I detta examensarbete kartlÀggs reklamationshanteringen inom svensk dagspress, med utgÄngspunkt frÄn den internationella standarden för dagstidningstryck, ISO 12 647-3. En kvalitativ studie genomförs, framför allt genom en intervjuserie. Denna studie resulterar i en analys av vilka problem branschen lider av nÀr det gÀller reklamationer, samt skisser över tvÄ ÄtgÀrdsförslag. ISO 12 647-3:s oförmÄga att fungera som kontrakt mellan tryckeri och kund, samt oklara rutiner för avgöranden och redovisning av reklamationsÀrenden, konstateras vara de frÀmsta problemen att ta itu med..

SammanfattningExamensarbete, Civilekonomprogrammet, Ekonomihögskolan, Linnéuniversitetet, Controllerfördjupningen, 4FE03E, VT-2012Titel: PrestationsmÀtning i internationella organisationer- En fallstudie pÄ Duni ABSeminariedatum: 2012-05-30Författare: Johan Andersson och Johan SvÀrdHandledare: Pia NylinderExaminator: Lars-Göran AidemarkNyckelord: PrestationsmÀtning, PrestationsmÀtningssystem, Internationella organisationer, Styrning, Enhetlig, Situationsanpassning, Ramverk, Integration, BenchmarkingSyfte: Studien syftar till att utvÀrdera den nuvarande differentierade prestationsmÀtningen inom Dunis olika produktionsenheter samt förklara vilka för- och nackdelar den medför. Studien syftar Àven till att förklara vilka aspekter som pÄverkar internationella organisationers val av ett enhetligt kontra differentierade prestationsmÀtningssystem (PMS). Vidare ska ett förslag formuleras pÄ hur vi anser att Duni ska agera i frÄgan samt hur de kan gÄ vidare med föreslaget alternativ.Metod: Vi har gjort en fallstudie pÄ företaget Duni AB. Uppsatsen bygger pÄ en abduktiv forskningsansats och en kvalitativ undersökningsdesign. Insamlingen av det empiriska materialet har gjorts genom intervjuer samt telefonintervjuer.

Uppsatsen syftar till att jĂ€mföra amerikansk och fransk doktrin för counterinsurgency för att utröna vilka skillnader och likheter som finns mellan dessa. Ämnet har valts av anledningen av att försvarsmakter med liknande doktriner nĂ„r en högre grad av effektivitet under insatser, och att Sverige militĂ€rt samarbetar med bĂ„da USA och Frankrike i internationella insatser. Uppsatsen visar att amerikansk och fransk counterinsurgency-doktrin i stort Ă€r mycket lika, men att vissa skillnader i exempelvis behandling av civilbefolkningen i insatsomrĂ„det finns..

Bakgrund: Dagens samhÀlle Àr i förÀndring, vilket av forskare har kallats att det gÄtt frÄn det moderna till det postmoderna samhÀllet (Löwendahl & Revang, 1998). För företag har denna förÀndring bland annat inneburit att de mÄste internationaliseras, det vill sÀga starta engagemang pÄ utlÀndska marknader, för att överleva. Syfte: Uppsatsen syftar till att ge ett bidrag till nuvarande forskning genom att undersöka huruvida Uppsalaskolans internationaliseringsteori har ett tillfredsstÀllande förklaringsvÀrde, eller om en uppdatering av denna vore att föredra.AvgrÀnsningar: Vi avgrÀnsar vÄr studie till att omfatta ett företag inom tillverkningsindustrin eftersom Uppsalaskolan bygger pÄ en studie av tillverkningsföretag och Àr dÀrmed applicerbar pÄ denna typ av företag.Genomförande: För att kunna undersöka Uppsalaskolans förklaringsvÀrde, har vi utfört en kvalitativ studie av ett företags internationella engagemang genom att studera dess etablerings- samt internationaliseringsprocess. Resultat: Studiens resultat visar ett visst mönster av engagemang likt en stegvis etableringskedja i enlighet med Uppsalaskolans teori. Det förekommer dock avvikelser i form av att fallföretaget bland annat har snabbat pÄ etableringar genom att inleda engagemangen med högre resursÄtagande Àn vad som hÀvdas i teorin.

Uppsatsens bakgrundsavsnitt ger en kort översikt över de internationella hĂ€ndelser, vilka kom att pĂ„verka den militĂ€ra beredskapen i regionen Övre Norrland. Avhandlingen berör den militĂ€ra ativiteten i Övre Norrland och hur denna kom att förĂ€ndras under perioden 1939-44. Även de hotbilder som fanns för landet och regionen berörs i uppsatsen..

Allt fler företag blir globala och har internationella kunder. För att öka sina chanser att fÄ finansiering noterar mÄnga svenska företag sig pÄ utlÀndska marknadsplatser. Den snabba förÀndringen av de internationella finansiella marknaderna har medfört en utbredd anvÀndning av ett flertal finansiella instrument. Europaparlamentet har godkÀnt en förordning om tillÀmpning av IAS, som trÀdde i kraft i början av juni mÄnad 2002. Förordningen krÀver att alla börsnoterade europeiska företag senast 2005 ska upprÀtta koncernredovisning enligt IAS.

Bakgrund och problem: År 1999 blev det tillĂ„tet för idrottsföreningar med elitverksamhet att bilda aktiebolag. I dag har endast 23 stycken idrottsföreningar av ungefĂ€r 20 000 valt att bilda aktiebolag som man upplĂ„tit sin serieplats till. Inför Riksidrottsmötet 1997 lĂ€mnade AIK, Svenska ishockeyförbundet samt nĂ„gra enstaka mindre föreningar in en motion om att idrottsföreningar skulle fĂ„ möjlighet att driva föreningen i en alternativ assoicationsform. Argumentet för denna motion var att detta skulle ge en möjlighet för svensk idrott att kunna konkurrera sig med internationella föreningar. En bĂ€ttre ekonomi skulle ge bĂ€ttre sportsliga resultat.

Globaliseringen som stÀndigt ökar kan i samband med utveckling av destinationer bli pÄverka de av kulturella interaktionerna pÄ platsen. Förutom att olika nationaliteter befinner sig pÄ en destination sÄ ökar Àven de kulturella olikheterna/de olika nationaliteterna i de företag och organisationer som finns pÄ platsen.Forskning som Àr inriktad pÄ enhetligt samarbete mellan chefer och övriga anstÀllda i organisationer, de mÀnniskor som kommer ifrÄn olika kulturer och som kÀmpar för att förstÄ likheter och skillnader, ökar drastiskt. Globalisering av företag blir mer vanligt vilket gör att företag bör Àndra sin "makeup" till en med mÄngkulturell struktur. Kraven för att utmana kulturella hinder för att nÄ konkurrensfördelar beror pÄ andra grundlÀggande orsaker. NÀr vÀrlden krymper genom globalisering och allt fler mÀnniskor bor och arbetar i andra lÀnder sÄ ökar kontakten med mÀnniskor som kommer ifrÄn mycket diversifierade ursprung.En förbÀttring och hantering av mÀnniskor med olika kulturella ursprung krÀver en utveckling av motivation, ledarskap och produktivitet för att utvecklas sÄ effektivt som möjligt som företag.

Uppsatsen har till syfte att undersöka huruvida MERCOSUR Àr en aktör pÄ den internationella arenan och om dess tilltagande utveckling kommer kunna bidra till ett ökat interregionalt samarbete. Uppsatsen ska uppnÄ syftet genom att svara pÄ tvÄ frÄgestÀllningar: 1) Kan MERCOSUR definieras som en aktör pÄ den internationella arenan? 2) Kan MERCOSUR ses som ett nytt regionalt block och dÀrmed ingÄ i interregionala samarbeten?Uppsatsen gÄr igenom nya regionala blockens uppkomst och vad som skiljer dem Ät frÄn andra frihandels avtal. Uppsatsen Àr en komparativ analys som anvÀnder sig av tvÄ modeller för att svara pÄ frÄgestÀllningarna. Den ena Àr Björn Hettnes dynamiska modell som beskriver en förÀndringsprocess.

Vi strÀvar alltid efter att förstÄ det som sker i den vÀrld vi lever i. Till vÄr hjÀlp har vi olika referenser och kunskaper som vi har lÀrt oss under vÄra liv. Dessa referenser och kunskaper förenklar och förklarar vÄra upplevelser och sÀtter in dem i ett sammanhang. Utan detta sammanhang blir enskilda hÀndelser omöjliga att förstÄ och vi tvingas navigera oss fram med förbundna ögon. Kultur Àr ett av de verktyg vi mÀnniskor anvÀnder för att förklara den verklighet vi lever i.

År 2004, införde Sverige revisionsstandarden RS, Revision i Sverige, vilket grundade sig i det dĂ„varande ISA (International Standards on Auditing) som gavs ut av det internationella revisorsorganet IFAC, International Federation of Accountants. FrĂ„n om med den 1 januari 2011 införde Sverige tillĂ€mpningen av den internationella revisionsstandarden ISA (International Standards on Auditing) fullt ut. Denna standard innebĂ€r en del förĂ€ndringar som mĂ„ste införas i revisionen. Vi har i denna studie frĂ€mst fokuserat pĂ„ de förĂ€ndringar som skett i revisionsberĂ€ttelsen.  Dessa förĂ€ndringar innebĂ€r att revisionsberĂ€ttelsen fĂ„tt ett annorlunda utseende och att revisorernas term, ?hög men inte absolut sĂ€kerhet?, ersatts med termen ?rimlig sĂ€kerhet?.

Vetenskap i media Àr att betrakta som en kommunikation av vetenskaplig information till allmÀnheten. Syftet med studien har varit att ge en bild av hur ett aktuellt vetenskapligt problem med stor samhÀllelig relevans, den globala uppvÀrmningen, kommuniceras i svensk dagspress. Analysen har skett genom en kvantitativ innehÄllsanalys av texter om den globala uppvÀrmningen publicerade i Dagens Nyheter under Ären 1993, 1997, 2001 och 2005. Tidigare studier inom omrÄdet ?Public Understanding of Science?, PUS, har konstaterat att kunskaper om orsaker, effekter och konkreta lösningar relaterade till mÀnniskors vardagsliv Àr viktiga faktorer för förstÄelsen av den globala uppvÀrmningen.

Sedan 2008 har regeringen lagt över en miljard kronor pÄ satsningen Sverige - det nya matlandet. Satsningen ska lyfta svensk mat till samma internationella höjder som den franska och italienska i en tid dÄ svensk livsmedelsproduktion gÄr pÄ knÀna. Till sin hjÀlp har landsbygdsministern ett expertrÄd som ska vÀgleda skutan i rÀtt riktning. Men kritiken har varit hÄrd. Oppositionen kallar det för ett PR-jippo och andra ironiskt för Pratlandet.

Kandidatarbetet behandlar Hong Kong-konventionen och dess effekter pÄ skandinaviska redares verksamhet vid en ratificering. Konventionen lades fram av IMO och antogs den 15 maj 2009 av ett antal sjöfartsnationer. Syftet med konventionen Àr att reglera den internationella Ätervinningsmarknaden med avsikt att reducera riskerna vid fartygsÄtervinning.Rapporten beskriver hur rederiers verksamhet pÄverkas ur en administrativ och ekonomisk synpunkt vid ratificering. Den analyserar Àven vad fartygsÀgare mÄste göra för att leva upp till konventionens krav. De potentiella effekterna pÄ den globala sjöfartsmarknadens olika segment diskuteras.

Sammanfattning Tanken pÄ en internationell brottmÄlsdomstol vÀxte sig starkare under andra halvan av 1900- talet mycket pÄ grund av andra vÀrldskriget. Medvetenheten om brottsoffren och krigsbrottstribunalernas framgÄng bidrog till att detta arbete pÄskyndades och 2002 hade tanken blivit verklighet. PÄ grund av att domstolens stadga Àr en överrenskommelse mellan stater Àr den fylld av kompromisser. Den Àr inte heller allmÀnt accepterad.Domstolen har satt upp ett flertal mÄl för sin verksamhet. Den ska verka för minskad straffrihet, rÀttvisa, ha avskrÀckande verkan men ocksÄ pÄverka de nationella domstolarna.