Syftet med vårt examensarbete var att undersöka hur de sociala medierna, exempelvis Twitter, Facebook och YouTube, används i svenskundervisningen. Litteraturen vi använde var tidsenlig. Detta var ett medvetet val eftersom de sociala medierna är en tämligen ny företeelse. Som informationshämtande metoder använde vi elevenkäter som vi delade ut i en sjua, en åtta och två nior och tre lärarintervjuer med SO och svensklärare i dessa klasser. Enkätfrågorna belyste hur eleverna använder de sociala medierna på sin fritid, om deras lärare använder de sociala medierna i undervisningen och om de ansåg att de sociala medierna passade i undervisningen.

Syftet med uppsatsen var att ta reda vilka likheter och skillnader som finns samt hur elever på två olika skolor i en medelstor svensk kommun upplever ett utvecklingssamtal. Anledning till detta är att vi vill veta hur vi ska förhålla oss när vi sedan ska ut till skolorna och möta eleverna.Den metodik vi har använt oss av är kvalitativ enkät och intervju. Denna metod valdes för den gav oss möjligheten att fråga två klasser om deras erfarenhet och upplevelse av utvecklingssamtal. Samtidigt som intervjuerna gav oss en möjlighet att gå in på djupet vad eleverna tycker.Resultatet visade på likheter och skillnader samt hur eleverna upplever utvecklingssamtal. De likheter som har framkommit av resultaten är vad som tas upp under samtalet samt vem samtalet är till för.

Studien är en kritisk diskursanalys av hur begreppet ?text? framställs i styrdokumenten för gymnasieskolans svenskämne, i relation till hur ett antal språkbrukare; lärare och elever, definierar och förhåller sig till ett vidgat textbegrepp. Undersökningen som studien baseras på, består av tre kvalitativa lärarintervjuer och ett 50-tal elevenkäter, gjord i tre olika klasser på skilda skolor i Örebro län. Resultatet visar att synen på textbegreppet och användningen av olika texter och medier i undervisningen, varierar stort. Granskningen av styrdokumenten visar att framställningen av textbegreppet är otydlig och motsägelsefull, vilket kan vara en delförklaring till denna variation..

The purpose of this thesis is to see how small differences in a store can affect the customer behavior. The changes consist of auditory and visual sensory cues. Since many companies today makes a lot of changes in their styling element, but without knowing how it really affects the customer behavior we thought it would be interesting to see by doing an experiment at IKEA. The study is therefore based on a quantitative research method, where theories have been described and from which hypotheses have been derived to test the theories. The experience took place at IKEA during two weeks where 5732 observations were made.The result from the experiment is that the sensory cue sight makes individuals spend more time in the environment but not creating attention.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med vår studie är att undersöka ifall elevernas aktivitet och emotionella status påverkas av bakgrundsmusik under en lektion i idrott och hälsa.Frågeställningar:Hur påverkas aktiviteten, mätt med pulsband och stegräknare, av bakgrundsmusik på en lektion i idrott och hälsa?På vilka sätt ändrar bakgrundsmusiken elevernas känslor och uppfattningar till lektionen?MetodVi har utfört en experimentell studie på tre olika klasser som går sista år på gymnasiet. Dessa delades sedan upp i två grupper, grupp A (började med lektionen utan musik) och grupp B (började med lektionen med musik). Vi utformade en lektion med mycket fri rörelse och genomförde samma lektion med alla tre klasser vid två olika tillfällen med skillnaden att vid ena tillfället använde vi oss av bakgrundsmusik och vid andra tillfället ingen musik alls. Under lektionerna mättes testdeltagarnas aktivitet, med stegräknare och pulsband/klocka, och efter lektionerna fick testdeltagarna fylla i en kort enkät angående deras känslor och uppfattning till lektionen.

Syftet med uppsatsen är att ur ett genusperspektiv hitta sätt att stärka elevers självförtroende för att förbättra deras matematikprestationer. Först görs en litteraturstudie och därefter genomförs en kvantitativt utformad enkät med 73 elever från fyra klasser i årskurs ett på NV/SP-programmen, samt kvalitativa intervjuer med åtta av eleverna och de fyra matematiklärarna. Resultaten av undersökningarna visar bland annat att pojkarna har bättre självförtroende än flickorna och att fler elever med starkt än med svagt självförtroende uttrycker att de behöver uppmuntran från sin lärare. En handlingsplan utformas för att förbättra elevernas självförtroende. Den tar bland annat upp elevers och lärares attityder, uppmuntran, samarbete, arbetsklimatet i klassrummet samt reflektioner kring händelser som kan påverka självförtroendet..

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur väl informerade och förberedda svenska gymnasieelever blir när det gäller internationella studier, jobb eller praktik. Resultatet visar att 85 procent av de elever som svarat på enkäten inte anser att de får tillräcklig information när det gäller utlandsstudier, jobb eller praktik. Detta kan sättas i perspektiv till att 79 procent av eleverna själva är intresserade av internationell erfarenhet. Alltså finns det ett behov av information som inte är tillfredsställt..

Syftet med den här studien är att undersöka elevers tillämpningar av skriftliga räknemetoder inom området subtraktion i årskurs 3 samt att få förståelse för elevers eventuella svårigheter med olika räknemetoder. Studien genomfördes med hjälp av diagnoser i två klasser samt kvalitativa intervjuer med nio elever och deras matematiklärare. Resultatet visar att den mest frekventa räknemetod eleverna använder, är standardalgoritmen. Studiens resultat visar även att fåtal av eleverna kan använda mer lämpade räknemetoder utifrån vilket typ av tal det är. De svårigheter eleverna beskriver med standardalgoritmen är främst när det krävs växling och dubbel växling över nollan..

Denna uppsats grundar sig i den teoretiska konflikten mellan den i Sverige gällande löftesprincipen och kontraktsprincipen som är den gällande principen i den internationella köplagen, United Nation Convention on Contracts for the International Sale of Goods, CISG. Uppsatsen tar avstamp i det faktum att de nordiska länderna har valt att inte ratificera den del i CISG som rör avtalsingående. Vi har utrett vilka praktiska konsekvenser dessa skillnader får och om det finns något behov för Sverige att ansluta sig till den del av CISG som behandlar avtalsingående. Uppsatsen består först av en litteraturbaserad del som redogör för de olika anbudsprinciperna, CISG och avslutningsvis innebörden av letter of intent och standardavtal i korthet. För att undersöka hur detta fungerar i praktiken har vi utöver studier av juridisk doktrin valt att intervjua anställda på Stora Enso.

Vårt examensarbete handlar om elevers upplevelser och tankar kring inflytande, medbestämmande och demokrati i skolan. Vi har lämnat ut enkäter och intervjuat i två klasser från två olika skolor. Resultatet av enkäterna och intervjuerna visar att när eleverna får frågan om vad de skulle vilja göra på lektionerna svarade de ofta saker som de var bekanta med. Intervjuerna visade även att eleverna skulle vilja bestämma mer angående innehållet i lektionerna. De ville dock inte i så stor utsträckning planera tillsammans med läraren, hellre ge förslag som läraren kunde planera utifrån.

Ämnet handlar om kommunikativ engelskundervisning i ett lekpedagogiskt perspektiv. Studien genomfördes som ett undervisningsförsök i tre klasser i skolår 4 under fyra veckor. Totalt fick varje klass 11 lektioner. Syftet med studien är att beskriva och försöka förstå på vilket sätt undervisningsförsöket kan antas representera ett meningsfullt arbetssätt för barnen. Frågeställningarna lyder: På vilka sätt kan barn inspireras att delta i kommunikativa sammanhang på engelska? Vilken roll spelar sång och rörelse; lek och dramatisering för barns inspiration och meningsskapande i kommunikativ engelska? I analysen av det empiriska materialet urskiljdes fyra inspirationskällor som utgör grunden för barnens inspiration och meningsskapande i kommunikativ engelska: uppgiftens karaktär, uppgiftens presentation, uppgiftens "scaffolds" och den musiska ramen..

Bakgrund och problem: Sverige har som ett steg i harmoniseringen inom EU antagit internationella redovisningsstandarder vilka publiceras av IASB som är en oberoende stiftelse med säte i Storbritannien. De nya reglerna kring rörelseförvärv och dess redovisning får konsekvenser för alla börsnoterade koncerner inom Sverige. Undersökningar som gjorts skapar funderingar om vilka faktorer som påverkar hur ett företag identifierar immateriella tillgångar och hur de värderas i förhållande till köpeskillingen.Syfte:Syftet med undersökningen är att studera om det finns möjlighet för de utvalda företagen att tolka reglerna mer fritt och om detta i sin tur påverkar företagens redovisningsval. Vidare önskar uppsatsförfattarna undersöka hur företagen har skaffat sig kunskaper och anpassat sig till regelverket IFRS 3 samt urskilja vilka faktorer som eventuellt påverkar storleken på andelen redovisad goodwill.Avgränsningar:Avgränsningar har gjorts till fyra svenska företag inom läkemedelsbranschen som under 2005 gjort rörelseförvärv. Uppsatsförfattarna har inte haft för avsikt att beröra minoritetsintressen och omvända förvärv.

Syftet med detta arbete är att undersöka vad två klasser som läser Matematik A anser om öppna vardagsanknutna problem. Det granskas ifall arbetssättet kan vara en tillgång i den svenska gymnasieskolan. Två uppgifter med lärarhandledning och tillhörande bedömningsmall konstrueras. Forskning kring vardagsanknuten undervisning samt motivation hos elever belyses. De delaktiga eleverna har besvarat en enkät som behandlar attitydfrågor samt hur deras motivation i matematik är.

Vi ville undersöka om ett aktivt arbete med samtal och gemensamma reflektioner kan leda till ett hos eleven ökat medvetande om att kunskap utvecklas i interaktion med andra. Undersökningen genomfördes i fyra klasser på en högstadieskola i Norrlands inland. Elevernas ålder vid undersökningstillfället var 14-15 år. Arbetet integrerades i den ordinarie undervisningen inom temat etik och ämnet litteratur. Undersökningen ägde rum under en period på åtta veckor, varav arbetet pågick under två veckor i varje klass.

Skolklassen som grupp har alltid intresserat mig. I en skolklass går ett antal människor som inte valt själva att få deltaga i just denna sammansättning. Jag fann det därför intressant att i detta arbete undersöka vilka villkoren är för att man som lärare ska kunna arbeta för att i bästa möjliga mån få en ny klass att fungera och att man i gruppen ska känna samhörighet med varandra. Dessutom ville jag ta reda på vad jag kan göra för den enskilde eleven för att han/hon ska känna samhörighet med övriga gruppmedlemmar och få ett självförtroende gentemot de andra. Vidare har jag undersökt om klasstorleken påverkar ovan nämnda och om antalet elever i klassen påverkar studieresultat och lärarens arbetssätt.