Dagens samhÀlle Àr i stÀndig förÀndring, vilket hela tiden stÀller nya krav pÄ mÀnniskor och utbildning. Internationalisering i skolan kan idag innebÀra bland annat internationella kontakter med skolor i andra lÀnder, diskussioner kring attityder och vÀrderingar eller temaveckor med internationell anknytning (Brodow, 2003). LitteraturgenomgÄngen visade bland annat att pedagoger arbetade med internationalisering pÄ olika sÀtt i undervisning. Ofta ansÄg pedagoger att internationaliseringsarbete skulle integreras i den vanliga undervisningen (Skolverket, 1999). Det Àr viktigt att elever fÄr kunskap om olika kulturer, för att lÀttare kunna tolka och förstÄ dessa (Fredriksson & Wahlström, 1997). Begrepp som kultur upplevdes och definierades pÄ olika sÀtt (Eklund, 2003).

Papperslösa immigranter har begrÀnsade rÀttigheter utifrÄn nationell lagstiftning pÄ grund av sin juridiska "icke legala" status, vilket utmanar det sociala arbetets globala etiska vÀrden med fokus pÄ mÀnskliga rÀttigheter. UtifrÄn detta var studiens syfte att undersöka nÄgra socialarbetares arbete med papperslösa immigranter inom kommunens SocialtjÀnst. Med utgÄngspunkt i en kvalitativ ansats har fyra intervjuer gjorts med socialarbetare som arbetat med papperslösa immigranter. Fokus har varit; hinder och möjligheter att kunna hjÀlpa gruppen, beaktande av nationell lagstiftning och internationella principer samt upplevelsen av etiska dilemman i att vilja hjÀlpa och hinder i myndighetsutövningen. Studiens teoretiska utgÄngspunkter har varit nationalistisk byrÄkratisering samt anti- diskriminerande socialt arbete.

This paper's purpose is to examine the mandate and the role of the UN as an administrative actor. Today, we often see post-conflict territories in the need of governance. In the absence of local supported government the UN has the ability to fill that void. The paper will look at two actual examples where the UN has assumed the role as administrator; West Papua and East Timor. I will conduct the research by using books and scientific articles from journals..

I den hÀr uppsatsen argumenterar jag för att den internationella adoptionsinstitutionen kan studeras som en del av ett kulturellt system av prestationer och motprestationer vilka följer reciprocitetsprincipen och uttrycker maktrelationer och exploaterande praktiker. I första hand Àr detta en uppsats som syftar till att utjÀmna relationen Vi-Dom. I andra hand en inbjudan till diskussion; inte EN punkt för diskussionen...Please email Cidah789@hotmail.com for the English version..

Detta arbete har bestÄtt i att utveckla en mobil förnyelsebar energikÀlla för hjÀlparbetare och expeditioner. Efter kontakt med LÀkare Utan GrÀnsers internationella avdelning för logistik framkom att organisationen vid fÀltarbete saknar en pÄlitlig energikÀlla för att tillgodose sitt basbehov av el. Resultatet Àr en vattendriven elgenerator som alstrar ström frÄn forsande vatten i floder och bÀckar. De största fördelarna Àr mobiliteten, den enkla och snabba installationen och kontinuiteten i elproduktion..

Problem: Samarbetet mellan Sverige och Kina har ökat stadigt för varje Är som gÄtt samtidigt som en etablering av svenska företag i Kina krÀver att de svenska affÀrsmÀnnen etablerar nya kontakter med kineserna. Denna uppsats tar upp de kulturella hinder och barriÀrer som de svenska företagen möter vid en etablering i Kina, etableringsmetoder, samt hur företagen har hanterat allt detta.Syfte: Syftet Àr att ge en vetenskaplig genomgÄng för lÀsaren om vilka kulturella aspekter som svenska företagen bör ta hÀnsyn till vid etableringsstrategier för att överkomma de internationella kulturella hinder som uppstÄr vid etableringar i Kina.Metod: Genom att intervjua 4 företag samt göra en enkÀtundersökning som omfattar ca 50 företag har data samlats in. Med hjÀlp av tidigare studier samt andra teorier och modeller, har datan studerats och analyserats.Slutsats: Uppsatsen tyder pÄ att de kulturella hindren Àr verkliga och pÄtagliga. En negligering av dessa Àr förknippat med allt frÄn konkurrensnackdelar till totala misslyckanden. Kommunikation och goda nÀtverk har visat sig vara ett grundlÀggande krav för att ens fÄ möjligheten att försöka sig pÄ en etablering.

Efter den 11 september 2001 förÀndrades vÄrt sÀtt att se pÄ vÀrlden.Terrorattackerna mot USA:s symboler för ekonomi och försvar och efterföljande krig mot terrorismen gav upphov till allvarliga brott mot GenÚvekonventionen.Avslöjandena om tortyr i fÄnglÀgren Abu Ghraib och Guantanamo Bay drev debatten om mÀnskliga rÀttigheter kontra nationell sÀkerhet i en tid av osÀkerhet till sin spets. FramstÄende akademiker i USA menar trots de internationella fördömandena att tortyr Àr ett legitimt medel i kriget mot terrorismen om det kan leda till information som förhindrar framtida terrorattacker.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om det finns grund för ett rÀttfÀrdigande av tortyr och andra typer av brott mot mÀnskliga rÀttigheter. För att uppnÄ mittsyfte anvÀndes följande frÄgor:1.) Kan man rÀttfÀrdiga krÀnkningar av mÀnskliga rÀttigheter som ett instrument i kriget mot terrorismen? Kan tortyr i detta fall rÀttfÀrdigas?2.) Hur resonerar man i USA kring tortyr som instrument i kriget mot terrorismen? Bör det tillÄtas i syfte att bevara den nationella sÀkerheten?Valet av teori föll pÄ realismen dÄ den behandlar de internationella relationerna och staternas stÀndiga kamp om överlevnad och makt. Ur det realistiska perspektivet kan brott mot mÀnskliga rÀttigheter och dÄ Àven tortyr rÀttfÀrdigas bl.a.

Enligt IAS 40 ? Förvaltningsfastigheter, definieras förvaltningsfastigheter som ?mark eller byggnader eller del av byggnad som innehas i syfte att generera hyresinkomster eller vÀrdestegring?. Onoterade fastighetsbolag i Sverige har idag möjlighet att vÀlja mellan att vÀrdera sina fastigheter till anskaffningsvÀrde eller verkligt vÀrde.IAS ? International Accounting Standards Àr en internationell redovisningsstandard inom EU som började tillÀmpas i januari 2001, men blev obligatorisk för börsnoterade bolag Är 2005. Dessutom har alla medlemstater möjlighet att lagstifta om IAS-redovisning i icke-noterade bolag.

Kvinnor börjar i allt större grad slÄ sig in pÄ den internationella politiska arenan. En arena som traditionellt endast haft plats för mÀn i svarta kostymer. Att kvinnor tar plats pÄ den internationella politiska arenan har ocksÄ pÄverkat utrikesjournalistiken. Fler kvinnor syns i dag pÄ dagspressens utrikessidor Àn vad det gjordes för 20 Är sedan. Men hur framstÀlls de kvinnliga politikerna i medierna nÀr de framtrÀder pÄ en traditionell manlig arena? Genom att undersöka hur tvÄ EU-ordföranden, Angela Merkel och Matti Vanhanen, framstÀlldes i textform under tre mÄnader pÄ Dagens Nyheters och Svenska Dagbladets utrikessidor försöker denna uppsats finna svaret pÄ den frÄgan.Med en kvantitativ innehÄllsanalys och en kritisk diskursanalys har artiklar analyserats utifrÄn ett genusperspektiv.

Detta arbete har bestÄtt i att utveckla en mobil förnyelsebar energikÀlla för hjÀlparbetare och expeditioner. Efter kontakt med LÀkare Utan GrÀnsers internationella avdelning för logistik framkom att organisationen vid fÀltarbete saknar en pÄlitlig energikÀlla för att tillgodose sitt basbehov av el. Resultatet Àr en vattendriven elgenerator som alstrar ström frÄn forsande vatten i floder och bÀckar. De största fördelarna Àr mobiliteten, den enkla och snabba installationen och kontinuiteten i elproduktion..

Syftet med denna studie Àr att undersöka den pÄstÄdda universala naturen av mÀnskliga rÀttigheter genom att anvÀnda mig av debatten kring asiatiska vÀrderingar, som en kulturrelativistisk teori. De grundlÀggande argumenten som poÀngteras av försvarare av asiatiska vÀrderingar Àr att de asiatiska och vÀsterlÀndska stater tillhör olika kulturer som Àven skiljer i deras uppfattning av etik och moral, vilket pÄverkar deras olika uppfattning av mÀnskliga rÀttigheter. I argumentationsanalysen kring asiatiska vÀrderingar har jag anvÀnt mig utav texter frÄn Xiaorong Li, Amartya Sen, Lee Kuan Yew och Mahathir bin Mohamad, dÄ dessa forskare och politiker representerar Äsikterna av de tvÄ teorierna jag anvÀnder mig utav i argumentationsanalysen, universalism och relativism/kulturelativism. Kopplat till denna debatt diskuterar jag Àven hur ett större konsensus kring internationella mÀnskliga rÀttigheter skulle ske, eller ifall det finns en möjlighet för en nedgÄng av ett internationellt konsensus. Jag har kommit fram till att argumenten frÄn bÄda sidor i diskussionen presenterade i denna studie har fört fram viktiga Äsikter som Àr av stor betydelse för framtida samarbete mellan stater.

I den internationella forskningen om styrelseformer finns en allmÀn uppfattning om att den politiska utvecklingen under 1900-talet indikerar en övergÄng frÄn government till governance. Nya styrelse- och samarbetsformer har inneburit att den tidigare vÀlfÀrdspolitiken har omformulerats till en entreprenörsmÀssig stadspolitik, vilket har skapat en innehÄllsmÀssig förskjutning i planeringens grundlÀggande syfte och mÄl. Mot bakgrund av globaliseringen satsar numera allt fler stÀder pÄ att marknadsföra sig som attraktiva för att kunna konkurrera om det internationellt rörliga kapitalet. Problematiken i detta sammanhang Àr att sÀrskilda handlingsinriktade strategier har blivit dominerande i det planpolitiska arbetet, vilket sÄledes fÄr konsekvenser för stadens utformning och stadsbild.Den kommunikativa planeringen föresprÄkar samverkan och dialog mellan alla berörda parter i syfte att skapa konsensus och en samsyn i stadsbyggnadsfrÄgor. Men beroende pÄ vilka ide?er som inkluderas respektive exkluderas frÄn diskursen pÄverkas dÀrmed vÄr uppfattning och förstÄelse av stadens attraktivitet.

Det har skrivits flitigt i media om ensamkommande flyktingbarn och om hur dessa barn tas emot i Sverige nÀr de av olika anledningar lÀmnar sitt hem och helt ensamma anlÀnder hit, till ett för dem helt frÀmmande land. Totalt tog Sverige emot 36 207 asylsökande Är 2007, varav 1 264 av dessa var barn utan vÄrdnadshavare. Under första kvartalet under 2008 minskade det totala antalet asylsökande, men antalet ensamkommande barn fortsÀtter dock att öka.Mottagandet av de ensamkommande, asylsökande barnen fungerade inte pÄ ett tillfredsstÀllande sÀtt i Sverige pga. att det rÄdde oenighet mellan Migrationsverket och kommunerna i landet om vem som ansvarade för dessa barn. En förbÀttring i mottagandet för dessa barn var dÀrmed nödvÀndig för att uppfylla de olika internationella traktat ochEG-rÀttsliga dokument landet har att ta hÀnsyn till.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka det som i militÀra sammanhang samlas under denengelska termen ?Medical Intelligence? eller med den svenska översÀttningen ?medicinskaunderrÀttelser?. Med uppsatsen avses att, ur ett militÀrt perspektiv, undersöka medicinskaunderrÀttelsers inverkan att lösa uppgifter sÄvÀl nationellt som internationellt, tyngdpunkten liggervid de internationella insatserna. För att fÄ ytterligare ett djup och dimension i uppsatsen undersöksinverkan pÄ olika militÀra ledningsnivÄer, d.v.s. hur de medicinska underrÀttelserna inverkar pÄmilitÀrstrategisk, operativ respektive taktisk nivÄ.För uppsatsen har övergripande en kvalitativ deskriptiv arbetsmetod anvÀnts.

Denna uppsats söker utröna gÀllande svensk rÀtt avseende möjligheten att nyttja upphovsrÀttsskyddat material utan upphovsmannens samtycke, sÄ kallade upphovsrÀttsinskrÀnkningar. Denna typ av bestÀmmelser har sin grund i artikel 9(2) Bernkonventionen och har sedermera utvecklats genom diverse andra internationella överenskommelser. Mest intressant Àr hur dessa upphovsrÀttsinskrÀnkningar förhÄller sig till modern teknik, frÀmst gÀllande upphovsrÀttsskyddat material pÄ Internet.I svensk rÀtt har ett antal upphovsrÀttsinskrÀnkningar vÄllat problem för upphovsmÀn, dÀribland undantaget om privat bruk som medger att bruk av upphovsrÀttsskyddade verk i privatlivet inte alltid utgör ett intrÄng i upphovsrÀtten. Denna inskrÀnkning i upphovsrÀtten har förelegat sÀrskilt olÀmplig att upprÀtthÄlla dÄ uppkomsten av Internet har inneburit en allt för lÄngtgÄende möjlighet att framstÀlla exemplar av upphovsrÀttsskyddade verk för privat bruk. Med implementeringen av diverse internationella överenskommelser i svensk rÀtt har undantaget om privat bruk utvecklats för att bÀttre bevara upphovmÀnnens intressen.Uppsatsen visar vilka förutsÀttningar som mÄste vara uppfyllda för att undantaget om privat bruk skulle kunna hÀvdas.