Sedan mitten pÄ 1990-talet finns en uttalad politisk vilja att Sverige skall delta i internationellamilitÀra insatser i en större omfattning Àn tidigare. Ambitionsökning kommer att ske i en miljö dÀrhoten globaliseras och insatserna blir mer komplexa samtidigt som det militÀra engagemangetskall öka sÄ att en dubblering av utlandsstyrkans förmÄga Ästadkoms. Under de senaste 25 Ären harde konflikter och krig som definieras som inomstatliga, lÄgintensiva och asymmetriska samtbedrivs med okonventionella metoder kommit att betraktas som normgivande av flertaletbetraktare. De krig som vi ser idag innehÄller nya inslag avseende aktörer, drivkrafter ochmoraliska/etiska samt juridiska betingelser för vÄldsutövningen vilket Àven Äterspeglas i deinternationella insatser som genomförs i syfte att hantera dem. Det politiska och reella priset fördeltagande i dessa insatser har konstant ökat.

Finland och Sverige har mycket gemensamt ? historiskt, kulturellt och geografiskt till exempel. ÄndĂ„ finns pĂ„tagliga skillnader mellan hur problematiseringen av sĂ€kerhetspolitiken yttrar sig i de bĂ„da lĂ€nderna. I denna uppsats analyseras den sĂ€kerhetspolitiska retoriken med Carol Lee Bacchis socialkonstruktivistiska metod för politisk analys. Analysen sker utifrĂ„n tvĂ„ teoretiska perspektiv, liberalism och realism, och hur dessa ser pĂ„ staten, internationellt samarbete och sĂ€kerhetsbegreppet.Genom att analysera hur de bĂ„da lĂ€ndernas nuvarande politiska ledning skriver om sĂ€kerhetspolitik identifieras vilket huvudsakligt perspektiv pĂ„ internationella relationer som ligger till grund för doktrin och sĂ€kerhetspolitiska övervĂ€ganden.

FrÄn den 1 januari 2005 ska samtliga noterade bolag i EU upprÀtta sina koncernredovisningar i enlighet med IASB:s internationella redovisningsstandarder, vilket i teorin ska bidra till ökad jÀmförbarhet mellan bolagen. Syftet med uppsatsen var dÀrför att genom att granska Ärsredovisningar se hur vÀl noterade bolag i Sverige och Storbritannien följt upplysningskraven i IAS 36 p 134 samt jÀmföra de tvÄ lÀndernas efterlevnad gÀllande nedskrivningstestet av goodwill som Àr en förÀndring i de internationella standarderna jÀmfört med tidigare.Den deduktiva forskningsansatsen anvÀndes, och den befintliga teori som lÄg till grund för att undersöka verkligheten var IAS 36 p 134. Resultatet av undersökningen har sedan presenterats utifrÄn den kvantitativa metoden för att ge en bra översikt av resultatet. I en litteraturundersökning presentedes de kvalitativa egenskaper som redovisningen ska ha, tidigare reglering av goodwill i Sverige och Storbritannien samt de redovisningsbegrepp som haft stor betydelse för de bÄda lÀndernas redovisning. En genomgÄng av upplysningskraven i IAS 36 p 134 gjordes ocksÄ.Skillnaderna i bolagens efterlevnad och den mÀng information som de gav skiljde sig mycket Ät.

I detta examensarbete kartlÀggs reklamationshanteringen inom svensk dagspress, med utgÄngspunkt frÄn den internationella standarden för dagstidningstryck, ISO 12 647-3. En kvalitativ studie genomförs, framför allt genom en intervjuserie. Denna studie resulterar i en analys av vilka problem branschen lider av nÀr det gÀller reklamationer, samt skisser över tvÄ ÄtgÀrdsförslag. ISO 12 647-3:s oförmÄga att fungera som kontrakt mellan tryckeri och kund, samt oklara rutiner för avgöranden och redovisning av reklamationsÀrenden, konstateras vara de frÀmsta problemen att ta itu med..

SammanfattningExamensarbete, Civilekonomprogrammet, Ekonomihögskolan, Linnéuniversitetet, Controllerfördjupningen, 4FE03E, VT-2012Titel: PrestationsmÀtning i internationella organisationer- En fallstudie pÄ Duni ABSeminariedatum: 2012-05-30Författare: Johan Andersson och Johan SvÀrdHandledare: Pia NylinderExaminator: Lars-Göran AidemarkNyckelord: PrestationsmÀtning, PrestationsmÀtningssystem, Internationella organisationer, Styrning, Enhetlig, Situationsanpassning, Ramverk, Integration, BenchmarkingSyfte: Studien syftar till att utvÀrdera den nuvarande differentierade prestationsmÀtningen inom Dunis olika produktionsenheter samt förklara vilka för- och nackdelar den medför. Studien syftar Àven till att förklara vilka aspekter som pÄverkar internationella organisationers val av ett enhetligt kontra differentierade prestationsmÀtningssystem (PMS). Vidare ska ett förslag formuleras pÄ hur vi anser att Duni ska agera i frÄgan samt hur de kan gÄ vidare med föreslaget alternativ.Metod: Vi har gjort en fallstudie pÄ företaget Duni AB. Uppsatsen bygger pÄ en abduktiv forskningsansats och en kvalitativ undersökningsdesign. Insamlingen av det empiriska materialet har gjorts genom intervjuer samt telefonintervjuer.

Uppsatsen syftar till att jĂ€mföra amerikansk och fransk doktrin för counterinsurgency för att utröna vilka skillnader och likheter som finns mellan dessa. Ämnet har valts av anledningen av att försvarsmakter med liknande doktriner nĂ„r en högre grad av effektivitet under insatser, och att Sverige militĂ€rt samarbetar med bĂ„da USA och Frankrike i internationella insatser. Uppsatsen visar att amerikansk och fransk counterinsurgency-doktrin i stort Ă€r mycket lika, men att vissa skillnader i exempelvis behandling av civilbefolkningen i insatsomrĂ„det finns..

Bakgrund: Dagens samhÀlle Àr i förÀndring, vilket av forskare har kallats att det gÄtt frÄn det moderna till det postmoderna samhÀllet (Löwendahl & Revang, 1998). För företag har denna förÀndring bland annat inneburit att de mÄste internationaliseras, det vill sÀga starta engagemang pÄ utlÀndska marknader, för att överleva. Syfte: Uppsatsen syftar till att ge ett bidrag till nuvarande forskning genom att undersöka huruvida Uppsalaskolans internationaliseringsteori har ett tillfredsstÀllande förklaringsvÀrde, eller om en uppdatering av denna vore att föredra.AvgrÀnsningar: Vi avgrÀnsar vÄr studie till att omfatta ett företag inom tillverkningsindustrin eftersom Uppsalaskolan bygger pÄ en studie av tillverkningsföretag och Àr dÀrmed applicerbar pÄ denna typ av företag.Genomförande: För att kunna undersöka Uppsalaskolans förklaringsvÀrde, har vi utfört en kvalitativ studie av ett företags internationella engagemang genom att studera dess etablerings- samt internationaliseringsprocess. Resultat: Studiens resultat visar ett visst mönster av engagemang likt en stegvis etableringskedja i enlighet med Uppsalaskolans teori. Det förekommer dock avvikelser i form av att fallföretaget bland annat har snabbat pÄ etableringar genom att inleda engagemangen med högre resursÄtagande Àn vad som hÀvdas i teorin.

Uppsatsens bakgrundsavsnitt ger en kort översikt över de internationella hĂ€ndelser, vilka kom att pĂ„verka den militĂ€ra beredskapen i regionen Övre Norrland. Avhandlingen berör den militĂ€ra ativiteten i Övre Norrland och hur denna kom att förĂ€ndras under perioden 1939-44. Även de hotbilder som fanns för landet och regionen berörs i uppsatsen..

Allt fler företag blir globala och har internationella kunder. För att öka sina chanser att fÄ finansiering noterar mÄnga svenska företag sig pÄ utlÀndska marknadsplatser. Den snabba förÀndringen av de internationella finansiella marknaderna har medfört en utbredd anvÀndning av ett flertal finansiella instrument. Europaparlamentet har godkÀnt en förordning om tillÀmpning av IAS, som trÀdde i kraft i början av juni mÄnad 2002. Förordningen krÀver att alla börsnoterade europeiska företag senast 2005 ska upprÀtta koncernredovisning enligt IAS.

Bakgrund och problem: År 1999 blev det tillĂ„tet för idrottsföreningar med elitverksamhet att bilda aktiebolag. I dag har endast 23 stycken idrottsföreningar av ungefĂ€r 20 000 valt att bilda aktiebolag som man upplĂ„tit sin serieplats till. Inför Riksidrottsmötet 1997 lĂ€mnade AIK, Svenska ishockeyförbundet samt nĂ„gra enstaka mindre föreningar in en motion om att idrottsföreningar skulle fĂ„ möjlighet att driva föreningen i en alternativ assoicationsform. Argumentet för denna motion var att detta skulle ge en möjlighet för svensk idrott att kunna konkurrera sig med internationella föreningar. En bĂ€ttre ekonomi skulle ge bĂ€ttre sportsliga resultat.

Globaliseringen som stÀndigt ökar kan i samband med utveckling av destinationer bli pÄverka de av kulturella interaktionerna pÄ platsen. Förutom att olika nationaliteter befinner sig pÄ en destination sÄ ökar Àven de kulturella olikheterna/de olika nationaliteterna i de företag och organisationer som finns pÄ platsen.Forskning som Àr inriktad pÄ enhetligt samarbete mellan chefer och övriga anstÀllda i organisationer, de mÀnniskor som kommer ifrÄn olika kulturer och som kÀmpar för att förstÄ likheter och skillnader, ökar drastiskt. Globalisering av företag blir mer vanligt vilket gör att företag bör Àndra sin "makeup" till en med mÄngkulturell struktur. Kraven för att utmana kulturella hinder för att nÄ konkurrensfördelar beror pÄ andra grundlÀggande orsaker. NÀr vÀrlden krymper genom globalisering och allt fler mÀnniskor bor och arbetar i andra lÀnder sÄ ökar kontakten med mÀnniskor som kommer ifrÄn mycket diversifierade ursprung.En förbÀttring och hantering av mÀnniskor med olika kulturella ursprung krÀver en utveckling av motivation, ledarskap och produktivitet för att utvecklas sÄ effektivt som möjligt som företag.

Uppsatsen har till syfte att undersöka huruvida MERCOSUR Àr en aktör pÄ den internationella arenan och om dess tilltagande utveckling kommer kunna bidra till ett ökat interregionalt samarbete. Uppsatsen ska uppnÄ syftet genom att svara pÄ tvÄ frÄgestÀllningar: 1) Kan MERCOSUR definieras som en aktör pÄ den internationella arenan? 2) Kan MERCOSUR ses som ett nytt regionalt block och dÀrmed ingÄ i interregionala samarbeten?Uppsatsen gÄr igenom nya regionala blockens uppkomst och vad som skiljer dem Ät frÄn andra frihandels avtal. Uppsatsen Àr en komparativ analys som anvÀnder sig av tvÄ modeller för att svara pÄ frÄgestÀllningarna. Den ena Àr Björn Hettnes dynamiska modell som beskriver en förÀndringsprocess.

Vi strÀvar alltid efter att förstÄ det som sker i den vÀrld vi lever i. Till vÄr hjÀlp har vi olika referenser och kunskaper som vi har lÀrt oss under vÄra liv. Dessa referenser och kunskaper förenklar och förklarar vÄra upplevelser och sÀtter in dem i ett sammanhang. Utan detta sammanhang blir enskilda hÀndelser omöjliga att förstÄ och vi tvingas navigera oss fram med förbundna ögon. Kultur Àr ett av de verktyg vi mÀnniskor anvÀnder för att förklara den verklighet vi lever i.

År 2004, införde Sverige revisionsstandarden RS, Revision i Sverige, vilket grundade sig i det dĂ„varande ISA (International Standards on Auditing) som gavs ut av det internationella revisorsorganet IFAC, International Federation of Accountants. FrĂ„n om med den 1 januari 2011 införde Sverige tillĂ€mpningen av den internationella revisionsstandarden ISA (International Standards on Auditing) fullt ut. Denna standard innebĂ€r en del förĂ€ndringar som mĂ„ste införas i revisionen. Vi har i denna studie frĂ€mst fokuserat pĂ„ de förĂ€ndringar som skett i revisionsberĂ€ttelsen.  Dessa förĂ€ndringar innebĂ€r att revisionsberĂ€ttelsen fĂ„tt ett annorlunda utseende och att revisorernas term, ?hög men inte absolut sĂ€kerhet?, ersatts med termen ?rimlig sĂ€kerhet?.

Vetenskap i media Àr att betrakta som en kommunikation av vetenskaplig information till allmÀnheten. Syftet med studien har varit att ge en bild av hur ett aktuellt vetenskapligt problem med stor samhÀllelig relevans, den globala uppvÀrmningen, kommuniceras i svensk dagspress. Analysen har skett genom en kvantitativ innehÄllsanalys av texter om den globala uppvÀrmningen publicerade i Dagens Nyheter under Ären 1993, 1997, 2001 och 2005. Tidigare studier inom omrÄdet ?Public Understanding of Science?, PUS, har konstaterat att kunskaper om orsaker, effekter och konkreta lösningar relaterade till mÀnniskors vardagsliv Àr viktiga faktorer för förstÄelsen av den globala uppvÀrmningen.