Ny kunskap är idag en förutsättning för moderna organisationers utveckling och framgång. Nya medarbetare är ett viktigt tillskott till organisationer och kompetens anses ha så stort värde att vissa organisationer skulle vilja ha en inventering av organisationens kompetens som tillgång i sin redovisning. Syftet för denna explorativa studie har varit att undersökta om, och i så fall hur, kunskapsöverföring sker vid introduktion av nya medarbetare. Medarbetare på olika nivåer i tre olika organisationer har intervjuats och materialet har sedan bearbetats med tematisk induktiv analys. Resultatet visar att delar av kunskapsöverföringen fungerade bra och kontroll samt system för detta fanns.

E-tjänster har enligt litteraturen ett flertal olika definitioner och i denna rapport ses e-tjänster som teknikfrämjande och utifrån detta uppkommer två perspektiv att se på e-tjänster: som en informationstjänst och som en självbetjäningstjänst Affärsnyttorna med e-tjänster kan t.ex. vara att effektivisera administrativa processer eller att skapa utökade tjänster för kunder. Trots de möjligheter som e-tjänster medför upplever inte alla organisationer affärsnytta med e-tjänster. Detta tyder på att det saknas kunskap om hur arbetet med affärsnyttan i e-tjänster kan bedrivas.Detta arbete fokuserar på affärsnyttan med e-tjänster. Syftet är att skapa riktlinjer för hur organisationer kan arbete med affärsnyttan från e-tjänster.

Syftet med denna studie var att skapa förståelse kring hur processer kring teori U kan användas för att skapa förutsättningar för en lärande organisation, som präglas av högre effektivitet och kvalitet i dess processer. Undersökningen gjordes i form av en fallstudie på MEKA projektet i Strömsund kommun där projektets nätverksteam intervjuades. MEKA (Mångfald, Egenmakt, Kunskap, Arbete) syftar till att effektivisera och kvalitetssäkra introduktionsprocessen för nyanlända. Detta gjordes för att se på vilket sätt de workshopar som genomförts med nätverksteamet, inspirerade av teori U, hade bidragit till att skapa lärande organisationer. Resultaten visade att workshoparna framgångsrikt använt sig av teori U, vilket skapat mer organisatoriskt lärande hos nätverksteamet.

På senare år har konceptet webben 2.0 exploderat i form av en ny trend på webben.Medan begreppet saknar en klar definition pekar existerade teori mot att kollaborationoch förflyttning av informationsägandeskap till användarna, samt fördelarna som dettakan generera, är några utmärkande saker. Men webben 2.0 är beroende av att rättattityder finns närvarande för att kunna nyttjas framgångsrikt, och eftersom dessaattityder, t ex gentemot informationsägandeskap, ofta skiljer sig mellan organisationer ochden publika webben, måste organisationer som vill dra nytta av webben-2.0-teknik hadessa skillnader i åtanke.I syfte att se om dessa problem tänks över i organisationer som inför webben 2.0,genomfördes den här studien i en svensk kommun som nyligen hade infört ett nyttintranät med webben-2.0-relaterade tekniker. Åtta intervjuer gjordes; fyra stycken medmänniskor med högt inflytande över intranätet och dess användande, och fyra styckenmed mer vanliga intranätanvändare.Studien visade att organisationen tydligt ville dra nytta av webben-2.0-teknikernasmöjligheter, och hade tänkt över en rad av de problem detta skulle kunna medföra. Denvisade också att, även om organisationer har en uttalat decentraliserad syn påinformationägandeskap, så kan de fortfarande tendera att kontrollera informationen ochbibehålla en del informationsägandeskap centralt. Detta kan även påverka attitydergentemot publicering i och kreativt nyttjande av intranätet, eftersom begränsningarskapas för att kontrollera informationen..

Företagen idag är ofta verksamma i föränderliga miljöer, många organisationer pressas även hårt av konkurrens, omstruktureringar och uppköp. Detta leder många gånger till slimmade organisationer vilket kan betyda problem för arbetarna. Samtidigt som detta pågår visar statistiken på en ökad sjukfrånvaro. Många hävdar att arbetsrelaterad stress och utbrändhet är den främsta orsaken till den ökade sjukfrånvaron. Detta kostar samhället och företagen mycket pengar och resurser i form av arbetskraft.

Uppsatsen undersöker vilken ledarstil på den operativa nivån som är mest lämpliga vid myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) internationella humanitära insatser och varför. Uppsatsen syftar även till att studera om situationen påverkar vilken ledarstil som är mest lämplig. På basis av fyra intervjuer har det kunnat konstateras att de teoretiska ledarstilarna utvecklande, konventionellt och icke-ledarskap är mer nyanserade i verkligheten. Det utvecklande ledarskapet utgör en god grund för ett lämpligt ledarskap men det bör kompletteras med andra egenskaper, framförallt lyhördhet. Vilka dessa egenskaper är beror både på situationen och på ledarens personlighet och tidigare erfarenheter.En övergripande förklaring till varför det utvecklande ledarskapet utgör en god grund för ett lämpligt ledarskap ligger främst i hur insatsgruppens medarbetare motiveras och engageras. Vikten av delaktighet i arbetet och att det finns en känsla av att vara en i gruppen har beskrivit som viktiga.

Kompetensförsörjning är ett aktuellt ämne som framlyfts som en framgångsfaktor för organisatorer. Det finns ändå många organisationer som inte arbetar strategiskt inom kompetensförsörjningsområdet. Många organisationer har inte lagt arbete på att hitta de strategier och arbetssätt kring kompetensförsörjning som passar just deras organisation. Det vanligaste är att rekrytering, skapande- och utveckling av kompetens, överföring av kompetens och att behålla kompetens först blir aktiviteter i arbetet när ett behov uppkommer. Vi anser att det är ett viktigt ämne eftersom det är relativt nytt att kategorisera medarbetarna som organisationens viktiga resurs. Syftet med uppsatsen är att få en inblick och en förståelse över hur kompetensförsörjningsarbetet kan se ut i olika organisationer.

Denna uppsats handlar om hur privata företag och offentliga organisationer arbetar för att vara attraktiva arbetsgivare. Syftet är att undersöka hur de arbetar internt och externt för att se om det finns några skillnader eller likheter. Den teoretiska referensramen är uppbyggd i följande tre delar. Första delen redogör kort om privata och offentliga organisationer för att få en överblick över dess skillnader i rekrytering. Andra delen redogör för ämnet attraktiva arbetsgivare och hur organisationer internt arbetar för att vara attraktiva arbetsgivare.

En systemvetare anses inneha en bred kompetens och kan verka inom vitt skilda IS/IT-relaterade områden, inom såväl den privata som den offentliga sektorn. Vad önskar företag och organisationer att en systemvetare ska ha för kompetens idag och inom den närmsta framtiden? Undersökningen är genomförd med hjälp av tidigare gjorda utredningar tillsammans med två typer av enkätstudier. Syftet med undersökningen är dels att ge en inblick i dagens systemvetarkompetens och dels att utforska hur företag och organisationer ser på det framtida kompetensbehovet för en person med systemvetenskaplig utbildning. Uppsatsen syftar även till att ta reda på om företag och organisationer, det vill säga det vi ibland benämner som arbetsmarknaden i denna studie, strategiskt planerar för den framtida kompetensen.

Titel: Internationella relationer i innovativa miljöer ? en fallstudie av Mjärdevi Science Parks internationella arbeteFörfattare: Sergio QuiñonesAdress: Skrinnarvägen 7, 633 59 Eskilstuna | sergio.quinones@gmx.comKurs: Kandidatuppsats i marknadsföring, EFO 225Handledare: Angelina SundströmProblem: Hur kan svenska Science Parks genom internationella relationer utveckla sina processer och tjänster för att bättre stödja kunskapsutbyte och kommersialisering av innovationer?Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva Mjärdevi Science Parks internationella arbete ur ett marknadsföringsperspektiv.Metod: Kvalitativ fallstudie.Slutsatser: Mjärdevi Science Park arbetar internationellt för att främja regional tillväxt. Genom regional tillväxt bidrar man även till att öka Sveriges tillväxt och konkurrenskraft. Parkens motor och drivkraft är entreprenörerna och företagarna. Mjärdevi samarbetar och är engagerad i den globala organisationen IASP, Science Parks i andra länder, Exportrådet, företag och ambassader.

Denna uppsats har behandlat ämnet valutasäkringar samt de svenska normer och internationella standarder som finns för redovisning av dessa. Den första januari 2005 övergick samtliga svenska börsnoterade koncernbolag från att vid koncernredovisning använda svenska standarder till att redovisa enligt de internationella redovisningsstandarderna IFRS, utfärdade av IASB. Övergången har inneburit ett byte av redovisningsstandarder och en förändrad syn på värdering och klassificering av valutasäkringar.Problem uppstår vid övergången dels till följd av den ändrade synen på redovisning och även tolkning av redovisningsprinciper. Författarna upplever att standarderna för valutasäkringar vållat ytterliggare problem då de har varit komplexa och föränderliga. Syftet med uppsatsen har varit att uppmärksamma de skillnader som finns gällande klassificering, värdering och redovisning av valutasäkringar samt vilka anpassningar som gjorts av företagen och vilka svårigheter som övergången medfört.För att uppnå syftet med uppsatsen har svensk och internationell normgivning för valutasäkringar studerats.

Denna uppsats vill beskriva två olika typer av konst- och vetenskapsorganisationer som sammanför konstnärer och vetenskapsmän. Olika händelser från dessa organisationer beskrivs dels för att verksamheten har varit banbrytande av olika slag. Dels innebär verksamheten någonting nytt på i alla fall i organiserad form. Det andra är att ställa E.A.T. och ASCI mot den linjära spridningsmodellen.

Tanken bakom examensarbetet var att undersöka huruvida de äldre system som finns i bruk ute i organisationer idag uppfattas som ett problem samt vad som i sådana fall görs åt problemet. Ett flertal författare har under åren förklarat hur förändringar i system leder till en försämrad struktur vilket förr eller senare orsakar ett försvårat underhållsarbete av system. För att ta reda på hur väl litteraturen stämmer överrens med svenska organisationer så har vi intervjuat fyra respondenter för att få deras syn på problematiken. Denna har sedan jämförts och diskuterats mot de premisser vi funnit i litteraturen. Det har framkommit att det litteraturen inom området menar, stämmer till stor del med det våra respondenter berättat.

Mål och rutiner är något som är intressant att undersöka för att kunna se hur organisationer mäter och sätter realistiska mål med systemförvaltningen. Denna uppsats undersöker detta samt vilka rutiner som ingår i systemförvaltning och ska vara till hjälp för dem som arbetar eller ska arbeta inom ämnesområdet. Enligt teorier skall målen bl.a. vara mätbara och realistiska samt rutinerna bidrar till att uppnå målen. Det har visat sig att organisationer får mätbara mål genom att jobba enligt styrkort, utvärderingsrapporter samt tidsstudier.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om utrikespolitiken som USA förde under George W. Bushs tid i Vita Huset har likheter med det realistiska eller liberala teoriperspektivet inom internationella relationer. Den samlade utrikespolitiken under en president sammanfattas ofta i en doktrin där de centrala frågorna som administrationen har ägnat sig åt sammanfattas och sätts i perspektiv mot andra doktriner. Två kända doktriner tidigare i USA:s historia är till exempel Monroe- och Trumandoktrinen. För att ta fram de centrala delarna i Bushdoktrinen och hitta den grund som doktrinen vilar på har tal och dokument som Vita Huset utfärdat använts som underlag.