Studiens syfte var att belysa några professionellas inom skola, socialtjänst och sjukvård erfarenheter i möte med personer med självskadebeteende. Metoden var kvalitativ med hermeneutisk inriktning och vi använde oss av semistrukturerade intervjuer. Våra frågeställningar var, hur beskriver de professionella självskadebeteende, vilka erfarenheter har de professionella av möte med personer med självskadebeteende, vilka tankar och känslor väcker självskadebeteende och hur hanteras det. De professionella vi mött har erfarenheter av personer i alla åldrar med självskadebeteende, både tjejer och killar. Resultatet visade att det vanligaste formen av självskadebeteende är cutting och att personer med självskadebeteende ofta har upplevt något traumatiskt i sin barndom, ofta har de även dålig självbild och låg självkänsla.

Det finns ett antal teorier som på ett eller annat sätt försöker förklara och strukturera deinternationella relationerna som idag förekommer mellan stater, och mellan stater och andraorganisationer. Syftet med denna uppsats har varit att analysera eventuella likheter, skillnaderoch motsägelser mellan tre teoriers syn på maktbegreppet inom internationella relationer. Deteorier som har analyserats är Morgenthaus politiska realism, Keohane och Nyesinterdependenta liberalism och Wendts konstruktivism.Slutsatserna från analyserna visar att det finns skillnader mellan teoriernas uppfattning om vadsom konstituerar makt, där den politiska realismen fokuserar på både materiella ochimmateriella faktorer och där konstruktivismen i sin tur menar att maktbasen främst utgörs avsamhällets idéer och den kulturen som råder i samhället. Analysen har även visat att de treteorierna ser det militära maktmedlet som centralt för en stat, när det är handlar omexistentiella frågor som liv och död. Vidare anser samtliga teorier att det internationellasystem som nu råder, gynnar stora och mäktiga stater på bekostnad av små stater.

Denna uppsats syftar till att redogöra för och analysera internationella alternativ till den svenska avtalslagen. I år (2005) var det 90 år sedan den svenska avtalslagen tillkom. Avtalslagen har under årens lopp kompletterats med rättspraxis och doktrin och har därmed utvecklats i takt med samhällsutvecklingen. 1989 ratificerade Sverige United Nations Convention on Contracts for the International Sale of Goods, härefter kallad CISG, med undantag för del ?? som utgör den avtalsrättsliga delen.

I studiens primära del försöker vi närma oss supermakten och klassificeringen av den samma i termer av resurser och ´role theory´. På en lägre abstraktionsgrad är vi intresserade av fallet Kina och att utreda i vilken mån supermaktsbegreppet kan appliceras på staten. I en andra del argumenterar vi för ett unilateralt agerande utifrån Kinas givna position i det internationella systemet.Detta gör vi genom att exemplifiera deras politiska strategi i biståndspolitiken gentemot Afrika.Genom främst ´role theory förmår vi attribuera Kina supermaktsstatus och i vår neorealistiska ansats kan vi sedan se hur de smyger fram i det internationella systemet utan direkta konfrontationer i sin strävan efter ett multipolärt system..

I denna uppsats görs en beskrivning av hur vapenexporten i Sverige utvecklats. Uppsatsen redogör för den policyförändring som skett i Sverige där en allt mer positiv inställning till exporten blivit ett faktum. Under 1990 och 2000-talet har en annan säkerhetspolitisk inriktning tagits i Sverige som påverkat vår export av vapen. Man har valt att gå ifrån den tidigare neutralitetspolitiken där Sverige värnade om alliansfrihet för att i stället göra Sverige ömsesidigt beroende av andra länder. Detta beror på att det idag ställs andra säkerhetspolitiska utmaningar för nationalstaterna som kräver samarbete för att lösas på effektivt sätt.

I tolkningen av vad en doktrin är, så finns både ett inriktande syfte och en slags ensning av det förhållningssätt som gäller och förväntas av Försvarsmaktens personal. Det innebär att man skulle kunna förvänta sig en tydlig viktning mot det internationella fokus som faktiskt klart kan sägas gälla efter försvarsbeslutet 2004. Frågan blir då om de tre svenska arenadoktrinerna är tillräckligt tydliga i att poängtera detta. Denna uppsats försöker därför analysera doktrinerna och utröna om det egentligen finns något fokus avseende nationella och internationella insatser och om det i så fall finns någon skönjbar förklaring till detta i doktrintexterna. Undersökningen består av en kvantitativ textanalys samt en kvalitativ undersökning av doktrinerna för luft-, mark- och marina operationer, som tillsammans angriper texterna baserat på två definierade indikatorer av fokuseringarna.Analysen i uppsatsen ger vid handen att doktrinen för marina operationer visar en märkbart större fokusering vid internationella insatser än vad de andra gör.

Historien visar att en avsaknad av en ledande idé kan få förödande konsekvenser. Det är svårt att jämföra dagens Sverige med de krigförande nationerna under andra världskriget, samt de förödande effekterna som en avsaknad av en strategi medförde räknat i förstörelse, död och lidande. Detta väcker frågan om Sverige har en utvecklad strategi för sitt internationella engagemang i allmänhet, och vid internationella insatser där det militära maktmedlet används i synnerhet. För Försvarsmakten kan det finnas ett mervärde med en övergripande strategi, en så kallad fullständig strategi. Denna strategi skapas av regering och riksdag, och syftar till att koordinera statens resurser inom flera politikområden med målsättningen att nå ett bättre samordnat resultat.

Papperslösa immigranter har begränsade rättigheter utifrån nationell lagstiftning på grund av sin juridiska "icke legala" status, vilket utmanar det sociala arbetets globala etiska värden med fokus på mänskliga rättigheter. Utifrån detta var studiens syfte att undersöka några socialarbetares arbete med papperslösa immigranter inom kommunens Socialtjänst. Med utgångspunkt i en kvalitativ ansats har fyra intervjuer gjorts med socialarbetare som arbetat med papperslösa immigranter. Fokus har varit; hinder och möjligheter att kunna hjälpa gruppen, beaktande av nationell lagstiftning och internationella principer samt upplevelsen av etiska dilemman i att vilja hjälpa och hinder i myndighetsutövningen. Studiens teoretiska utgångspunkter har varit nationalistisk byråkratisering samt anti- diskriminerande socialt arbete.

Syftet med denna studie var att med hjälp av kvalitativa intervjuer undersöka lärares medvetenhet angående betydelsen av användandet av barnens erfarenheter i skrivundervisningen, för att erbjuda eleverna en god möjlighet till att utveckla sin skrivförmåga. För att uppnå syftet formulerades två frågeställningar, hur lärare beskriver barnens erfarenheter utifrån skrivundervisningen och hur de beskriver att de utformar sin skrivundervising med tanke på elevernas erfarenheter.I studien har framkommit att lärarnas intention är att utgå från barnens erfarenheter. De lärare som intervjuats ser barnens erfarenheter som viktiga och som en förutsättning i skrivundervisningen, men de ser också att olika erfarenheter förbereder eleverna på olika sätt inför den undervisning som ges. Detta gör att de värderar och väljer ut vilka erfarenheter de vill använda i skrivundervisningen. Samtidigt ser lärarna sig själva som viktiga förmedlare av erfarenheter som barnen kan bygga sin skrivutveckling på.Uppsatsen har som teoribakgrund Vygotskijs sociokulturella perspektiv men även Deweys erfarenhetsteori och Bourdieus teori om fält, habitus och kapital.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka positiva effekter en pedagogisk spårkmiljö med utgångspunkt i elevers sociala och kulturella erfarenheter och förutsättningar kan ge samt att undersöka hur verksamma pedagoger och lärare i grundskolans tidiga år tar tillvara på detta.Vi hoppas att vi med denna uppsats kan lyfta fram den positiva effekt ett pedagogiskt arbete grundat i elevers sociala och kulturella erfarenheter och förutsättningar kan ge..

Syftet med denna studie var att med hjälp av kvalitativa intervjuer undersöka lärares medvetenhet angående betydelsen av användandet av barnens erfarenheter i skrivundervisningen, för att erbjuda eleverna en god möjlighet till att utveckla sin skrivförmåga. För att uppnå syftet formulerades två frågeställningar, hur lärare beskriver barnens erfarenheter utifrån skrivundervisningen och hur de beskriver att de utformar sin skrivundervising med tanke på elevernas erfarenheter.I studien har framkommit att lärarnas intention är att utgå från barnens erfarenheter. De lärare som intervjuats ser barnens erfarenheter som viktiga och som en förutsättning i skrivundervisningen, men de ser också att olika erfarenheter förbereder eleverna på olika sätt inför den undervisning som ges. Detta gör att de värderar och väljer ut vilka erfarenheter de vill använda i skrivundervisningen. Samtidigt ser lärarna sig själva som viktiga förmedlare av erfarenheter som barnen kan bygga sin skrivutveckling på.Uppsatsen har som teoribakgrund Vygotskijs sociokulturella perspektiv men även Deweys erfarenhetsteori och Bourdieus teori om fält, habitus och kapital.

Syftet är att undersöka om regelverket enligt IFRS har påverkat koncernernas resultat. Vidare undersöker vi om dessa regler i samband med nya regler i ABL påverkat moderföretagens utdelningsbara medel, faktiska utdelning eller utdelningspolicy.Arbetet har en positivistisk prägel och utformningen är deskriptiv. Vi har en deduktiv ansats. Vi har genomfört en kvalitativ studie med öppna, semistrukturerade intervjuer med åtta företag och två revisionsbyråer. Samtliga av oss valda företag följer de internationella reglerna.

Projekt är idag en populär arbetsform. Att se projekt som en avgränsad verksamhet skapar problem med att föra över kunskap och erfarenheter mellan projekt inom organisationen. Genom en projektutvärdering kan en organisation föra vidare erfarenheter mellan projekt och förbättra framtida projekt. Vi valde att göra en fallstudie i tre organisationer för att se vad projektutvärderingar ger organisationer och hur tidigare erfarenheter förs vidare. Undersökningsenheternas företrädare framhöll vikten av att lära av tidigare erfarenheter och att göra en projektutvärdering.

Syftet med denna studie var att med hjälp av kvalitativa intervjuer undersöka lärares medvetenhet angående betydelsen av användandet av barnens erfarenheter i skrivundervisningen, för att erbjuda eleverna en god möjlighet till att utveckla sin skrivförmåga. För att uppnå syftet formulerades två frågeställningar, hur lärare beskriver barnens erfarenheter utifrån skrivundervisningen och hur de beskriver att de utformar sin skrivundervising med tanke på elevernas erfarenheter.I studien har framkommit att lärarnas intention är att utgå från barnens erfarenheter. De lärare som intervjuats ser barnens erfarenheter som viktiga och som en förutsättning i skrivundervisningen, men de ser också att olika erfarenheter förbereder eleverna på olika sätt inför den undervisning som ges. Detta gör att de värderar och väljer ut vilka erfarenheter de vill använda i skrivundervisningen. Samtidigt ser lärarna sig själva som viktiga förmedlare av erfarenheter som barnen kan bygga sin skrivutveckling på.Uppsatsen har som teoribakgrund Vygotskijs sociokulturella perspektiv men även Deweys erfarenhetsteori och Bourdieus teori om fält, habitus och kapital.

Syftet med denna studie var att med hjälp av kvalitativa intervjuer undersöka lärares medvetenhet angående betydelsen av användandet av barnens erfarenheter i skrivundervisningen, för att erbjuda eleverna en god möjlighet till att utveckla sin skrivförmåga. För att uppnå syftet formulerades två frågeställningar, hur lärare beskriver barnens erfarenheter utifrån skrivundervisningen och hur de beskriver att de utformar sin skrivundervising med tanke på elevernas erfarenheter.I studien har framkommit att lärarnas intention är att utgå från barnens erfarenheter. De lärare som intervjuats ser barnens erfarenheter som viktiga och som en förutsättning i skrivundervisningen, men de ser också att olika erfarenheter förbereder eleverna på olika sätt inför den undervisning som ges. Detta gör att de värderar och väljer ut vilka erfarenheter de vill använda i skrivundervisningen. Samtidigt ser lärarna sig själva som viktiga förmedlare av erfarenheter som barnen kan bygga sin skrivutveckling på.Uppsatsen har som teoribakgrund Vygotskijs sociokulturella perspektiv men även Deweys erfarenhetsteori och Bourdieus teori om fält, habitus och kapital.