MÄnga företag vÀljer att inleda samarbeten med ideella organisationer som en del av sitthÄllbarhetsarbete. Sektoröverskridande partnerskap krÀver vÀl genomtÀnkta val gÀllandepartnerorganisation, mÄlsÀttningar och utformning, och hur samarbetet ska implementeras iföretagets verksamhet. Dessa val utgör steg i en process som leder till att organisationenintegreras i företagets verksamhet.I denna uppsats utreds hur enskilda varuhus inom företaget IKEA arbetar för att integreraideella organisationer i sin verksamhet. IKEA:s svenska varuhus arbetar med samarbeten somstyrs centralt av företagets ledning och med lokala organisationer. I uppsatsen undersökslikheter och skillnader i integreringsprocessen mellan de tvÄ typerna av samarbeten.FrÄgorna undersöks genom intervjuer pÄ tre IKEA-varuhus, en representant frÄn IKEAgruppenoch en mindre dokumentstudie.

Studien syftar till att undersöka om den internationella harmoniseringen av redovisningsregler och dotterföretagens praktiska utövande av redovisning skapar möjligheter till en harmoniseringsprocess pĂ„ dotterföretagsnivĂ„. Studien avser att göra en mer djupgĂ„ende undersökning av dotterföretag i tvĂ„ svenska koncerner verksamma inom tvĂ„ olika branscher för att förklara varför eller varför inte möjligheter finns. Uppsatsens empiridel bygger pĂ„ en intervjustudie med redovisningsekonomer för tvĂ„ koncerner samt ekonomiansvariga pĂ„ utvalda dotterföretag. Även en intervju med en utomstĂ„ende revisor har utförts för att fĂ„ en ytterligare infallsvinkel. FrĂ„gor har stĂ€llts kring upprĂ€ttandet av koncernredovisningen och dotterföretagens legala redovisning.

Finansiell förmÄga Àr kunskap om finansiella koncept och produkter, samt förmÄgan att kunna applicera den i verkligheten. MÄnga studier, sÄvÀl nationella som internationella, har visat att flertalet individer har bristande kunskaper inom omrÄdet. Problemet som uppstÄr Àr den direkta pÄverkan det har pÄ ekonomiskt och finansiellt beslutsfattande. I studien undersöks om ekonomiutbildning pÄ universitetsnivÄ ökar den finansiella förmÄgan och dÀrmed bidrar till mer vÀlgrundade ekonomiska beslut. Vidare studeras Àven rÀknefÀrdighet och dess koppling till utbildning och finansiell förmÄga dÄ tidigare forskning behandlat dessa faktorer tillsammans.

I denna uppsats beskrivs en fallstudie pÄ överbelastningsattacken mot Estland 2007, dÀr attackens skeden redovisas samt visar pÄ vilka ÄtgÀrder som vidtogs för att stoppa attacken, samt pÄ vilket sÀtt attacken drabbade Estlands befolkning. DÀrefter analyseras attacken med hjÀlp av Richard Stiennons teori, om cyberkrigets fyra pelare. Avslutningsvis diskuteras de tvÄ frÄgorna som rör; vilka möjligheter en nation har nÀr det kommer till försvar mot cyberattacker samt vad som kan tÀnkas rÀknas som militÀra problem.  Syftet med uppsatsen Àr att visa pÄ hur en nation drabbas, nÀr den blir utsatt för en cyberattack och vilka handlingsÄtgÀrder som Àr möjliga att vidta. Resultatet visar pÄ att sÀttet Estland drabbades pÄ, var att nationen var tvungen att isolera sig frÄn det internationella internet, men att internet inom nationen kunde upprÀtthÄllas. Diskussionen mynnar ut i att en nation har mycket fÄ handlingsmöjligheter till att försvara sig sjÀlv, nÀr det kommer till cyberattacker frÄn aktörer som inte Àr andra nationer.

PÄ mÄnga hÄll i vÀrlden men inte i Afrika tar tillvÀxten fart. Det tycks inte som att de faktorer som hjÀlper andra kontinenter att nÄ tillvÀxt verkar tillvÀxtfrÀmjande i Afrika. En stor del av vÀrldens befolkning Àr i behov av en förbÀttrad vÀlfÀrd och det Àr delvis upp till ekonomer att komma pÄ en fungerande lösning.Med hjÀlp av en regressionsanalys, innehÄllande fyra modeller, undersöks hur och i vilken grad erkÀnda tillvÀxtvariabler; ekonomisk frihet, real BNP per capita, utbildningsgrad och utlÀndska direktinvesteringar, kan förklara variationen av tillvÀxten i Afrika. Vi vill Àven kontrollera för variablerna ?andel HIV- och AIDS positiva? och ?korruptionsgraden?, dÄ vi tror att dessa verkar tillvÀxthÀmmande i Afrika.

Ledarskap har genom historien förÀndrats frÄn att styra till att leda. Teorier och studier kring sÄ kallat transformativt ledarskap har de senaste decennierna fÄtt stort genomslag. Internationella studier har visat att transformativt ledarskap ökar tillit, arbetstrivsel och motivation. Den hÀr studien undersöker effekterna av transformativt eller sÄ kallat Utvecklande Ledarskap (ULL). En enkÀtundersökning genomfördes inom tvÄ svenska organisationer (N = 37) dÀr medarbetare skattade sina chefers Utvecklande Ledarskap, sin egen motivation, trivsel och tillit till ledaren.

Den teknologiska utvecklingen har bidragit till en ökad globalisering av dagens samhÀlle. För mÄnga företag har detta inneburit att verksamheten fÄtt en alltmer internationell karaktÀr. Internationaliseringen krÀver nya kontakter och företagen stÀlls inför nya utmaningar dÄ de möter mÀnniskor med olika kulturell bakgrund.Med denna bakgrund vÀcktes intresset för vÄrt problem om att undersöka hur företag i business-to-business-kontext (B2B) identifierar och hanterar problem av kulturell karaktÀr vid utlÀndska affÀrsförbindelser. En kvalitativ undersökning av tre svenska företag inom B2B-kontext genomfördes. Företagen som deltog var Pronova AB, Axelent samt Albany International, dÀr respondenten pÄ respektive företag har en framtrÀdande roll vid internationella samarbeten.

Bra utformning av vÄrdmiljö stimulerar god omvÄrdnad. Inom hospicefilosofin har detta tillÀmpats praktisk genom att försöka skapa optimal vÄrdmiljö för personer i livets slutskede. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av omvÄrdnad i hospicemiljö. Studien baserades pÄ internationella vetenskapliga artiklar som analyserades med manifest kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: att vara i avslutande relationer Àr utmattande och krÀver strategier, att vara en del av den stöttande miljön, att som personal dela mÄl och vÀrdegrund och att en hemlik miljö erbjuder kommunikation och relationer med humor och andlighet.

I detta arbete undersöks utifrÄn olika aspekter, barn med koncentrationssvÄrigheter i förskola. Mitt teoretiska perspektiv Àr motivationsteorin. Min hypotes Àr att miljöns utformning har betydelse för barn med koncentrationssvÄrigheter. Mina forskningsfrÄgor Àr föjande; Vad Àr viktigt för att ett barn skall bibehÄlla sin koncentration? Vad har förskollÀrarna för ansvar för att bibehÄlla barnens koncentration? Vad har förskollÀrarna för strategier sÄ att barnen skall kunna bibehÄlla koncentrationen? Och Har miljös utformning betydelse för barn koncentrationsförmÄga? För att undersöka syftet har kvalitativaintervjuer utförts med tre förskollÀrare med olika erfarenheter och Är inom yrket.

Vi har utrett de krav som stÀlls pÄ bryggstolar; internationellt, nationellt och frÄn ettanvÀndarperspektiv. Vi vill att den hÀr utredningen ska ligga till grund för framtida utveckling aven bryggstol. Detta tror vi, i slutÀnden, kan leda till en bÀttre arbetsmiljö för navigatörer dÄ despenderar en stor del av sin arbetstid i bryggstolar.För att komma fram till vÄrt resultat gjorde vi en grundlig utredning i de nationella ochinternationella regelverken. Vi anvÀnde oss Àven av en intervjustudie för att spegla anvÀndarensönskemÄl och krav. HÀr intervjuade vi navigatörer frÄn tre olika typer av fartyg.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger individanpassar undervisningen nÀr det gÀller alla elevers lÀs- och skrivinlÀrning i förskoleklassen. Metodvalet av vÄr undersökning baserades utifrÄn tre kvalitativa intervjuer. Vi intervjuade tvÄ pedagoger och fick ta del av deras arbete med elevers individuella lÀs- och skrivinlÀrning. Vi kom bland annat fram till att pedagogerna Àr lyhörda för att arbeta pÄ olika sÀtt dÄ det gÀller att öka möjligheterna till elevernas lÀrande och utveckling. Med andra ord finns det ingen given metod som Àr anpassad till samtliga elevers sprÄk-, lÀs- och skrivutveckling.Vi intervjuade Àven verksamhetsutvecklaren Erica Eklöf som handleder pedagoger i deras arbete nÀr det gÀller lÀs- och skrivinlÀrningen.

Uppsatsen syftar till att diskutera motivationsfaktorer som utgör grund för officeren att delta eller attinte delta i internationell tjÀnst i förband. Behovsparametrar utvecklade frÄn Maslow, Hertzberg ochMcClelland utgör grund för studien av det empiriska underlaget. Genom enkÀtundersökningundersöks 155 officerare, en grupp vid FHS Stabsprogram och en grupp bestÄende av kompanilagfrÄn tre armébrigader. Undersökningen svarar pÄ vilken betydelse motivationsparametrar har förstÀllningstagandet och vilka förÀndringar som efterfrÄgas för att motivera officerare att delta iinternationell tjÀnst i förband. Undersökningen bekrÀftar inte vissa resultat av tidigare forskn ing.Undersökningen visar att armén har en klart högre grad av villighet att delta i internationell tjÀnst ochatt bara en tredjedel av de Är 2002 blivande majorerna och örlogskaptenerna avser delta i internationellaenheter.

Ett generellt antagande i de flesta finansiella teorier handlar om att mÀnniskor Àr rationella och riskaverta. En investerare bör dÀrför diversifiera sin portfölj till att Àven inkludera tillgÄngar pÄ den internationella finansiella marknaden. Detta innebÀr att dagens svenska investerare behöver lÀsa finansiell information pÄ ett andrasprÄk, vanligtvis pÄ engelska. DÄ tidigare studier inom beteendefinansiering visar pÄ samband mellan sprÄk och finansiella beslut, syftar den aktuella studien till att undersöka huruvida individers riskpreferenser vid beslutsfattande pÄverkas av om information lÀses pÄ svenska (modersmÄl för svenska investerare) respektive engelska (andrasprÄk). Detta sker genom en enkÀtundersökning bland anstÀllda pÄ fyra svenska banker.

 Becoming an adoptive parent is not always easy. There are positive and negative factors affecting the parent?s experience. The aim of this study is to examine being an adoptive parent to an internationally adopted child based on association, parenthood and ethnic belonging. Frame of interpretation consists of attachment and separations, parenthood and family and ethnic origin and belonging.

Genteknik Àr relativt nytt omrÄde och sÄ Àven de rÀttsliga regleringarna inom omrÄdet. Syftet med denna uppsats Àr att se hur Sverige reglerar GMO, genetiskt modifierade organismer, vad som Àr gÀllande rÀtt och om Sverige uppfyller kraven frÄn EU. En analys görs av bÄde EG-rÀttsliga, nationella och internationella regleringar. Sveriges medlemskap i EU har till stor del prÀglat hur den svenska miljörÀtten har utvecklats och 4 Är efter intrÀdet i EU, 1999, infördes miljöbalken. I 13 kapitlet regleras sÀrskilt GMO som en följd av de tvÄ direktiv frÄn EU angÄende GMO, Àven annan lagstiftning i miljöbalken berörs sÄsom 2 kapitlet.