Syfte: Studien syftar till att identifiera upplevda risker och riskreducerare vid e-handel, samt beskriva hur dessa påverkas av produktens och Internetbutikens karaktär. Metod: Data insamlas genom enkätstudie, fokusgruppsintervjuer samt observationer. Fokusgruppsintervjuerna ger dels förklaring till enkätstudien och bidrar dels till ytterligare perspektiv. Observationer av Internetbutiker genomförs för att identifiera riskreducerare.Teori: Främst används teorier om upplevd risk, riskreducering samt produkters karaktär.Slutsats: De upplevda risker som identifierats vid köp över Internet är funktionell risk, leveransrisk, tidsrisk, psykologisk risk, finansiell risk, betalningsrisk, källrisk samt social risk. Undersökningen visar att dessa upplevda risker varierar beroende av konsumenten, produktens karaktär samt Internetbutikens karaktär. En mängd olika riskreducerare har identifierats varav word-of-mouth har varit den mest betydande och som i viss mån kan reducera samtliga risker.

Barnkonvention som präglas av idén om barnets bästa har fått stort gensvar i många länder. Dokumentet har ratificerats av alla världens stater utom USA och Somalia och därmed fick idén om barnets bästa och barnets rättigheter rättens stöd. Syftet med uppsatsen är en granskning av vad barnets bästa innebär, hur barnets bästa ses utifrån olika internationella och nationella perspektiv, vad domstolarna anser med barnets bästa och hur barnperspektivet tolkas. I arbetet användes juridisk metod och en jämförelse av begreppet barnets bästa i Sverige och Ryssland. Varför har svenska barn fina leksaker samtidigt som ryska barnhemsbarn får klara sig på 80 öre per dag? Det viktigaste är inte att länderna ratificerat barnkonventionen utan hur den införlivats i nationella lagstiftningen.

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Tidigare sågs sociala frågor, miljö och etik som skilda delar inom redovisningen och redovisades separat. Men på 90-talet skedde en utveckling mot en mer integrerad redovisning där alla dessa delar bands samman även med den ekonomiska redovisningen, numera benämnt hållbarhetsredovisning. Många svenska företag ligger idag efter vad gäller andelen upprättade hållbarhetsredovisningar i jämförelse med andra europeiska länder. Sverige är dock sedan räkenskapsåret 2008 det första landet i världen som lagstiftat hållbarhetsredovisning för statliga företag i enlighet med GRI: s riktlinjer.Syftet med denna uppsats är att studera och analysera för vem en hållbarhetsredovisning är användbar. Dessutom kommer vi att undersöka de statliga företagens åsikter angående den nationella lagstiftningen samt hur användbar den internationella standarden är för dessa företag.

Per definition så befinner sig Nordkorea och Sydkorea i krig med varandra sedan 25 juni 1950. Den aktiva delen av kriget varade endast i tre år och avlöstes av Armistice Agreement 27 juli 1953. Avtalet syftade till att möjliggöra för politiska företrädare att enas om ett fredsavtal ? något man aldrig lyckades uppnå.Denna uppsats analyserar tiden från Kairokonferensen 1943 intill Armistice Day 1953 utifrån hur bakomliggande incitament ? sett ur realistiska och liberalistiska perspektiv inom ramen för internationella relationer ? kan förklara händelseutvecklingen på den koreanska halvön.Resultatet visar på hur erfarenheter och efterbörd av VK II, politiska målsättningar, misstro mellan parterna och till FN, successivt bygger upp dagens delade Korea utifrån vad som främst återfinns inom den realistiska teoribildningen..

Internationaliseringen av den högre utbildningen har lett till att fler studenter runt om i världen väljer att åka utomlands för att studera. Denna uppsats har för avsikt att undersöka studentmobilitet mellan Östra Europa och Norra Sverige samt få en förståelse för de inresande studenternas mål och ambition med deras vistelse i Sverige, samt även deras framtidsutsikter. Det finns även ett delsyfte att ta reda på om det finns skillnader och olika förutsättningar mellan könen när det kommer till att studera utomlands. Tillvägagångssättet för detta har främst skett genom intervjuer med utvalda respondenter. Uppsatsen sker på uppdrag av professor Ulf Mellström som är ansvarig för projektet ?Globalized eduscapes; students, learning and mobility in knowledge society?, (finansierat av Vetenskapsrådet 2010-2013) vars huvudsakliga syfte är att undersöka internationella studenters situation i Sverige.

The common asylum and migration policy of the European Union is a struggle between a strong belief in the protection of human rights and the need of strong and secured borders. This paper highlights the dilemma that occurs in the common asylum and migration policy of the European Union. What happens when the union have to choose between liberal standards with high priorities to human rights and a realistic focus on security? The aim is to study the asylum policy presented in the Stockholm Program, and thereafter evaluate what kind of character the union has itself. By an ideal type analysis of the Stockholm program from 2009, the common asylum policy is divided into either liberal or realistic ideas.

Dialys är en livsuppehållande behandling för personer med kronisk njursvikt. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelser av att vara beroende av hemodialysbehandling. Studien baserades på 10 internationella studier. Artiklarna analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: Att det är en livlina och att man hoppas överleva: Att vara styrd av dialysmaskin, vårdgivare och av dietrestriktioner: Att vara i behov av stöd från personal, medpatienter och familj: Att trötthet leder till begränsningar och beroende, Att vara osäker och känna rädsla inför framtiden.

I Sverige har barn och ungdomar i såväl grundskolan som gymnasiet sämre matematikkunskaper idag jämfört mot tidigare år (Pettersson m.fl. 2010 s.71). Kan orsaken till försämrad matematikkunskap stå att finna i utformningen av styrdokumenten?Sverige och Spanien har nått liknande resultat i internationella kunskapsutvärderingar. Det här examensarbetet jämför dessa två länders kursplaner för matematik i syfte att bidra med kunskap om relationen mellan två stora kunskapsutvärderingar och kunskapskraven i de två länderna för att om möjligt erbjuda förklaringsgrunder till ländernas resultat i dessa två kunskapsutvärderingar.Syftet uppnås med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys av de två ländernas kursplaner för matematik.

The aim of this Master's thesis is to explore the function of public libraries as arenas for young people's artistic creations. It examines how the public library makes activities based on independent creativity visible, and what activities of this sort imply to the public library. The thesis also relates this to the public library's task in society. The main object of examination is Demoteket, an on-going project in the south-eastern parts of Sweden. In this project Länsbibliotek Sydost co-operates with Reaktor Sydost, a centre of resource in the fields of young communication and filmmaking.

Att bedömning och betygssättning av elevers prestationer brister i likvärdighet förs ofta fram som ett problem. Olika förslag att åstadkomma en ökad likvärdighet förespråkas i olika sammanhang och ett sådant förslag är sambedömning. Sambedömning handlar om att lärare samverkar kring bedömning och betygssättning. Trots att sambedömning förs fram som ett sätt att få en större likvärdighet vid bedömning och betygssättning så saknas vetenskapliga belägg för sådana antaganden. I denna studie har en litteraturöversikt genomförts i syfte att få kunskap om vilka effekter sambedömning har och om dessa effekter kan leda till en mer likvärdig bedömning och betygssättning Resultaten visar att sambedömning har effekter som på sikt kan leda till en ökad likvärdighet vid bedömning och betygssättning om den får omfatta flera steg i bedömningsprocessen, men det är även en process som kan påverkas av flera olika faktorer..

Eftersom internationella undersökningar visar att läsförståelsen sjunker hos svenska elever, var syftet med detta arbete att undersöka hur lärare i årskurs 2 arbetar med läsförståelse. Vi undrade vilka läsförståelsemetoder som används och hur styrdokumenten tolkas. För att få svar på våra frågeställningar har vi tagit hjälp av tidigare forskning och litteratur som behandlar läsförståelse som ämne. Vi har använt oss av kvalitativa undersökningsmetoder, vilket innebär intervju och observation. Resultatet av studien visar att de undervisningsmetoder i läsförståelse som finns idag inte förekommer i renodlad form, samt att lärarna saknar kännedom om dessa. Undervisningsmetoder som vi identifierade under studiens observationstillfällen är en blandning av beprövade undervisningsmetoder i läsförståelse. Resultatet visar även att lärarna inte prioriterar tiden för arbete med läsförståelse.

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..