En europeisk upphovsman har teoretiskt sett samma skydd för sitt verk vid illegal fildelning såväl inom som utom EU. På grund av internationella överenskommelser finns det regler om ensamrätt i nästan alla länder som Sverige har ekonomiskt eller kulturellt samarbete med, varför upphovsmannens skydd är relativt starkt. Utanför EU, med undantag för EFTA-länderna, finns dock inga krav på att länderna ska införa regler om informationsföreläggande och interimistiskt förbud. Reglerna är införda i alla EU-länders lagstiftning genom Ipred-direktivet och innebär en betydlig förenkling för upphovsmannen när det gäller att identifiera intrångsgöraren och stoppa intrånget. Utöver intrångsförfarandets praktiska fördelar finns inom EU även klara regler gällande internationell privaträtt, vilket gör att upphovsmannen kan vara säker på var denne får föra process och vilket lands lag som ska användas.

Organisationer samlar oerhört mycket information som kan användas som stöd vid strategiskt beslutfattande. Det finns många olika verktyg som kan användas för att analysera informationen och skapa det beslutunderlaget som krävs för ett informationsbaserad strategiskt beslut. Verktygen förutsätter en rationell beslutsprocess där olika alternativ vägs och analyseras med resultatet att bästa möjliga beslut fattas. Business Analytics (BA) är ett paraply begrepp som innehåller olika verktyg och processer för att analysera och bearbeta information som bygger på den rationella beslutsprocessen.Företag kan delas in i två olika kategorier: de som fokuserar/säljer sina produkter till slutkonsumenter (B2C) och de som fokuserar/säljer sina produkter till företag (B2B). Litteraturen kring hur BA används som beslutstödssystem fokuserar på B2C organisationer som Amazon.com, Netflix eller Google, medan det finns väldigt lite skrivit kring hur B2B organisationer utnyttjar BA.

Organisationer måste idag ha en förändringsberedskap för att ha möjlighet att hänga med i utvecklingen. I denna förändringsberedskap spelar organisationens medlemmar en stor roll, vilket gör att kommunikationen inom organisationen måste fungera och att visionen måste kunna motivera medarbetarna. Syftet med denna uppsats är att undersöka på vilka sätt som chefer och ledning kommunicerar organisationens vision.Undersökningen baseras dels på litteraturstudier om ledarskap, kommunikation, visioner och kultur och dels på fallstudier, som gjordes utifrån intervjuer med ledare från olika sorters verksamheter. De fyra temana ledarskap, kommunikation, visioner och kultur visar sig alla påverka sättet organisationer kommunicerar visionen på. Undersökningens analys grundar sig på att fallstudierna diskuteras och analyseras utifrån teorin.I alla organisationer sker kommunikation hela tiden och med olika uttryck.

I och med de tre försvarsbesluten 1996, 2000 och 2004 genomgick det svenska försvaret en omfattandereform där stora delar av försvaret avvecklades, samtidigt som en radikal ominriktning skeddeav försvarets huvuduppgifter. 2014 när det nationella försvaret åter börjar bli en huvuduppgiftför Försvarsmakten ställer sig många frågande till varför så lite av försvaret är kvar idag.Uppsatsen syftar till att identifiera vilka drivkrafter som låg bakom denna mycket omfattande försvarsreformoch även se huruvida drivkrafterna förändrades under reformens gång. För att identifieradrivkrafterna används två analysmodeller för beslutsfattande ur Graham Allisons Essence ofDecision.Resultatet visar att de huvudsakliga drivkrafterna bakom den svenska försvarsreformen kan förklarassom ekonomiska och som en vilja från både politiskt håll och Försvarsmakten att använda försvarettill att genomföra internationella insatser. Under försvarsreformens gång har den ekonomiskadrivkraften bestått och förstärkts av ett köpslående mellan de olika partier som behövts föratt en minoritetsregering ska överleva. Viljan till internationella insatser har under perioden kommitatt bli en allt starkare drivkraft..

Allt fler företag har idag insett värdet av att upprätthålla ett gott anseende. Trots denna insikt kan vi vanligtvis läsa nyheter om organisationer som fortsatter att begå misstag utifrån dess intressenter och omgivningens förväntningar. Dessa vanligt förekommande snedsteg kan bli ödesdigra för företag och försvåra dess framtida överlevnad, ifall de inte agerar direkt. Ett sorts agerande är kommunikation, som i en krissituation är organisationens hjälpmedel, dess livboj. Trots kommunikationens vitala roll har det i dagens läge inte säkerställts övergripliga rekommendationer för hur organisationer i differentierade krissituationer skall agera.

Marknadsföring är en viktig del av företagssektorn och har på de senare åren blivit allt viktigare för icke kommersiella1 och ideella organisationer. Det är viktigt att icke kommersiella och ideella organisationer har en strategi med sin marknadsföring.Syftet med studien är att få idéer och visa hur de ansvariga för den kommunala utemiljön kan marknadsföra sin förvaltning gentemot invånarna och politikerna, samt öka förståelsen om vilka effekter det finns med god marknadsföring.Eftersom ämnet om hur icke kommersiella och ideella organisationer bör marknadsföra sin verksamhet, finns i så liten skala har jag fått studera litteratur och vetenskapliga artiklar, rapporter och elektroniska källor inom om-rådet för företagsmarknadsföring. Det är den form av marknadsföring som ligger närmst det ämne jag valt att studera. Det har även varit aktuellt att göra intervjuer, dels med konsulter som arbetar med att marknadsföra offentliga utemiljöer, dels med ansvariga för marknadsföring av utemiljön i tre kommuner. Detta för att jämföra hur det fungerar i verkligheten och vad som kommer fram i teorin.

Syftet med denna studie har varit att öka förståelsen för hur konflikter hanteras inom horisontella organisationer. Detta genom att studera hur Spotify upplever konflikters påverkan samt hur konflikter hanteras inom organisationen. Studien har utifrån en fenomenologisk ansats studerat konflikter och hantering av konflikter ur ett ledarskapsperspektiv. Datainsamlingsmetoden har varit semi-strukturerade intervjuer.I resultatet framkommer det att konflikter upplevs som positivt för individers och Spotifys utveckling då konflikter upplevs bidra till nytänkande och utveckling. Studien visar på att organisationer genom konstruktiv konflikthantering kan utvecklas.

Bakgrund: I september 2003 beslutade IASBs styrelse att organisationen ska utveckla särskilda standarder som är lämpliga att användas av små och medelstora företag då de tar fram sina finansiella rapporter. Utgångspunkterna i undersökningen är att IASB utgör en internationell institution som i huvudsak formas av sina största intressenters behov och att reglering av redovisning kan ses som en politisk process. Syfte: att ge en beskrivning av orsaker till och målen med IASBs projekt att utveckla internationella redovisningsstandarder för små och medelstora företag. Syftet är vidare att utreda om skillnader mellan anglosaxisk och kontinental redovisningstradition kan utgöra hinder vid IASBs harmonisering av internationella redovisningsstandarder för små och medelstora företag. Metod: För att uppnå syftet har en dokumentundersökning genomförts där empirin i första hand består av vetenskapliga artiklar samt annat publicerat material som direkt eller indirekt berör IASBs projekt att utveckla internationella redovisningsstandarder för små och medelstora företag.

I följande studie kommer rekryterings- och utvecklingsmetoden Assessment Center (AC) attstuderas. Syftet med studien är att utifrån verksamma organisationers erfarenhet av AC skapa en ökad förståelse för; metodens innebörd, vilka argument som ligger till grund förorganisationers användande av metoden samt dess värde för organisationer. Studien är avkvalitativ karaktär och fokus fästs vid tolkning och förståelse av AC baserat pårespondenternas subjektiva uppfattningar och upplevelser. Studiens teoretiska referensrambehandlar; Human Resource Management, rekrytering, personalekonomi, Talent Management och Assessment Center. Empiri har samlats från sex verksamma organisationer, varav fem organisationer vilka arbetar med AC samt en organisation som har påvisat ett eventuellt intresse av att utveckla ett AC.

AbstractVärlden förändrades 1989. Det sovjetiska samhällssystemets kollaps befäste i mångas ögon liberalismens och den fria marknadsekonomins seger över de socialistiska ideologierna. Vad som emellertid förbisågs av många författare vid denna tidpunkt, var den parallella framväxten av ett nytt globalt imperium. Detta imperium var resultatet av marknadsekonomins gradvisa expandering över världen, som med östblockets fall, slutligen konsoliderades över hela världen.I vår uppsats har vi undersökt detta imperiums maktlogik, genom att utröna vilken roll Förenta Nationernas sekretariat spelar inom det världsomspännande maktsubjektet. Detta har gjorts i två steg, där vi först fokuserar på sekretariatets repressiva makt; dess utslätning av subjektiviteter, och sedan dess produktiva makt; dess konstruerande av legitimitet.

Internationella händelser såsom 11 september och tsunamikatastrofen har förändrat förutsättningarna för resebranschen på många sätt. Bland annat har ett ökat säkerhetstänkande hos resenärer manat fram ett paradigmskifte gällande synen på krishantering. Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för och kartlägga hur en medelstor resebyrå hanterade den internationella kris som uppkom i samband med tsunamikatastrofen. De förutsättningar som gäller för utarbetandet av en god krishanteringsplan beskrivs och förslag ges på hur företaget bör arbeta i framtiden när det gäller krishantering.Forskningsbidraget med denna uppsats blir således att utifrån ett organisatoriskt perspektiv undersöka i vilken mån en krishanteringsplan förbättrar förutsättningarna för krishantering. Undersökningen har genomförts i form av en fallstudie, där tillvägagångssättet varit en kvalitativ ansats.

I detta arbete har vi valt att studera hur kommunikationen angående kostnadsfördelning sker i en decentraliserad organisation. Vi kommer även att studera om det finns en koppling mellan hur uttalade intentioner från ansvariga för kostnadsfördelning till avdelningschefer uppfattas. Det har förekommit många diskussioner kring kostnadsfördelning, eftersom det är en icke önskvärd kostnad för avdelningar. Många gånger är denna kostnadsfördelning inte accepterad, för att förståelsen för kostnaden saknas och att avdelningarna oftast inte kan vara med och påverka varken kostnaden eller sättet fördelningen sker på. Kommunikation är framförallt viktig vid kostnadsfördelning för att skapa förståelse och acceptans hos avdelningar i organisationer.

Denna studie är utformad som en utvärdering och skiljer sig något från en ordinär uppsats. En väsentlig del i skillnaden är att teori delen upptar en större del i den ordinarie uppsatsskrivningen medan fokus kring en utvärdering mer inriktar sig på för vilket syfte utvärderingen görs, för vem och ur vilka perspektiv tolkningarna görs. I min studie har jag gjort en utvärdering kring ett samverkansprojekt mellan Försäkringskassan och Malmö stad där syftet med denna varit bland anat att se till hur projektet förmått att nå upp till sina mål och om projektet tillfört något ur ett kvalitativt eller effektivitets perspektiv. Det empiriska materialet inhämtades genom sju semistrukturerade intervjuer med personer inom tre olika kategorier; handläggare från Försäkringskassan, handläggare från Malmö stad samt deltagare. Materialet transkriberades och analyserades utifrån olika teman varefter uppgifterna ?triangulerades? i syfte att bekräfta resultat sedda från olika perspektiv.

Att bedriva internationell verksamhet är ett omtalat fenomen då vi idag handlar mer med andra delar av världen, lär oss fler nya språk och reser längre bort än förut. Internationalisering har blivit allt viktigare för tillväxten av företag och det ses som en ofrånkomlig överlevnadsstrategi som bidrar till värdefulla erfarenheter och användbart lärande. Företag anpassar sin verksamhet till internationella miljöer genom ett innovativt, proaktivt och ett risksökande beteende vilket sträcker sig utanför den egna nationens gränser. De senaste decennierna har inneburit att världen dramatiskt har förändrats och därigenom även det ekonomiska samhället. Den globala marknaden har ändrat synen på landsgränser och geografiska avstånd vilket har lett till att världen numera är mer integrerad.

De teorier som den liberala demokratin vilar på kan uttolkas på ett sätt som ger stöd åt tanken att hänsyn till framtida generationer skall tas vid utformandet av politiken. Denna uppfattning har långsamt vuxit sig starkare i de politiska leden under de senaste trettio åren, och tar sig bland annat uttryck i Riodeklarationen (1992), Johannesburgdeklarationen (2002) och i ett ökat införande av miljöskatter och -avgifter. Vid en översikt över de områden på vilka miljöbeskattning är vanligt framkommer dock att det idag är vanligast, såväl i Sverige som i övriga världen, att beskatta miljöfarliga utsläpp, medan de miljöskador som uppstår vid en alltför hög förbrukning av råvaror eller dito användning av kemikalier i stort sett är obeskattade. En ökad användning av skatter eller avgifter på råvaror och kemikalier skulle kunna vara ett effektivt medel för att uppnå målen för svensk och internationell miljöpolitik, det vill säga hållbara produktions- och konsumtionsmönster, särskilt som råvaruskatter uppmuntrar till en ökad återvinning istället för ett högt uttag av råvaror. Varför används då dessa metoder i så liten utsträckning i Sverige, ett land som i övrigt anses ligga långt framme i miljöarbetet, och som ofta varit först med att genomföra åtgärder för att uppfylla miljööverenskommelserna inom FN på andra områden? Finns det intresse för, och möjlighet att, förändra detta? Syftet med denna uppsats är att undersöka hinder och möjligheter för en svensk policyförändring i riktning mot ökad användning av råvaru- och kemikalieskatter.