För att organisationer ska klara av att möta nutidens stora omställningar samt den ökandeglobala konkurrensen bör de eftersträva en kontinuerlig utveckling och ett systematisktarbete med innovation. Idag talas det om att den kreativa kapaciteten hos individen ochorganisationen utgör grunden för innovation och att organisationer idag är mer beroende avsina kreativa förmågor än sina materiella tillgångar. För att utveckla individens kreativitetkrävs stimulering av expertis, kreativ förmåga och motivation.Syftet med denna studie var att ta reda på hur Volvo CE industriarbetare kanstimuleras för att uppnå en ihållande kreativ idégenerering. Vi har försökt besvara fyraforskningsfrågor för att kunna uppfylla syftet. För att kunna besvara dessa har vi gjortdatainsamlingar genom enkät och gruppintervju.

Denna studie syftar att i relation till governance-perspektivet granska forskares argumentation kring reglering avgeoengineering. Detta för att utläsa om den reglering som forskare argumenterar för kan väntas vara effektiv närklimatfrågor styrs allt mer integrerat från samhället.Geoengineering är samlingsnamnet för tekniker som återbalanserar klimatet för att motverka klimatförändringar.Teknikerna innebär stora risker då kunskapen idag är liten om effekter från användning. I dagsläget finns inte hellernågon direkt reglering av geoengineeringteknikerna, endast några tekniker regleras till viss del av internationella avtalfrån FN. Detta framhävs som ett starkt argument av flertalet forskare för varför reglering är nödvändigt att utforma.Att en enskild aktör, eller en begränsad grupp aktörer kan använda teknikerna utan samtycke från andra staterpresenteras som ytterligare ett argument till varför reglering är nödvändigt.Hur forskarna menar att regleringen bör utformas för största effekt varierar, men överens är de om att i slutändankrävs en internationell reglering, då effekterna från teknikerna är globala. En sådan utformning är inte helt förenlig medgovernance-perspektivet som syftar till en styrning som är integrerad i samhället och inte som bindande internationellaavtal som integreras i politiken inom staterna.

Informationsteknik (IT) är en marknad som förändras snabbt. Att investera i IT kan därför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar på IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar på IT men strategin kan även ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebär dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör även användas.

Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka vilka stressorer som fo?rekommer hos projektledare i interna fo?ra?ndringsprojekt. Vidare syftar uppsatsen till att beskriva vilka former av ka?nslo- och problemfokuserad coping som projektledare anva?nder i interna fo?ra?ndringsprojekt inom vinstdrivande organisationer.Utifra?n den teoretiska bakgrunden om att fo?ra?ndringsprojekt a?r komplexa, kra?ver prioriteringar av resurser och dessutom ofta mo?ter motsta?nd, identifierades fem olika problemomra?den inom interna fo?ra?ndringsprojekt. En kvalitativ metod anva?ndes fo?r att besvara uppsatsens syfte, da?rsemistrukturerade intervjuer med sex respondenter a?gde rum pa? olika vinstdrivande organisationer i Va?rmland.

IT-­?världenssenasteochmestomtaladefenomen,molnet,harmöjlighetattrevolutioneraIT-­?användningen.Attuppfattadetsomattmolnetbaraärettnyttordfördetgamlafenomenetoutsourcingtrorjagärettmisstag.MolnetinnebärsnarareattoutsourcingnuharnåttenmognaddärföretagenkantastegetövertillattköpaITiformavtjänstersomlevererasöverInternet.Trotskostnadsbesparingarnaharanvändningenintetagitfartdåföretagarnablandannatäroroligaförhursäkramolntjänsternaär.Denhärstudiensyftartillattgeföretagenvägledningförbeslutominköpavmolntjänster.Förattskapaenbättreförståelseförvadmolntjänsterärharenkartläggningavmarknadenochenanalysavfenomenetgenomförts.EnundersökningavorganisationersanvändningavochsynpådessatjänsterharutförtsgenomintervjuermedIT-­?experterfråntiostorasvenskaföretag.Detfinnsettstortochväxandeantalmolnleverantörerpåmarknadensomerbjudertjänsteravallatänkbaraslag.Trotsdettabegränsasstorasvenskaorganisationersmolnanvändningtilliförstahandsmåickeverksamhetskritiskatjänster.Dettaberorframföralltpåenoroförattmolnleverantörernaskahabristandesäkerhet.Iverklighetenärdettroligtattmolnleverantörernaharbättresäkerhetänföretageniallmänhetharidagochdetdärförbaraärentidsfrågainnanmolnleverantörernakommerattkunnaövertygaomattdemötersäkerhetskraven.Framtidenförmolnetsergodutdådeflestaföretagpågrundavkostnadsbesparingargårmotmermolnanvändning.Detäroklartnärmolnanvändningentarfartpåallvar,menmedstörstasannolikhetkommerdenattökadrastisktsåfortmolnleverantörernaetableratsigochlyckatsvisaattdemöterkravenförsäkerhet,integrationochtillförlitlighet.MolnetsframfartkommerattinnebärastoraförändringarförIT-­?verksamhetendåITintelängreutvecklasellerförvaltasinternt.AllteftersomdebefintligaIT-­?systemenblirförlegadekommerföretagarnaattersättademmednya,bättreochbilligaremolntjänster..

Informationsteknik (IT) är en marknad som förändras snabbt. Att investera i IT kan därför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar på IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar på IT men strategin kan även ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebär dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör även användas.

Organisationer gör ofta stora investeringar i sina anställda. Att de frivilligt väljer att säga upp sig orsakar därför stora kostnader. Kunskap om vad som påverkar intention till uppsägning kan möjliggöra riktade insatser för att förhindra uppsägningar. Med syftet att undersöka vad som kan påverka intention till uppsägning skickades enkäter ut till anställda inom ett redovisningsföretag i Sverige under 2008 och 2009. Till studien kunde 403 personers svar användas.

Informationsteknik (IT) är en marknad som förändras snabbt. Att investera i IT kan därför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar på IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar på IT men strategin kan även ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebär dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör även användas.

När Sovjetunionen anföll Finland 1939 bad Finland Sverige om hjälp. Sveriges regering beslutade att vara icke krigförande d.v.s. inte hjälpa Finland med reguljära styrkor för att hålla Sverige utanför kriget så länge det gick. En svensk frivilligrörelse skapades och totalt värvades drygt 8000 man. Idag åker över tusen svenska frivilliga om året på internationella uppdrag runtom i världen, för att som det har varit hittills, bevara fred.

Dagens samhälle är i ständig förändring, vilket hela tiden ställer nya krav på människor och utbildning. Internationalisering i skolan kan idag innebära bland annat internationella kontakter med skolor i andra länder, diskussioner kring attityder och värderingar eller temaveckor med internationell anknytning (Brodow, 2003). Litteraturgenomgången visade bland annat att pedagoger arbetade med internationalisering på olika sätt i undervisning. Ofta ansåg pedagoger att internationaliseringsarbete skulle integreras i den vanliga undervisningen (Skolverket, 1999). Det är viktigt att elever får kunskap om olika kulturer, för att lättare kunna tolka och förstå dessa (Fredriksson & Wahlström, 1997). Begrepp som kultur upplevdes och definierades på olika sätt (Eklund, 2003).

Successionsplanering handlar om att ha en strategi för att på sikt kunna ersätta chefspositioner inom en organisation. Arbetet inbegriper att identifiera vilka chefspositioner man kan komma att behöva ersätta på sikt, identifiera potentiella ersättare till dessa positioner och sedan genom olika insatser göra dessa kandidater redo.Denna undersökning syftar till att jämföra hur informanter från privat och kommunal sektor upplever att man arbetar med successionsplanering inom sina respektive organisationer.Vi undersöker om det finns likheter och skillnader mellan de två sektorerna gällande arbetet med detta och försöker förklara vad dessa skillnader kan bero på.Vi har intervjuat tio informanter från tio olika organisationer, fem från privat sektor och fem från kommunal sektor. En nyligen genomförd kvantitativ undersökning visar att många organisationer är missnöjda med hur arbetet med successionsplanering fungerar hos dem. Därför har vi valt att genomföra en kvalitativ studie inom samma ämne för att fördjupa oss i hur enskilda informanter upplever att det fungerar inom deras respektive organisation. Organisationerna i undersökningen skiljer sig åt storleksmässigt.De privata organisationerna tillhör dessutom olika branscher.De likheter mellan sektorerna som resultaten visar på, är att de flesta organisationer har något tillvägagångssätt för att identifiera potentiella chefskandidater och därefter göra dem redo att ta över en ledande position på sikt.

ProblemformuleringFörfattarna anser att organisationer ofta associeras med formaliserade beteenden, men vad skulle hända om vi bryter dessa associationshinder i ett försök att skapa skärnings-punkter. Går det att genom arbetsmetoder främja möjligheter för skärningspunkter och öka innovationsförmågan genom intraprenörernas roll i organisationer?SyfteSyftet är att tolka Frans Johanssons (2005) teorier om skärningspunkter och översätta dem till arbetsmetoder.MetodGenom studien har författarna pendlat mellan olika abstraktionsnivåer och insamlat te-ori och empiri allteftersom. De har genom tolkning, applicerat teorier till arbetsmetoder och utfört en empirisk workshop. I analysen har författarna kopplat samman teorin och empirin för att diskutera kring, samt försöka besvara studiens syfte.SlutsatsStudien visar att det är möjligt att använda Frans Johanssons (2005) teorier kring skär-ningspunkter i arbetsmetoder.

Informationsteknik (IT) är en marknad som förändras snabbt. Att investera i IT kan därför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar på IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar på IT men strategin kan även ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebär dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör även användas.

Informationsteknik (IT) är en marknad som förändras snabbt. Att investera i IT kan därför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar på IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar på IT men strategin kan även ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebär dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör även användas.

Detta arbete har behandlat frågan; om Lean produktion orsakat arbetsstress och om arbetsstressen hämmat innovationsutvecklingen..