Sökresultat:
1911 Uppsatser om Internationella affärer - Sida 22 av 128
VĂ„r beredskap Ă€r god: en studie över den militĂ€ra beredskapen i Ăvre Norrland 1939-44
Uppsatsens bakgrundsavsnitt ger en kort översikt över de internationella hĂ€ndelser, vilka kom att pĂ„verka den militĂ€ra beredskapen i regionen Ăvre Norrland. Avhandlingen berör den militĂ€ra ativiteten i Ăvre Norrland och hur denna kom att förĂ€ndras under perioden 1939-44. Ăven de hotbilder som fanns för landet och regionen berörs i uppsatsen..
IAS 39, finansiella instrument vs dagens rekommendationer: en studie om effekter införandet kan tÀnkas ge
Allt fler företag blir globala och har internationella kunder. För att öka sina chanser att fÄ finansiering noterar mÄnga svenska företag sig pÄ utlÀndska marknadsplatser. Den snabba förÀndringen av de internationella finansiella marknaderna har medfört en utbredd anvÀndning av ett flertal finansiella instrument. Europaparlamentet har godkÀnt en förordning om tillÀmpning av IAS, som trÀdde i kraft i början av juni mÄnad 2002. Förordningen krÀver att alla börsnoterade europeiska företag senast 2005 ska upprÀtta koncernredovisning enligt IAS.
Har bolagiseringen av idrottsföreningar gett önskad effekt? : En fallstudie om idrottsaktiebolag ger bÀttre finansiella nyckeltal samt bÀttre sportsligt resultat
Bakgrund och problem: Ă
r 1999 blev det tillÄtet för idrottsföreningar med elitverksamhet att bilda aktiebolag. I dag har endast 23 stycken idrottsföreningar av ungefÀr 20 000 valt att bilda aktiebolag som man upplÄtit sin serieplats till. Inför Riksidrottsmötet 1997 lÀmnade AIK, Svenska ishockeyförbundet samt nÄgra enstaka mindre föreningar in en motion om att idrottsföreningar skulle fÄ möjlighet att driva föreningen i en alternativ assoicationsform. Argumentet för denna motion var att detta skulle ge en möjlighet för svensk idrott att kunna konkurrera sig med internationella föreningar. En bÀttre ekonomi skulle ge bÀttre sportsliga resultat.
AffÀrskultur : HÄllbar utveckling genom effektiv kommunikation
Globaliseringen som stÀndigt ökar kan i samband med utveckling av destinationer bli pÄverka de av kulturella interaktionerna pÄ platsen. Förutom att olika nationaliteter befinner sig pÄ en destination sÄ ökar Àven de kulturella olikheterna/de olika nationaliteterna i de företag och organisationer som finns pÄ platsen.Forskning som Àr inriktad pÄ enhetligt samarbete mellan chefer och övriga anstÀllda i organisationer, de mÀnniskor som kommer ifrÄn olika kulturer och som kÀmpar för att förstÄ likheter och skillnader, ökar drastiskt. Globalisering av företag blir mer vanligt vilket gör att företag bör Àndra sin "makeup" till en med mÄngkulturell struktur. Kraven för att utmana kulturella hinder för att nÄ konkurrensfördelar beror pÄ andra grundlÀggande orsaker. NÀr vÀrlden krymper genom globalisering och allt fler mÀnniskor bor och arbetar i andra lÀnder sÄ ökar kontakten med mÀnniskor som kommer ifrÄn mycket diversifierade ursprung.En förbÀttring och hantering av mÀnniskor med olika kulturella ursprung krÀver en utveckling av motivation, ledarskap och produktivitet för att utvecklas sÄ effektivt som möjligt som företag.
MERCOSUR SOM ETT NYTT REGIONALT BLOCK : Ett steg nÀrmare en Sydamerikansk Union?
Uppsatsen har till syfte att undersöka huruvida MERCOSUR Àr en aktör pÄ den internationella arenan och om dess tilltagande utveckling kommer kunna bidra till ett ökat interregionalt samarbete. Uppsatsen ska uppnÄ syftet genom att svara pÄ tvÄ frÄgestÀllningar: 1) Kan MERCOSUR definieras som en aktör pÄ den internationella arenan? 2) Kan MERCOSUR ses som ett nytt regionalt block och dÀrmed ingÄ i interregionala samarbeten?Uppsatsen gÄr igenom nya regionala blockens uppkomst och vad som skiljer dem Ät frÄn andra frihandels avtal. Uppsatsen Àr en komparativ analys som anvÀnder sig av tvÄ modeller för att svara pÄ frÄgestÀllningarna. Den ena Àr Björn Hettnes dynamiska modell som beskriver en förÀndringsprocess.
Cross Cultural Competence : Ett sÀtt att förstÄ vÄr vÀrld
Vi strÀvar alltid efter att förstÄ det som sker i den vÀrld vi lever i. Till vÄr hjÀlp har vi olika referenser och kunskaper som vi har lÀrt oss under vÄra liv. Dessa referenser och kunskaper förenklar och förklarar vÄra upplevelser och sÀtter in dem i ett sammanhang. Utan detta sammanhang blir enskilda hÀndelser omöjliga att förstÄ och vi tvingas navigera oss fram med förbundna ögon. Kultur Àr ett av de verktyg vi mÀnniskor anvÀnder för att förklara den verklighet vi lever i.
International Standards on Auditing i Sverige : RevisionsberÀttelsen i ny internationell kostym
Ă
r 2004, införde Sverige revisionsstandarden RS, Revision i Sverige, vilket grundade sig i det dÄvarande ISA (International Standards on Auditing) som gavs ut av det internationella revisorsorganet IFAC, International Federation of Accountants. FrÄn om med den 1 januari 2011 införde Sverige tillÀmpningen av den internationella revisionsstandarden ISA (International Standards on Auditing) fullt ut. Denna standard innebÀr en del förÀndringar som mÄste införas i revisionen. Vi har i denna studie frÀmst fokuserat pÄ de förÀndringar som skett i revisionsberÀttelsen. Dessa förÀndringar innebÀr att revisionsberÀttelsen fÄtt ett annorlunda utseende och att revisorernas term, ?hög men inte absolut sÀkerhet?, ersatts med termen ?rimlig sÀkerhet?.
Den globala uppvÀrmningen - förstÄr du vad jag menar? : dagspressen som kÀlla till kunskap
Vetenskap i media Àr att betrakta som en kommunikation av vetenskaplig information till allmÀnheten. Syftet med studien har varit att ge en bild av hur ett aktuellt vetenskapligt problem med stor samhÀllelig relevans, den globala uppvÀrmningen, kommuniceras i svensk dagspress. Analysen har skett genom en kvantitativ innehÄllsanalys av texter om den globala uppvÀrmningen publicerade i Dagens Nyheter under Ären 1993, 1997, 2001 och 2005. Tidigare studier inom omrÄdet ?Public Understanding of Science?, PUS, har konstaterat att kunskaper om orsaker, effekter och konkreta lösningar relaterade till mÀnniskors vardagsliv Àr viktiga faktorer för förstÄelsen av den globala uppvÀrmningen.
Sverige - matlandet som drunknar i champagnen
Sedan 2008 har regeringen lagt över en miljard kronor pÄ satsningen Sverige - det nya matlandet. Satsningen ska lyfta svensk mat till samma internationella höjder som den franska och italienska i en tid dÄ svensk livsmedelsproduktion gÄr pÄ knÀna. Till sin hjÀlp har landsbygdsministern ett expertrÄd som ska vÀgleda skutan i rÀtt riktning. Men kritiken har varit hÄrd. Oppositionen kallar det för ett PR-jippo och andra ironiskt för Pratlandet.
Hong Kong-konventionens ratificering - En utredning av effekterna pÄ skandinaviska redares verksamhet vid implementering av konventionen
Kandidatarbetet behandlar Hong Kong-konventionen och dess effekter pÄ skandinaviska redares verksamhet vid en ratificering. Konventionen lades fram av IMO och antogs den 15 maj 2009 av ett antal sjöfartsnationer. Syftet med konventionen Àr att reglera den internationella Ätervinningsmarknaden med avsikt att reducera riskerna vid fartygsÄtervinning.Rapporten beskriver hur rederiers verksamhet pÄverkas ur en administrativ och ekonomisk synpunkt vid ratificering. Den analyserar Àven vad fartygsÀgare mÄste göra för att leva upp till konventionens krav. De potentiella effekterna pÄ den globala sjöfartsmarknadens olika segment diskuteras.
Internationella brottmÄlsdomstolen : Tillkomst, situation och framtid
Sammanfattning Tanken pÄ en internationell brottmÄlsdomstol vÀxte sig starkare under andra halvan av 1900- talet mycket pÄ grund av andra vÀrldskriget. Medvetenheten om brottsoffren och krigsbrottstribunalernas framgÄng bidrog till att detta arbete pÄskyndades och 2002 hade tanken blivit verklighet. PÄ grund av att domstolens stadga Àr en överrenskommelse mellan stater Àr den fylld av kompromisser. Den Àr inte heller allmÀnt accepterad.Domstolen har satt upp ett flertal mÄl för sin verksamhet. Den ska verka för minskad straffrihet, rÀttvisa, ha avskrÀckande verkan men ocksÄ pÄverka de nationella domstolarna.
Kostvanor, dumpingsymtom och upplevelse av dietistkontakt hos personer som genomgÄtt gastric bypass : en kvantitativ tvÀrsnittsundersökning
Bakgrund: De senaste decennierna har förekomsten av fetma ökat drastiskt i Sverige och vÀrlden. Genom detta har behovet av olika behandlingsformer ökat, dÀribland fetmakirurgi. Den vanligaste operationsmetoden Àr gastric bypass vilken för mÄnga patienter krÀver livslÄnga förÀndringar gÀllande kostvanor. Vanligt förekommande komplikationer efter gastric bypass Àr dumpingsymtom, vilka delvis kan begrÀnsas utifrÄn Àtbeteende. Etablerade nationella riktlinjer för kostrÄd före och efter fetmaoperationer saknas i dagslÀget.Syfte: Syftet med examensarbetet var att undersöka kostvanor och mÄltidsmönster, dumpingsymtom samt upplevelser av dietistkontakt i samband med operation hos personer som genomgÄtt gastric bypass.Metod: En webbaserad enkÀtundersökning om kostvanor riktad till gastric bypass-opererade personer i Sverige genomfördes via bekvÀmlighetsurval.
Med sÀljaren i huvudrollen : En studie om tjÀnsteföretags internationalisering samt internationella försÀljning.
Syftet med den hÀr undersökningen Àr att studera, och identifiera tillvÀgagÄngssÀtt för tjÀnsteföretag att internationalisera sig samt sÀlja sina produkter. För att göra det, samt att kunna kartlÀgga ett eventuellt mönster Àr det vÀsentligt att öka förstÄelsen kring hur försÀljningen av tjÀnsten gÄr till samt hur sÀljaren hanterar de kulturella skillnader som uppstÄr vid internationalisering. Vi har valt en kvalitativ metod, med en deduktiv ansats för undersökningen dÀr utgÄngspunkt finns i teori. Den teoretiska referensramen inkluderar vÀlkÀnda modeller som beskriver företags processer vid en internationalisering, samt teorier riktade mot tjÀnsteföretag, internationell försÀljning, sÀljarens roll samt kultur och kommunikation. DÀrefter har vi i det empiriska materialet, redogjort för vad de fallföretag vi har arbetat med, i praktiken har hanterat dessa fenomen i deras internationaliseringsprocesser. I analysen har vi sedan stÀllt empirin mot teorin för att identifiera ett mönster rörande internationalisering samt internationell försÀljning av tjÀnsteföretag. I slutsatsen har vi till sist haft möjlighet att presentera detta mönster för internationalisering av tjÀnsteföretag, dÀr vi har konstaterat att processen Àr baserad pÄ drivna individer pÄ ledningsnivÄ som initierar internationaliseringen.
Undervisning om hÄllbar utveckling i gymnasieskolan : En studie ur lÀrarperspektiv
De senaste Ären har internationella dokument efterfrÄgat förtydliganden gÀllande undervisning om hÄllbar utveckling. Detta Àr nÄgot som svensk regering och Skolverket tagit till sig och i samband med gymnasiereformen 2011 presenterades nya lÀro- och Àmnesplaner med ett tydligare uppdrag gÀllande undervisning om hÄllbar utveckling, men bara i vissa Àmnen. DÀremot preciseras det inte hur och i vilken omfattning undervisningen ska bedrivas vilket medför svÄrigheter för lÀrare att veta hur de ska förhÄlla sig till undervisning om hÄllbar utveckling. Syftet med föreliggande studie Àr att belysa nÄgra gymnasielÀrares attityder gÀllande undervisning om hÄllbar utveckling, exempelvis vilka lÀrarkategorier som anser denna undervisning om hÄllbar utveckling mest relevant samt skildra nÄgra lÀrares önskan av fortbildning inom Àmnet. Jag har genomfört en enkÀtstudie som till viss del Àmnar jÀmföra resultaten med WaxegÄrds fem Är gamla studie, detta för att se hur lÀrarnas attityder Àndrats i frÄgor gÀllande undervisning om hÄllbar utveckling.Min studie visar att 32 % av lÀrarna aldrig undervisar om hÄllbar utveckling, jÀmförande siffra i WaxegÄrds studie Àr 37 %, med andra ord har ingen markant ökning av undervisning om hÄllbar utveckling skett de senaste fem Ären.
Löser förordning nr 883/2004 begreppsproblematiken? : En jÀmförelse av lagvalsregeln i art 14.2 i förordning nr 1408/71 med art 13.1 i förordning nr 883/2004.
Nationella socialförsÀkringssystem Àr inte anpassade för internationella situationer. Problem betrÀffande socialförsÀkringstillhörighet kan dÀrför uppstÄ nÀr en person arbetar i flera lÀnder samtidigt. EU har skapat ett samordningssystem för att nationella regler ska passa ihop i internationella situationer. Samordningssystemet uppdaterades nyligen genom införandet av förordning nr 883/2004 samt tillhörande tillÀmpningsförordning som ersatte förordning nr 1408/71 och dess tillÀmpningsförordning.Samordningssystemet innehÄller lagvalsregler som pekar ut vilket stats lagstiftning som Àr tillÀmplig pÄ en person i en grÀnsöverskridande situation. Endast ett lands lagstiftning kan tillÀmpas pÄ en viss situation.