Enligt det så kallade fördubblingsmålet skall antalet resor med kollektivtrafiken fördubblas i Sverige fram till år 2020. För att nå upp till detta behövs inte bara investeringar utan även strukturella förändringar och nya sätt att tänka kring människors resande, ett synsätt som delas av myndigheter och forskningscentra på ett internationellt plan. I detta sammanhang anses det också viktigt att behålla yngre resenärer, vilket ställer krav på kollektivtrafiken att framstå som ett attraktivt alternativ till motordriven persontrafik. Här syftar det aktuella projektet till att bidra till en förstärkt resupplevelse i kombination med stöd för planering och genomförande av resor. Projektet tar avstamp i ett utnyttjande av modern informations- och kommunikationsteknologi samt i möjligheter inom Webb 2.0 att dela information.

Detta examensarbete fokuserar på förändringsprocessen gentrifiering. Syftet med denna uppsats är att lyfta fram att förändringsprocessen gentrifiering finns i Sverige idag och att denna påverkar hur Sveriges städer utvecklas. Genom att koppla internationella teorier om gentrifiering till hur svensk bostadspolitik utvecklats under de senaste årtiondena syftar uppsatsen till att redogöra för att denna förändring påverkar Sveriges städers utveckling. Uppsatsen inleds men en forskningsöversikt över tre delområden; gentrifiering, svensk bostadspolitik och planeringens möjligheter och begränsningar. Det som eftersträvas i denna översikt är att redogöra för en bakgrund samt att påvisa och lyfta fram forskning som kan ligga som grund för uppsatsens vidare studie. Utifrån de tre delarna av forskningsöversikten kan jag dra slutsatser vilka jag använder mig av i fallstudiens innehållsanalys och vidare i analys och diskussionskapitlet. Studien genomförs som en fallstudie av ett bostadsområde i Göteborgs innerstad, Högsbohöjd.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av palliativ omvårdnad i hemmet. Till analysen har använts tio internationella vetenskapliga artiklar publicerade mellan år 1995-2002. Dessa analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterades i fyra kategorier: att vara ensam, hjälplös och skuldtyngd men ändå se arbetet meningsfullt, att vara öppen och ärlig, att planera och prioritera tiden ger en känsla av kontroll samt att förebygga och lindra fysiska symptom. En tänkbar omvårdnadsintervention i palliativ omvårdnad är att sjuksköterskan får kontinuerlig yrkesmässig vägledning för att växa i sin yrkesroll och kunna fortsätta att ge god omvårdnad till patienter och deras närstående i livets slut.

Klimatfra?gan a?r na?got som diskuteras pa? alla niva?er, o?verallt i samha?llet, a?nda fra?n dagliga matinko?p till teoretisk niva? pa? den internationella arenan. Fra?gan genomsyrar hela samha?llet, sa? a?ven den fysiska planeringen. Klimatfo?ra?ndringen fo?r med sig en stor ma?ngd effekter pa? natur och samha?lle, en av dessa a?r stigande havsniva?.

Det här arbetet behandlar ämnet EDI (Electronic Data Interchange). EDI är en teknik som gör det möjligt för företag att utbyta affärsinformation elektroniskt, i stället för att använda den traditionella pappershanteringen. EDI ersätter normala pappersdokument med elektroniska filer, som gör det möjligt för olika företags datorsystem som är sammankopplade, att kommunicera med varandra utan mänsklig inblandning.I arbetet har en undersökning genomförts med utgångspunkt på EDI och mindre företag. Anledningen till att jag inriktat mig på mindre företag är för att jag anser att dessa har en annan syn på investeringar och satsningar på ny teknik än vad de stora företagen har. De frågeställningar som jag har undersökt är hur stor utbredningen av EDI-användningen är bland mindre företag, anledningar till att mindre företag tvekar med att införa EDI.

Syftet med detta utvecklingsarbete var att studera elevers uppfattning om ekologiska processer och hur väl utomhuspedagogik kan bidra till ökad förståelse för dessa processer. Med de regionala och globala miljöproblem som råder är kunskapen om ekologiska processer viktiga för att skapa ett hållbart samhälle för framtiden, allt i enighet med internationella överenskommelser som Agenda 21 och de styrdokument som reglerar grundskolan. Undersökningen gjordes, vid två olika tillfällen, med elever i år 5. Vid den första undersökningen skedde undervisningen utomhus medan i den senare inomhus. Intervjuer användes som mätmetod och resultaten jämfördes därefter.

Sjukvårdsfunktionen inom Försvarsmakten genomgår en stor förändring. En minskad krigsorganisation har givit möjlighet att öka ambitionsnivån i hela sjukvårdsorganisationen. Den ska ha som mål att kunna prestera samma vårdresultat som den fredstida civila sjukvården. Detta kommer att ställa stora krav på organisationen och de som arbetar inom sjukvårdsfunktionen inom Försvarsmakten.Denna uppsats behandlar hur funktionsmålsättningen implementeras och vilka konsekvenser detta får för i första hand för krigsorganisationen men även för vårt internationella engagemang. Beröringspunkter och samordningsvinster med den civila sjukvården blir allt fler i framtiden.Med en kvalitativ fallstudie, litteratur och intervjuer, visar författaren på en samstämmig syn på behovet av en förändring av sjukvårdsfunktionen men även skillnader avseende hur arbetet med införandet av den nya funktionsmålsättningen skall ske..

I detta arbete testar jag för ett långsiktigt penningefterfrågesamband samt för transmissionsmekanismen i Sverige under perioden 1973-2003. Jag antar att det finns en fungerande räntekanal och testar för (i) långsiktig prishomogenitet, (ii) en gemensam stokastisk trend hos inflationen, den kortsiktiga räntan och den långsiktiga räntan samt (iii) att den aggreregerade inkomsten anpassar sig till ett långsiktigt IS-samband eller en kortsiktig Phillipskurva. De sista två antagandena förkastas och transmissionsmekanismen har därför under denna period inte fungerat enligt underliggande ekonomisk teori. Jag finner också ett långsiktigt penningefterfrågesamband men den reella penningmängden och den långsiktiga räntan är svagt exogena, vilket talar för behovet av internationella räntesatser i alternativkostnaden..

Att genom rent gåvobistånd skapa en fördelaktig, långsiktig effekt förblir en öppen fråga och det är en grov förenkling att samla nationer, kulturer och religioner och anta att alla människor som är i behov av hjälp har identiska anspråk, vilka kan besvaras endast med hjälp av biståndet. Biståndsorganisationer spenderar mycket resurser på att finna en enskild optimal lösning där biståndet ska lansera starten till en självförsörjande tillväxt. Det finns ingen sådan lösning. Istället måste hjälpen anpassas till mottagaren för att på sikt göra mest nytta.Länderna befinner sig i olika delar av ett behovsspektrum där vissa nationer inte är tillräckligt fattiga för att prioriteras för rent gåvobistånd, men inte heller är starka nog för att ha en möjlighet att konkurrera på marknadsmässiga villkor, i dessa länder kan man hantera problemen och arbeta för förbättringar med hjälp av garantiverksamheten inom biståndsorganisationerna.Behovet av garantier grundar sig dels i diskussionen om att uppnå ett mer effektivt hjälparbete men även i förekomsten av höga risker, vilka utgör hinder för att finansiärer skall motiveras till att göra investeringar i utvecklingsländerna. Företag vågar inte satsa sitt kapital på marknader där osäkerheten är alltför stor vilket gör att risken att få uppleva förlust fungerar som en avrådan till investeringar som är väsentligt avgörande för utvecklingslandets fortsatta utveckling.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur ideella föreningar förhåller sig till och anpassar sin redovisning till rådande skatteregler, beskriva hur detta kontrolleras av Skatteverket och jämföra hur svenska ideella föreningars internationella motsvarighet redovisar. Detta undersöks genom att vi har genomfört en enkätundersökning med 50 ideella föreningar. Dessutom har vi har hållt intervjuer samt studerat utvalda föreningars årsredovisningar. Våra slutsatser är att ideella föreningar är oftast begränsat skattskyldiga. Ideella föreningar använder inte sin redovisning aktivt för att bli begränsat skattskyldig men uppfyller trots detta de krav som ställs för att erhålla en förmånlig skattesituation..

Klimatet uppmärksammas under 2000-talet på ett sätt som saknar motstycke i historien. Klimatförändringarnas omfattning och konsekvenser undersöks och debatteras. Frågan befinner sig högt upp på den politiska agendan och spelar en allt viktigare roll i världsekonomin. Behovet av en respons är överhängande. FoU har en viktig roll att spela i framtagandet av adekvata innovationer för att respondera och bromsa den negativa utvecklingen.

Syftet med denna uppsats var att genom en operationalisering av David Beethams legitimitetsteori utreda om bemanningsavtalet har legitimitet. Efter operationalisering av legitimitetsteorin och presentation av bemanningsavtalet och dess aktörer, lagar och domar som alla påverkar legitimiteten så fann jag att det fanns legitimitet i avtalet, men att den kom med restriktioner. Då tjänstedirektivet och Lavaldomen påverkar den svenska lagstiftningen och användandet av svenska kollektivavtal som norm på den svenska arbetsmarknaden, så har kollektivavtalen i allmänhet tappat mark, speciellt med restriktioner på användandet av strejkrätten, och bemanningsavtalet som berör mycket av den internationella arbetskraften är inget undantag. Behållningen av legitimiteten i detta unga avtal är att trots låg facklig anslutning, så omfattar avtalet ändå alla LO:s medlemmar, vars medlemsantal är stort och bidrar till legitimiteten hos det branschöverskridande avtalet..

I takt med att de globala klimatförändringarna fortsätter kommer konsekvenserna bli allt mer ödesdigra. Vissa av dessa konsekvenser förbises ofta i den globala debatten och i världspolitikens inflytelserika kretsar. Uppskattningar gör gällande att så många som 200 miljoner människor blivit förskjutna som en konsekvens av klimatförändringarna. Detta aktualiserar frågan om klimatflyktingar. Syftet med denna uppsats är att studera varför det internationella samarbetet gällande klimatflyktingar kan betraktas som begränsat.

Inledning: Det debatteras i media om att bonusar leder till kortsiktighet, att företagsledare medvetet väljer bort långsiktiga investeringar för att uppnå kortsiktiga vinster. Det har också debatterats om huruvida större bonusar till chefer leder till högre lönsamhet för aktieägarna.Syfte: Att undersöka vilka faktorer som påverkar bonusar och hur bonusar påverkar företags investeringsstrategi. Vi vill även bidra med kvalitativ data till ett område som framförallt har studerats kvantitativt.Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi har intervjuat personer för att få information om deras investeringsstrategi. Informationen om företagens ersättnings policy har vi hämtat från årsredovisningar. Vi har även läst vetenskapliga artiklar och litteratur inom ämnet.

Informationsteknik (IT) är en marknad som förändras snabbt. Att investera i IT kan därför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar på IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar på IT men strategin kan även ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebär dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör även användas.