Implementeringsproblematik Àr nÄgot man inte sÀllan stöter pÄ nÀr politiska reformer skall genomföras. Problematiken ligger i att de beslut som fattas inte genomförs pÄ det sÀtt beslutsfattarna avsett. Flera forskare, bÄde internationella och nationella, har försökt hitta svar pÄ vart i processen problematiken ligger. SÄledes har de ocksÄ kommit fram till olika svar och lösningar. Syftet med denna uppsats Àr att ur ett implementeringsteoretiskt perspektiv studera förutsÀttningarna för implementeringen av riktlinjerna utbildningsval ? arbete och samhÀllsliv i förordningen ?LÀroplan, examensmÄl och gymnasiegemensamma Àmnen för gymnasieskola 2011?.

Vid kronisk sjukdom pÄverkas det psykiska och kÀnslomÀssiga livet för bÄde patienten och dennes anhöriga. Stödjande relationer gör det lÀttare att anpassa sig till sin sjukdom. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva mÀnniskors upplevelse av livskvalitet och relationer före och efter stomioperation. Studien baserades pÄ material frÄn internationella vetenskapliga artiklar vilka analyserades med hjÀlp av innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier, att önska mer information före operationen, att sjukdomen leder till isolering före operationen, att ha ett behov av stödjande relationer, att fÄ ett ökat sjÀlvförtroende efter operationen och att operationen pÄverkar sexuallivet.

Syftet med vÄr uppsats var att hitta svar pÄ hur lÀrare samtalar med barn om döden och hur barns tankar om döden vÀcks. Vi har tagit del av mÄnga olika teorier som sÄvÀl internationella som svenska forskare har skrivit. Detta har gjort att vi har fÄtt ett brett underlag till vÄrt arbete. Litteraturen har varit inriktad pÄ Àmnet, nÀmligen hur samtalet bör gÄ till, barns tankar om döden, barns reaktioner samt de vuxnas del i barn sorgeprocess. Genom intervjuer med lÀrare och kuratorer har vi fÄtt en bild av hur verkligheten ser ut och har sedan kunnat jÀmföra vÄrt resultat med den valda litteraturen.

Rwanda Àr ett land som har kommit att förknippas med det folkmord som intrÀffade 1994, men vad har egentligen hÀnt i landet sen dess? I denna uppsats Àr intentionen att undersöka den avstannade transitionsprocessen efter folkmordet, dÀr den sittande regimen har blivit alltmer auktoritÀr. Studien görs utifrÄn fyra relevanta perspektiv; den politiska kulturens betydelse för en demokratisk utveckling, aktörsperspektivet med ledande aktörers agerande som pÄverkansfaktor, internationella aspekter i form av externa aktörer och regionala konflikter och civilsamhÀllet som en grund för uppbyggnad och skydd av endemokratisk stat. Uppsatsen Àr av teorikonsumerande karaktÀr dÀr vi har valt att ta hjÀlp av ett flertal teoretiska skolbildningar för att förklara den politiska utvecklingen i Rwanda. De fyra perspektiven Àr beroende av varandra och vi menar att utan en samverkan dem emellan Àr en transition mot demokrati en oerhört svÄr uppgift för ett land med Rwandas förflutna..

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om det finns en ökad korrelation mellan de europeiska börserna, bÄde som medlemmar i EU och EMU. DÄ USA lÀnge varit en ledande vÀrldsekonomi vill vi undersöka om dess inverkan pÄ de europeiska börserna har förÀndrats. Metod: Vi har utifrÄn olika börsers dagliga avkastningar berÀknat det mÄnatliga medelvÀrdet och korrelationen. Resultaten har vi sedan jÀmfört för att finna samvariation. För att kunna se om korrelationerna skiljer sig Ät har vi berÀknat konfidensintervall.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

UtifrÄn frÄgestÀllningen ?varför försvÄrar oljeinkomster demokratisering?? görs i föreliggande uppsats en jÀmförande fallstudie av de tvÄ ickedemokratiska lÀnderna Azerbajdzjan och Saudiarabien. Syftet Àr teoriutvecklandet. Arbetets teoretiska fokus ligger pÄ samverkan mellan faktorer som statistiskt kunnat knytas till oljestater och teorier om hur auktoritÀra stater agerar för att behÄlla makten. Dessa analyseras utifrÄn de övergripande rubrikerna stat, civilsamhÀlle och globalisering.Studiens viktigaste fynd Àr att olja stÄr som ett hinder för demokratiutveckling i bÄde Azerbajdzjan och Saudiarabien: i bÄda lÀnderna anvÀnder regimerna inkomster frÄn olja för att stÀrka sin makt, legitimitet och kontroll över stat och samhÀlle.

Föreliggande studie Àr en analys av fyra internationellt publicerade vetenskapliga artiklar och tvÄ svenska publikationer som berör anvÀndandet av interaktiva vita tavlor (IVT) i ett klassrumssammanhang. Som blivande lÀrare vill jag undersöka talet kring IVT och interaktivitet och se om tekniken hÄller vad tillverkarna lovar. Metoden jag valt att anvÀnda Àr en form av textanalys artiklarna har lÀsts med fokus pÄ interaktivitet i undervisningen. Jag kommer att definiera interaktivitet för att sedan anvÀnda definitionen som analysverktyg. Det finns idag (2010) endast ett fÄtal publikationer som rör IVT i ett svenskt sammanhang, dÀrför har jag valt att komplettera min studie med en intervju för att spegla den internationella forskningen i ett svenskt exempel.

Syftet med denna kandidatuppsats Àr att studera hur den Olympiska parken i Peking respektive London planeras för att hantera de Olympiska spelen samt hur de planerats för att anvÀndas efterÄt. Vidare Àr syftet att se vilka förutsÀttningar och vilken problematik som dÀrefter uppstÄr. Undersökningen har skett genom en kvalitativ innehÄllsanalys av den Olympiska parken i Peking respektive London. Resultatet frÄn studien har dÀrefter analyserats och diskuterats utifrÄn ett par teoretiska huvudpunkter som Àr viktiga vid planeringen av mega-event. Planeringen av de Olympiska spelen Àr ett komplext projekt med mÄnga olika aspekter att ta hÀnsyn till.

Risken för ett fullskaligt krig i svensk miljö och terrĂ€ng, för vilken den svenska taktiken Ă€r utvecklad, ter sig mer och mer avlĂ€gsen. DĂ€remot ser vi en stĂ€ndig utveckling mot ökat deltagande i internationella insatser, varav ett flertal av vĂ€rldens konflikthĂ€rdar finns i ökenmiljö. Det Ă€r dĂ€rför inte omöjligt att svenska pansarförband kan komma att sĂ€ttas in i en miljö som motsvarar Persiska Viken 1991Som kriget 1991 visar Ă€r den amerikanska taktiken vĂ€l lĂ€mpad för krigföring i ökenmiljö medan den svenska Ă€r helt oprövad i ett reguljĂ€rt slag i dylik miljö. DĂ€rför Ă€r det intressant att jĂ€mföra dessa tvĂ„ koncept för att undersöka huruvida ett svenskt pansarförband har möjlighet att uppnĂ„ god effekt och nyttja armĂ©taktiken i en kontext som skiljer sig frĂ„n den ordinarie.Syftet med uppsatsen Ă€r sĂ„ledes att undersöka huruvida det svenska taktiska konceptet Ă€r tillĂ€mpbart i en annan miljö Ă€n den svenska. FrĂ„gor som uppsatsen Ă€mnar besvara Ă€r:Hur skiljer sig svensk taktik med mekaniserade förband mot amerikansk?Är nuvarande svensk pansartaktik tillĂ€mpbar i ökenmiljö?Hur stor inverkan har ökenmiljö och ökenterrĂ€ng pĂ„ taktik och metoder? .

Denna uppsats analyserar Sveriges agerande i tvistemĂ„let mellan Sverige och Finland kring Ålands statstillhörighet under första vĂ€rldskriget och dettas omedelbara efterbörd. Mer specifikt behandlas frĂ„gan om varför Sverige valde att hĂ€nskjuta Ă€rendet till internationell skiljedom genom fredskonferensen och sedermera NF ? en analys som tar sin utgĂ„ngspunkt i Erik Palmstiernas upplevelser av skeendet och dennes agerande dĂ€refter. Erik Palmstierna var behörigt statsrĂ„d i frĂ„gan mellan 1917 och 1920 och blir fokus för denna undersökning som tar avstamp i en modifierad form av Jakob Gustavssons modell för utrikespolitiskt beslutsfattande. Denna kombinerar internationella och inrikespolitiska faktorer, vilka postuleras kunna pĂ„verka ett förlopp med en kognitiv faktor i en individuell beslutsfattare, sedan det först Ă€r genom mĂ€nsklig tolkning som ett skeende kan fĂ„ betydelse och implikationer för en nationell handlingslinje..

In addition to all our soldiers and officers who do military services abroad there are a lot of people who are affected by their choice to contribute, namely their next of kin. This report deals only with those who are next of kin to those who perform service abroad. The purpose of this study is to investigate the relatives' need for emotional and social support as well as practical and economical support. The main question is What kind of practical/economical and emotional/social support do close relatives require when a relative does military service abroad? The method used in this paper is a qualitative research interview.

I denna studie undersöker vi hur tvÄ utrikespolitiska aktörer, USA och EU, i tre empiriska fall tolkat element ur folkrÀtten. Vi lÄter tvÄ diskurser som bottnar i FN-stadgans rÀttighet till sjÀlvförsvar samt en nyare norm som berör statens ansvar att skydda sina medborgare belysa hur aktörerna förhÄllit sig till folkrÀtten.Genom en kvalitativ textanalys av aktörernas folkrÀttsliga beteende i dessa fall visar vi att bÄda aktörerna söker att förankra sitt utrikespolitiska agerande i folkrÀttsliga termer. Vidare visar vi att folkrÀtten Àr ett tÀnjbart begrepp för aktörerna, framför allt för USA.Med hjÀlp av en teori om att det internationella systemet i första hand Àr strukturerat av folkrÀtt förklarar vi det bÄda aktörerna sÀger folkrÀttsligt, medan det de faktiskt gör mÄste förklaras med hjÀlp av andra teorier inom internationell politik..

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Uppsatsen undersöker vilken ledarstil pÄ den operativa nivÄn som Àr mest lÀmpliga vid myndigheten för samhÀllsskydd och beredskaps (MSB) internationella humanitÀra insatser och varför. Uppsatsen syftar Àven till att studera om situationen pÄverkar vilken ledarstil som Àr mest lÀmplig. PÄ basis av fyra intervjuer har det kunnat konstateras att de teoretiska ledarstilarna utvecklande, konventionellt och icke-ledarskap Àr mer nyanserade i verkligheten. Det utvecklande ledarskapet utgör en god grund för ett lÀmpligt ledarskap men det bör kompletteras med andra egenskaper, framförallt lyhördhet. Vilka dessa egenskaper Àr beror bÄde pÄ situationen och pÄ ledarens personlighet och tidigare erfarenheter.En övergripande förklaring till varför det utvecklande ledarskapet utgör en god grund för ett lÀmpligt ledarskap ligger frÀmst i hur insatsgruppens medarbetare motiveras och engageras. Vikten av delaktighet i arbetet och att det finns en kÀnsla av att vara en i gruppen har beskrivit som viktiga.