Det finns olika teorier som beskriver faktorer föratt skapa organisatoriskt lärande. I denna studie har det undersökts hur faktorer, för lärande organisationer, samvarierar inom två stora, svenska företag. De två företagen har definierat var sitt problem som är relaterade till organisatoriskt lärande. Studien har även undersökt om dessa samvariationer kan användas för att bidra till en lösning på de problem företagen har. Empiri från de två företagen har samlats in genom enkäter och svaren har sedan analyserats med hjälp av analysverktyget IBM SPSS Statistics.

1994 drabbades Rwanda av ett folkmord vars omfattning betecknas som ett av de mest brutala i vår moderna tid. Drygt tio år senare innehar rwandiska kvinnor den högsta parlamentariska representationen i världen och har därmed gått om Sverige. I denna studie är det just kvinnors politiska deltagande som undersöks. Det analysverktyg som används i studien består av: Post-konfliktteori, Transversal politics, Critical Mass, Essentialism, Gender Mainstreaming och kvinnors empowerment. Med hjälp av dessa förklaras relevansen av, och bakgrunden till, fyra faktorer som har möjliggjort och bidragit till kvinnors politiska deltagande i Rwandas freds- och återuppbyggnad efter kriget.

Immateriella resurser är i dagens postindustriella samhälle organisationens främsta tillgång. I och med att jämställdhet i organisationen kan bidra till verksamhetsutveckling och ökad lönsamhet, kan argumenteras för att jämställdhet är en immateriell resurs för organisationen. Denna resurs kan mätas med personalrelaterade nyckeltal, exempelvis JÄMIX. Syftet med studien var att undersöka på vilket sätt JÄMIX används i organisationer och därmed bidra till en ökad förståelse för personalrelaterade nyckeltal med inriktning mot jämställdhet. De organisationer som medverkade i studien hade abonnerat på JÄMIX i minst två år.

Titel: Internationella relationer i innovativa miljöer ? en fallstudie av Mjärdevi Science Parks internationella arbeteFörfattare: Sergio QuiñonesAdress: Skrinnarvägen 7, 633 59 Eskilstuna | sergio.quinones@gmx.comKurs: Kandidatuppsats i marknadsföring, EFO 225Handledare: Angelina SundströmProblem: Hur kan svenska Science Parks genom internationella relationer utveckla sina processer och tjänster för att bättre stödja kunskapsutbyte och kommersialisering av innovationer?Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva Mjärdevi Science Parks internationella arbete ur ett marknadsföringsperspektiv.Metod: Kvalitativ fallstudie.Slutsatser: Mjärdevi Science Park arbetar internationellt för att främja regional tillväxt. Genom regional tillväxt bidrar man även till att öka Sveriges tillväxt och konkurrenskraft. Parkens motor och drivkraft är entreprenörerna och företagarna. Mjärdevi samarbetar och är engagerad i den globala organisationen IASP, Science Parks i andra länder, Exportrådet, företag och ambassader.

Syftet med arbetet är att pröva idén om det etiska dokumentets koppling till medlemmar i organisationer som handlar etiskt i sin branch. Uppsatsen bygger på en kvalitativ fallstudie av Sydsvenska Dagbladet där elva medarbetare har intervjuats. I studien kommer vi fram till att det etiska dokumentet är löst kopplat till organisationer som praktiserar ett dygdetiskt tänkande vid moraliska ställningstagande..

Denna uppsats reder ut vilken grund miljöundervisningen i grundskolans senare del har att stå på i form av formuleringar i internationella och nationella styrdokument. Har lärarna kännedom om dessa dokuments skrivningar om miljö? Uppsatsen ska också reda ut vilka aktörer i form av myn-digheter och miljöorganisationer som finns inom miljöundervisningen och om lärarna använder sig av dessa. Dessutom undersöks vad inom miljö som tas med i miljöundervisningen och hur väl detta stämmer överens med Agenda 21. Arbetet har utförts med en litteraturstudie och en enkätundersökning.

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Denna studie ämnar studera ansvarsområden, samverkan och upplevda gråzoner hos de organisationer i Sundsvalls Kommun som arbetar gentemot individer utan aktiv anställning. Berörda organisationer för denna studie är Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Socialtjänsten, Faros, FAVI, Ungdoms- och Vuxencentrum som alla är verksamma inom samma organisatoriska fält, då de alla arbetar gentemot individer utanför aktiv anställning, alltså samma målgrupp.Studien undersöker om flexibilitet, som krav för en hög samverkan organisationerna emellan, ligger till grund för otydliga ansvarsområden. Även samverkan och överlämningar av ärenden mellan organisationerna kommer att undersökas. Slutligen hur respondenterna själva upplever eventuella gråzoner inom det organisatoriska fältet.Resultat visar att det framförallt är människor med multipla behov som riskerar att förbises inom det organisatoriska fältet. Respondenterna menar däremot inte att individerna hamnar utanför ansvarsområden, utan snarare att de fastnar inom dem.

Frågeställning: Hur går rekrytering, i organisationer med starka kulturer, till? Syfte: Syftet med studien är att utredaHur matchning mellan individen och organisationens kultur i organisationer med starka kulturer går till.Vilka praktiker vid anställningsintervjun som kan hämma och vilka som kan bidra till matchning mellan individen och organisationens kultur. Metod: Studien är kvalitativ litteraturstudie med ett hermeneutiskt ideal. Studien är abduktiv och kvalitativa semistrukturerade anonyma intervjuer genomförs. Objekt: Vittra Slutsats: I organisationer med starka kulturer kan rekrytering enligt matchningsmodellen skapa relationer där makt utövas och som omedvetet förstärker ojämlikheter.

Mångfald i praktiken - En jämförande studie av två organisationers jämställdhets- och mångfaldsarbeteDatum: 2015-01-09Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 ECTSInstitution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, EST, Mälardalens HögskolaFörfattare: Karokh Salehi Sacir KadicTitel: Mångfald i praktiken - En jämförande studie av två organisationers jämställdhets- och mångfaldsarbeteExaminator: Magnus HoppeHandledare: Magnus LinderströmNyckelord: Mångfald, mångfaldsarbete, jämställdhet, mångfaldsplan, ledarskap, kommunikation och diskrimineringFrågeställningar: Hur ser jämställdhets- och mångfaldsarbetet ut hos respektive organisation? Hur kan medvetenheten hos respektive organisation öka kring innebörden av jämställdhet och mångfald? Vad kan dessa organisationer bidra med till varandras mångfaldsplan?Syfte: Studien avser att lyfta fram likheter och skillnader i jämställdhets- och mångfaldsarbetet hos organisationer ur den offentliga respektive privata sektorn. Detta genom att jämföra arbetet mellan två organisationer och se ifall dessa kan ta nytta av varandras metoder.Metod: Informationen i studien är hämtad från vetenskapliga artiklar och kurslitteratur samt internetsidor. Studien bestod även av ett flertal kvalitativa intervjuer med ledare samt Jämställdhets- och mångfaldsansvariga från Swedbank och Mälardalens Högskola.Slutsats: Studiens resultat frambringar olika strategier och mångfaldsplaner från två olika organisationer. Inom dessa har vi lyft fram deras styrkor och förbättringsområden.

Syftet är att undersöka individers upplevelser av barriärer mot kunskapsdelning inom organisationer som använder extern arbetskraft i jämförelse med organisationer som ej använder extern arbetskraft. I denna uppsats har en hermeneutisk ansats använts för att studera individers upplevelser av barriärer mot kunskapsdelning. Respondenterna som deltagit i studien var från fyra olika organisationer där två av organisationerna använde sig av extern arbetskraft medan två endast använde sig av ordinarie personal. Vi utförde både intervjuer och enkätundersökningar på organisationer med extern personal och organisationer med bara ordinarie personal. Resultatet från vår studie visar att de upplevda barriärerna mot kunskapsdelning i vissa lägen skiljer sig åt mellan ordinarie- och extern personal. Det har rått konsensus bland de studerade organisationerna om att tidsbrist är den främsta barriären mot kunskapsdelning mellan ordinarie personal och extern personal, vilket har visat sig främst bero på den externa personalens korta anställning. Även bland ordinarie personal är det främst tidsbrist som upplevs som den främsta barriären mot kunskapsdelning.

En faktor som blir allt viktigare för dagens organisationer är kunskapshantering. Detta är av stor betydelse för att organisationer ska kunna dra lärdomar från tidigare genomförda projekt. Projekt tenderar idag till att ha stor budget med hög resursomsättning, vilket medför att organisationer måste lära sig av misstag och genomföra utvärderingar. Den allt snabbare förändringstakten är också en viktig faktor för kunskapshantering. För att organisationer ska kunna anpassa sig till detta är det viktigt att de inser att kompetensen inte ligger i att besitta en viss kunskap, utan snarare i att kunna anpassa sig, tillgodogöra sig nya lärdomar och vidareutveckla sin kompetens.Syftet med denna undersökning är att påvisa hur utvärderingar kan leda till att lärdomar identifieras i projekt som sedan kan spridas inom organisationen för att öka kompetensnivån samt slutligen ligga till grund för en återkopplingsprocess som ökar kvaliteten på nystartade projekt.

Utifrån svensk krisberedskap och synen på samverkan i lagstiftning och organisationer, framträder bilden av samverkan som en organisationsöverskridande arbetsform där alla organisationer bidrar till de uppgifter som behöver utföras. Denna syn på samverkan framstår som den optimala arbetsformen samtidigt som den i praktiken är svår att genomföra och kräver både engagemang och resurser. Övning av samverkan har ifrågasatts då det ofta tenderar att omfatta övningar där flera organisationer befinner sig på samma plats men övar de organisationsspecifika momenten sida vid sida. I denna rapport har en samverkansövning som arrangeras i norra Sverige, på utbildningsnivå, mellan blåljusutbildningar studerats i syfte att titta på samverkansformerna mellan studenter och deras syn på samverkan.  Observationerna visar att resultatet ger en gränsöverskridande samverkansövning där studenterna efterfrågar och erbjuder hjälp utanför det egna kompetensområdet. Resultatet genererar en positiv uppfattning om nyttan med samverkan mellan blåljusorganisationer och samverkansövning för studenter. .

Inledning: Talent Management är ett begrepp och ett arbetssätt som alltmer implementeras i svenska organisationer och det ligger högt upp på deras agenda. Talang och talangidentifikation är idag en viktig del i att bemöta den ökade konkurrensen. Att identifiera talang är ett sätt att behålla de medarbetare som är viktiga för organisationen samt ett sätt att utveckla organisationen genom att ta tillvara på humankapitalet.Syfte: Att öka förståelsen kring talangidentifikation på svenska organisationer. Vi vill även bidra med en förståelse för hur de individualistiska och kollektiva perspektiven har påverkat svenska organisationer i dess utformning och tillämpning i att identifiera talang. Vi vill även öka förståelsen kring vad dessa perspektiv har att lära av varandra och vad detta resulterar i.

Denna kvalitativa idéanalytiska uppsats har behandlat och analyserat Olof Palmes internationella engagemang och ideologi. Den har beaktat hans främsta politiska idéer och principer: demokrati och mänskliga rättigheter, folkrätten, fred och säkerhet samt jämlikhet ur ett internationellt sammanhang. Dessa universellt erkända politiska idéer och principer som Olof Palme var en anhängare av har var och en belysts i anslutning till hans engagemang i två internationella frågor och företeelser. Demokrati och mänskliga rättigheter har analyserats utifrån diktaturregimerna i Europa och apartheidsregimen i Sydafrika; folkrätten utifrån avkoloniseringen och Vietnamkriget; fred och säkerhet utifrån kalla kriget och konflikten i Mellanöstern; samt jämlikhet utifrån solidaritet med utvecklingsländer och jämlikhet i industriländerna.Syftet med uppsatsen var att identifiera Olof Palmes internationella ideologi, i anslutning till det besvarades följande frågeställningar:· Vilken analys gjorde Olof Palme av de internationella frågor och företeelser han engagerade sig i?· Vilka var de ideologiska motiven till att Olof Palme engagerade sig i just de internationella frågor och företeelser han de facto gjorde?· Vilken slags världsordningen förespråkade Olof Palme?Som analysram för att klargöra och kategorisera Olof Palmes internationella ideologi nyttjades de tre mest etablerade teorierna i analysen av internationella relationer och världspolitik: realismen, liberalismen och marxismen.