skilde sig nämnvärt åt. Detsamma gällde arbetssättet hos lärarna i svenska som andraspråk.

Utvecklingen av användargränssnitt har sedan persondatorns intåg i vårt samhälle utvecklats enormt för att i dag vara relativt välutvecklade i användar- och tillgänglighet. Tyvärr har inte utvecklingen av webbaserade gränssnitt utvecklats i samma takt och kan erbjuda funktionshindrade samma möjlighet till god användarvänlighet och tillgänglighet. Vi vill med vår uppsats finna några orsaker till varför det i dag inte utvecklas fler webbsidor och portaler med användarstöd för funktionshindrade. I vår fallstudie har vi funnit att några av orsakerna till varför inte fler webbsidor och portaler är mer tillgänglighetsanpassade än dagens, ligger inom områden såsom ekonomi, ramvillkor och systemutveckling..

Internetanvändning med mobila enheter såsom PDAs och smartphones är idag vanligt. De flesta webbsidor är dock designade för att visas på stationära datorer med stora skärmar. När användare med mobila enheter besöker webbsidorna uppstår ofta användbarhetsproblem som i främsta hand kan kopplas till de mobila enheternas små skärmar. Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som är viktiga att ta hänsyn till, då en söksida på Internet skall anpassas för att presenteras på mobila enheter med små skärmar. Studien bestod av tre olika faser, där den första var en litteraturstudie som syftade till att samla in information som berör design och omvandling av webbsidor mot små skärmar. I den andra fasen utvecklades två olika prototyper av en befintlig söksida på Internet, anpassade för små skärmar.

Webbaserade system har tidigare kunnat beskrivas som relativt okomplicerade webbsidor och utvecklingsarbetet har många gånger varit ostrukturerat. Systemen har med tiden blivit mer komplexa och webbmiljön har övergått till att bli en plattform som kan stödja alla aspekter av organisatoriskt arbete. Vi vill i denna uppsats ge en inblick i utvecklingen av webbaserade system. Litteraturen beskriver olika faktorer som påverkar utvecklingsprocessen. Vi kommer att belysa ett antal av dessa faktorer samt åskådliggöra hur utvecklaren arbetar för att ta hänsyn till dem.

Ett stort antal patienter söker information på Internet för att fatta olika beslut och förbereda sig för olika procedurer. Syftet med denna studie var att belysa hälsooch sjukvårdsinformation på Internet. Metoden var en litteraturstudie baserad på 11 vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att validerade utbildnings- och informationsprogram på Internet kan bidra till förbättring av patienternas egenvård. Det framkommer att dialogen mellan Internet informerade patienter och professionen har ändrats.

Banners är annonser som finns på de flesta webbsidor. Användare är oftast ute på Internet med syftet att leta efter specifik information. Vid informationsökning används troligen ett speciellt kognitivt schema som gör att användaren undviker att fokusera på banners eftersom informationen som eftersöks inte antas finnas i banners. Om en navigering på Internet görs för lik en banner ser inte användaren den heller. Man kan säga att banner blindness är en tendens hos användaren av webben att ignorera banners, även när de innehåller information som användaren aktivt söker.