Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Syftet med uppsatsen är att diskutera och analysera huruvida de från 2007 nya bestämmelserna om byråjäv uppnår sitt syfte, genom att undersöka dess påverkan på revisorns oberoende med avseende på kvalitet, tilltro och överensstämmelse. Uppsatsen är av induktiv karaktär med ett deskriptivt syfte. En kvalitativ metod valdes som forskningsstrategi för att samla in information. Vidare användes semistrukturerade intervjuer för datainsamlingen. Uppsatsens teoretiska referensram baseras på ämnesspecifika begrepp samt den internationella och svenska oberoenderegleringen.

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Arbetet handlade om vad sjöbefälsstudenterna på Sjöfartshögskolan i Kalmar prioriterade mest när de skulle söka sitt första jobb till sjöss. Samt även vilka drivkrafter som låg bakom för att studenterna skulle söka sig ut på den internationella marknaden. Syftet med arbetet var att genom en enkätundersökning ta reda på vilka prioriteringar som hade störst betydelse för studenterna. För att få ett överskådligt material att jobba med använde vi oss av en kvantitativ metod. Resultaten skilde inte mycket mellan klasserna.

In Sweden, little research has been done on the topic of international exchange programs that various schools offer to their pupils. This study investigates how pupils view these exchange programs, and how in their opinion it affects their learning and their level of motivation. The study also investigates the motives for taking part in or declining an international exchange. To answer these questions a quantitative survey and qualitative interviews with pupils with and without experience respectively was carried out.The study indicates that pupils that have not taken part in an exchange believe that it is a time consuming quest that may affect the student?s results in other courses, which is not a belief shared by the other group.

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Syftet med denna studie är att undersöka lärares syn på NO-undervisning i skolans lägre åldrar. I litteraturgenomgången diskuteras faktorer som påverkar lärarens inställning, och forskning kring lärarutbildning och elevers intresse lyfts fram. Liksom forskningsargument som stöder NO-undervisningen och styrdokumentens innehåll. Den aktuella situationen för svenska elever vad gäller den naturvetenskapliga undervisningen diskuteras, och en jämförelse görs med internationella studier. Genom en kvantitativ enkätundersökning har vi samlat in material som vi sedan bearbetat och analyserat.

This paper examines the function of narrative discourse in television talk shows. Basing our analysis on five episodes of the Swedish talk show Skavlan, we illustrate how narratives are initiated and elaborated by the participants of the show. The analysis shows that the institutional roles are challanged and that the roles vary between the host ant the guests. The analysis also shows that when guests introduce and elaborate stories they use the same discursive actions and resources as the host. When participants enter an actvie role in their storytelling the hos takes a more restrained role in which he lets the the conversation evolve spontaneously.

Det som är unikt i en akademisk miljö passar inte alltid in i en företagsmiljö. Därför kan det uppstå hinder då teknologier ska kommersialiseras. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur dessa hinder kan se ut. Med hjälp av en tillämpad 4R-modell har de olika produkter, faciliteter och utrustning, affärsrelationer och organisatoriska enheter som påverkar kommersialiseringen av en teknologi kunnat kartläggas och utifrån detta har hinder identifierats. En fallstudie har genomförts där en teknologi har förflyttats från universitets- till företagsmiljö.

Begreppet area har visat sig vara svårt att förstå. I de högre åldrarna visar eleverna bristande kunskaper om begreppet i olika mätningar, nationella som internationella. Den här studiens syfte var att ta reda på hur begreppet area behandlas på lågstadiet. Studien är en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer av både lärare och elever på en lågstadieskola i södra Sverige. Resultatet visar att undervisningen om area börjar redan i årskurs 1 och lärarnas mål är att eleverna ska få en känsla för vad area innebär.

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Sverige har sedan lång tid tillbaka tillämpat ett starkt samband mellan redovisning och beskattning. Den svenska inkomstbeskattningen av företag är konstruerad så, att det resultat som företagen redovisar även ligger till grund för beskattningen. I och med att den svenska redovisningen påverkas mer och mer av internationella redovisningsregler har det på senare år debatterats om detta starka samband ska finnas kvar i sin nuvarande form.Regeringen beslutade 2004 att tillsätta en utredning som skulle pröva hur sambandet mellan redovisning och inkomstbeskattning ska se ut i framtiden och utifrån detta ge förslag på skatteregler. Namnet på utredningen har varit ?Utredningen om sambandet mellan redovisning och beskattning?, även kallad ?SamRoB-utredningen?.

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur svenska modeföretag arbetar för att skapa Brand Identification  hos sina externa distributörer, samt vilka faktorer som påverkar möjligheterna att skapa Brand Identification. Vidare är syftet att belysa vilka tillvägagångssätt svenska modeföretag använder för att tackla faktorernas inverkan på skapandet av distributörernas Brand Identification.Resultat: Studien visar att arbetet med Brand Identification är viktigt redan i ett inledande skede av ett samarbete. Förmågan att skapa en känsla av tillhörighet är viktig för att Brand Identification med producentens varumärke ska vara möjlig, särskilt då distributören arbetar som representant för flera varumärken. Tillvägagångssätt för detta är kommunikation som är riktad mot distributörens säljkår samt socialiseringsprocesser vid personliga besök hos distributörerna..