Titel Vem behöver lokala nyheter?Författare Emelie Dimberg och Julia IngemarssonUppdragsgivare Dagspresskollegiet vid DEMICOM och SOM-institutet Handledare Mathias FÀrdigh Kurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) vid Göteborgs universitet Termin VÄrterminen 2014 Ord 19 002 Syfte Syftet Àr att undersöka unga vuxnas relation till lokala nyheter i jÀmförelse med internationella, samt hur de tar del av dessa nyheter. Metod Kvalitativ analys i form av strukturerade fokusgruppintervjuer Material Intervjuer med sammanlagt elva respondenter vid tre fokusgruppintervjuer Huvudresultat Det finns hos mÄlgruppen skillnad i uppfattning av begreppet lokalt, vilken pÄverkas av tiden man befunnit sig pÄ orten och tidigare erfarenheter. Den gemensamma Äsikten Àr dock att en lokal nyhet ska angÄ individen direkt eller indirekt. Respondenterna i undersökningen anser att lokala nyheter Àr viktiga, men intresset att ta del av dessa Àr litet och behoven smÄ.

Denna studie inriktar sig mot lÀsförstÄelseundervisning och vikten av att förstÄ lÀst text. Studiens syfte Àr att undersöka lÀrarnas uppfattning om hur undervisning i lÀsförstÄelse bedrivs i grundskolan respektive grundsÀrskolan. Genom att anvÀnda den deskriptiva aspekten pÄ intervjuer försöker vi pÄvisa bÄde fakta och mening utifrÄn respondenternas svar. Vi har anvÀnt oss av @ografi som undersökningsmetod. Detta innebÀr att insamling av rÄdata sker genom intervjuer via mail. Svenska elevers lÀsförstÄelse har försÀmrats det senast decenniet vilket framkommer i den internationella undersökningen PISA 2009.

Den 1 januari 2007 trÀder en formell skyldighet för internationella företag ikraft, att skriftligen dokumentera sin prissÀttning vid grÀnsöverskridande transaktioner inom en intressegemenskap. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka och redogöra för vilka effekter dessa nya dokumentationsregler kan vÀntas fÄ för Skatteverket och de internationella företag som omfattas av reglerna. För att erhÄlla djupare kunskap om vilka effekter dokumentationskravet kommer att medföra valde vi att utföra intervjuer med tre skattekonsulter, en representant frÄn ett företag som berörs, en representant frÄn Skatteverket samt en representant frÄn Finansdepartementet.I nulÀget regleras internprissÀttningen för internationella företag genom armlÀngdsprincipen. Företagen Àr dÀrför redan nu skyldiga att kÀnna till om internprissÀttningen överensstÀmmer med denna princip, vilket i praktiken endast kan ske genom att en dokumentation upprÀttas. Uttryckliga dokumentationskrav medför dÀrför smÄ regelmÀssiga förÀndringar.Ingen lagstadgad skyldighet att upprÀtta dokumentation finns dock och mÄnga svenska företag har dÀrför inte nÄgon dokumentation för nÀrvarande.

Dagens arbetsplats blir alltmer internationell och dÀrmed multikulturell. Medarbetare med skilda arbets- och tillvÀgagÄngssÀtt, idéer, traditioner och normer möts pÄ nya sÀtt och i nya situationer. För att dessa kulturmöten ska bli givande och stimulerande för alla parter, finns behovet av en medvetenhet för de kulturella skillnaderna. Denna studie Àr en beskrivning av vilka upplevelser och erfarenheter som fanns inom det kulturellt blandade projektet, ?Pegasus? pÄ Skanska Sverige AB.

Den hÀr uppsatsen behandlar svensk vÀpnad styrka som sÀkerhetspolitiskt instrument.Trots ett sÀkerhetspolitiskt alltmer gynnsamt lÀge syns Sveriges vilja, förmÄga och beredskap att anvÀnda de resurserFM förfogar över att öka. Vilka Àr de miljöer och yttre omstÀndigheter dÀr FM: s resurser Àr avsedda att utnyttjasoch hur?Syftet med uppsatsen Àr att finna ett mönster som gör det möjligt att formulera stöd för en tÀnkbar doktrin förinsats med svensk vÀpnad styrka i internationella insatser. Metoden för detta Àr att genom en kvalitativ textanalysgranska samtliga insatser som pÄbörjats efter det kalla krigets slut och fram till idag. Analysverktyget som anvÀndshar tagits fram för att granska utrikes- och försvarspolitiska doktriner och tjÀnar dÀrför uppsatsen syfte vÀl.Internationella insatser Àr ett bra uttryck för en praktisk politik.

Hur kan Uganda, ett fattigt och konfliktfyllt land, ha vÀnt sin HIV/AIDS-kurva medan HIV/AIDS i Botswana, ett resursrikt och stabilt land, formligen har exploderat? För nÀrvarande finns inga sÀkra svar om vilken ÄtgÀrd som var avgörande för minskningen. Vi framlÀgger i vÄr studie tesen att det civila samhÀllet har betydelse vid HIV/AIDS-bekÀmpning och bör inkluderas i HIV/AIDS-arbetet. Vi framlÀgger Àven att för en lyckad HIV/AIDS-bekÀmpning krÀvs interaktion och samarbete mellan det civila samhÀllet och staten samt det internationella givarsamfundet. Detta dÄ det civila samhÀllets funktioner Àr beroende av staten och det internationella givarsamfundet.VÄr metod Àr separata fallstudier av lÀndernas HIV/AIDS-policys.

I den hÀr uppsatsen försöker vi förklara vad som orsakar problematiska civila samhÀllen, det vill sÀga civila samhÀllen som inte bidrar till demokratisk konsolidering. Undersökningen Àr en fallstudie av Bosnien-Hercegovina, ett etniskt splittrat land som fÄtt mycket internationellt bistÄnd. Vi utgÄr frÄn ett eget teoretiskt ramverk dÀr vi frÀmst knyter samman befintliga teorier, men Àven skapar nya begrepp.Vi kommer fram till att bÄde den nationella politiska kontexten och det internationella givarsamfundets roll Àr av stor betydelse för att förklara problemen i det bosniska civila samhÀllet. De inhemska politiska strukturerna och aktörerna har cementerat den etniska polariseringen och otryggheten, vilket frÀmjat framvÀxten av odemokratiskt, intolerant civilt samhÀlle. Det internationella givarsamfundet har genom sitt massiva, villkorade bistÄnd berövat det goda civila samhÀllet dess autonomi, vilket gjort det svagt..

Den bistĂ„ndspolitiska vĂ€rlden Ă€r oerhört komplex och inte tillrĂ€ckligt ifrĂ„gasatt.De centrala aktörerna som har makten i utvecklingen av bistĂ„ndsdiskursen harhaft en övertro pĂ„ sig sjĂ€lva. Framförallt har det rĂ„tt en omedvetenhet och en bristpĂ„ engagemang i frĂ„gor som gĂ€ller den framtida utvecklingen ibistĂ„ndsmottagande lĂ€nder. Det Ă€r ytterst viktigt att lyfta fram hurutvecklingslĂ€nder har exploatera's och utnyttjat's av vĂ€stvĂ€rlden samt den oviljasom har funnit's att sopa ihop skĂ€rvorna av det som krossat's. Även omovanstĂ„ende problematik i vis's mĂ„n existerar Ă€n idag, har det internationellagivarsamfundet enat's om en utveckling som tendera att leda bistĂ„ndspolitiken irĂ€tt riktning.I Moçambique har en ny utvecklingsstrategi inom bistĂ„nd och korruption tagitform. Parisdeklarationen och FN:'s korruptionskonvention utgör tillsamman's medOECD och det internationella givarsamfundet den kraft som skall mobiliseralandet till ekonomisk sjĂ€lvstĂ€ndighet.

Denna studie inriktar sig mot lÀsförstÄelseundervisning och vikten av att förstÄ lÀst text. Studiens syfte Àr att undersöka lÀrarnas uppfattning om hur undervisning i lÀsförstÄelse bedrivs i grundskolan respektive grundsÀrskolan. Genom att anvÀnda den deskriptiva aspekten pÄ intervjuer försöker vi pÄvisa bÄde fakta och mening utifrÄn respondenternas svar. Vi har anvÀnt oss av @ografi som undersökningsmetod. Detta innebÀr att insamling av rÄdata sker genom intervjuer via mail. Svenska elevers lÀsförstÄelse har försÀmrats det senast decenniet vilket framkommer i den internationella undersökningen PISA 2009.

Det har sedan lÀnge diskuterats hur internationell reklam ska vara komponerad vad gÀller dess strategier och utformning. Meningarna kring detta har varit delade och det har visat sig finnas bÄde för- och nackdelar med att anpassa strategin sÄvÀl som att standardisera strategin. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad det Àr som pÄverkar företag vad gÀller valet att anpassa sig för kulturella skillnader eller att standardisera vid internationell reklam. Vi har valt att undersöka tvÄ stycken forskningsfrÄgor dÀr en av dem Àmnar till att svara pÄ vilka faktorer styr företagens val att standardisera eller anpassa sin internationella reklam samt frÄgan hur kan anpassningen av den internationella reklamens utformning beskrivas. Studien genomfördes genom att samla in svar via intervjuer med reklambyrÄer i Sverige som arbetar internationellt.

Det finns bÄde nationella och internationella lagar och överenskommelser som ligger till grund för stridskrafters anvÀndande. Det finns ocksÄ politiska styrningar frÄn regering och riksdag om hur verksamhet ska bedrivas i form utav handlingsregler, som ligger till grund för Försvarsmaktens Rules of Engagement. Det finns alltsÄ tvÄ dimensioner som Rules of Engagement kan reflektera: en politisk och en legal.Syftet med detta arbete Àr att synliggöra vilka begrÀnsningar och möjligheter sampelet mellan politiska intressen och rÀttsliga grunder sÀtter pÄ den taktiska handlingsfriheten. FrÄgestÀllningarna har besvarats utifrÄn en fallstudie pÄ ubÄt 137 grundstöttning utanför Karlskrona. Som teoretiskt verktyg för att möjliggöra analys har begreppet taktisk handlingsfrihet anvÀnts.Resultatet av denna uppsats Àr att den legala dimensionen Àr frÄn början redan given, förankrade i sedvÀnja, traktat och internationella överenskommelser.

Det finns ungefÀr 8 000 ? 10 000 teckensprÄkiga barndomsdöva i Sverige idag och det tillkommer ytterligare fler individer som har valt teckensprÄk som sitt första sprÄk. TeckensprÄket blev erkÀnt som dövas första sprÄk 1981 av Sveriges Riksdag och i samband med erkÀnnandet fick barn rÀtt att fÄ undervisning pÄ teckensprÄk. Svenska och internationella undersökningar har pÄvisat att bristfÀllig kommunikation mellan barn och förÀldrar och med den nÀrmaste omgivningen gör att barnet fÄr en dÄlig identitetsutveckling. Detta har i sin tur lett till att individer i vuxen Älder lidit av psykiska problem och i sociala relationer till andra.

I vÄr undersökning har vi intervjuat fyra lÀrare med avseende pÄ hur de ser pÄ problemlösning och hur de arbetar med det. LÀrarna arbetar i tvÄ olika skolformer, kommunal skola och internationell skola i Sverige. DÀrför följer skolorna olika lÀroplaner. Anledningen till att vi valt att ta med bÄda skolformerna Àr för att vi upplevt en högre motivation för problemlösning i den internationella nÀr vi tidigare haft kontakt med dem. Vi har analyserat deras svar med hjÀlp av ett analytiskt ramverk som tar till hÀnsyn fyra lÀrandeteorier som kan sÀgas haft pÄverkan pÄ lÀrandet i skolan.

Efter andra vĂ€rldskriget sĂ„ har ett av de mer övergripande sĂ€rdragen i det internationella systemetutgjorts utav framvĂ€xten av regionala - och internationella mellanstatliga integrationer. En avhuvudfrĂ„gorna inom det integrationsteoretiska forskningsomrĂ„det har handlat om att förklara vilkakrafter som fĂ„r stater att sammansluta sig i politisk-ekonomiska konstellationer i likhet medEuropeiska Unionen. I början pĂ„ 1990-talet kom en ny vĂ„g av integration att ta fart i Sydamerika,dĂ€r Mercado ComĂșn del Sur (Mercosur) utgör en av de mer framgĂ„ngsrika sammanslutningarna.Denna uppsats har ansatsen att klarlĂ€gga vad som driver stater i Sydamerika till att samarbeta ochingĂ„ avtal inom ramen för dessa politisk-ekonomiska organisationer. DĂ€r jag utifrĂ„n enhegemonisk stabilitetsteori undersöker vilka motiv som ligger till grund för bildandet avMercosur. Analysen omfattar tre olika aspekter som stĂ„r i direkt koppling med det teoretiskaramverket.

KlÀdbranschen Àr prÀglad av lÄnga, vÀrldsomspÀnnande produktionsled vilket gör det intressantoch viktigt att se hur stora, internationella företag arbetar med CSR. Kraven pÄ att företag tarsocialt ansvar ökar samtidigt som företag Àr pÄverkade av sin historia, kultur och specifikaomstÀndigheter som kan pÄverka vad som Àr viktigt för företaget. I denna studie undersöks vadfyra klÀdföretag, H&M, Gap, Uniqlo och Zara, alla frÄn fyra olika lÀnder, vÀljer att betona i sittCSR-arbete. Information publicerad pÄ företagens hemsidor samt rapporter har legat till grundför empiri som analyserats utifrÄn ett teoretiskt ramverk. Den insamlade informationen har stÀlltsmot EU-kommissionens definition av CSR och analyserats utifrÄn teorierna.