Under 2000-talet har Sveriges internationella utvecklingssamarbete blivit allt mer resultatstyrt och man har beslutat att Sverige ska styra sitt utvecklingssamarbete mot tydligare mål, resultat och samordning samt ökad effektivitet. En del av Sveriges  internationella utvecklingssamarbete utförs av enskilda organisationer, och återrapporteringen av dessas resultat har ansetts bristfällig för att utläsa huruvida stödet till enskilda organisationer varit ett effektivt sätt att bedriva utvecklingssamarbete på. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur man inom några av Sveriges enskilda organisationer har utvecklat sitt tänkande kring resultatmätning, vad som påverkat denna utveckling och vad det har fått för konsekvenser. Slutsatserna är att de enskilda organisationerna som ingår i denna studie har ökat sin ambition att mäta resultaten av sitt utvecklingssamarbete sedan ett antal år tillbaka och lärt sig och utvecklats mycket på området. I vilken utsträckning de påverkats av externa krav i omställningen är svårt att avgöra, men ökade krav har fått konsekvenser för organisationerna.

Den internationella marknaden skapar ett behov för harmoniserade redovisnings och revisionsregler. Sverige har i mångt och mycket anpassat sig till internationella standarder och revisionsplikten är en i raden av föremål som är uppmärksammat för en debatt med Svenskt Näringsliv som företrädare. Med anledning av detta har det pågått en intensiv debatt om revisionspliktens vara eller icke vara för mindre aktiebolag. Genom att studera vad som hänt i England efter avskaffandet av revisionsplikten kunde vi göra jämförelser mot Sverige och få en förståelse för hur revisionsbyråer och deras klienter kan påverkas. Vi valde att göra en fallstudie med tre olika kategorier av intressenter för att få deras aspekter samt deras förväntningar utifrån problemet.

I denna studie analyseras den ryska officiella diskursen om Tjetjenienkonflikten under perioden efter Beslandådet 2004. Det ena syftet med studien är att undersöka hur de tjetjenska separatisterna framställs i diskursen. Det andra syftet är att analysera vilken roll framställningen av separatisterna samt begreppet "kriget mot terrorismen" spelar i den ryska politiken och i agerandet i Tjetjenienfrågan efter Beslandådet. I analysen används Laclaus och Mouffes diskursteori samt teorin om den Andra. Resultaten visar att de tjetjenska separatisterna framställs som "internationella terrorister" i diskursen och konstrueras som de Andra i förhållande till det ryska folket.

Ett kandidatarbete som undersöker kopplingen mellan stadsodling och hållbar utveckling samt internationella exempel och huruvida dessa är överförbara till Sverige..

Sverige har sedan kalla kriget genomgått stora förändringar på försvarssidan. Detta har lett till en minskad efterfrågan av krigsmateriel från försvarsmakten vilket i sin tur har resulterat i ökad export och deltagande i samarbeten rörande utveckling och försäljning av krigsmateriel. Vår uppsats fokuserar på alliansfrihetens förenlighet med ovanstående utveckling. Uppsatsen består bl.a. i en diskussion kring begreppsanvändningen av alliansfrihet.

Denna uppsats fokuserar FNs generalsekreterare Javier Perez de Cuellar, Boutros Boutros Ghali och Kofi Annans tal i generalförsamlingen. Detta i en studie som diskuterar vilken bild av världspolitiken eller världsordningen som presenteras i deras tal. Två tidsperioder fokuseras, tiden efter Kalla krigets slut och tiden efter den 11 september med syftet att diskutera dessa i en analys där modeller och begrepp rörande makt och internationella relationer lyfter talens innebörd till det större sammanhanget. Metod för detta är en textanalys med kritisk diskursanalys som vägledande verktyg. En viktig tyngdpunkt hamnar med denna metod på vem det är som talar/hörs i texten.Utifrån generalsekreterarnas tal diskuteras alltså vems bild/bilder av världen det är som kommer fram i de anförande som hålls inför generalsförsamlingen och därmed i viss mån riktar sig till världens hela befolkning.

Artilleri används dagligen av USA i Afghanistan som en del i stöd till manöverförband genom forceprotection och show of force. Sverige har infört det nya artillerisystemet Archer som ännu inte testats internationellt vilket skapar ett behov av att samla in och analysera erfarenheter från internationella insatser med artilleriförband. Syftet med denna uppsats är att jämföra det svenska pjässystemet med system som används av andra länder i Afghanistan för att kunna dra slutsatser avgörande vårt systems funktionalitet i en internationell kontext. De huvudsakliga slutsatserna säger att Archer som system är väl lämpad för en insats i Afghanistan. Archer har möjlighet att lösa många av de uppgifter som amerikanska artilleriförband har löst i Afghanistan.

Syftet är att beskriva och analysera de problem som uppstår vid en introducering av internationella redovisningsstandarder och fokus läggs på huruvida den kinesiska kulturen inverkar på de problem som den kinesiska redovisningsprofessionen ställs inför vid en introducering i Kina. Vidare ämnar vi analysera användbarheten av Hofstedes kulturdimensioner, vilka vi baserar vår studie på. Vi har med utgångspunkt i en abduktiv ansats och ett deskriptivt angreppssätt genomfört en kvalitativ studie. Insamlingen av empiri har gjorts med hjälp av intervjuer. Vi har utgått från Hofstedes och Grays kulturteorier för att skapa det kulturella perspektiv som vårt syfte ämnar.

Problemformulering: Hur påverkar de nya amerikanska rekommendationerna för goodwill en koncerns resultat- och balansräkning i jämförelse med de internationella rekommendationerna för goodwill?Vårt syfte med denna uppsats är att jämföra nuvarande internationella rekommendationer, IAS 22 och IAS 36, med de nya amerikanska rekommendationerna FAS 141 och FAS 142.Metod: Eftersom vi har gjort en jämförelse mellan olika rekommendationer har vi betraktad dem som vår primärdata tillsammans med årsredovisning och delårsrapport från Stora Enso. Vår sekundärdata utgörs av litteratur och artiklar. Vi har som metod valt att använda fallstudie där Stora Enso är ett företag som vi har utgått ifrån. Eftersom de amerikanska rekommendationerna ännu ej tillämpats har vi använt hypotetiska fall i vår fallstudie.

Den Svenska Basketligan är en av få europeiska nationella ligor (oavsett sport) som tillämpar det stängda seriesystemet inom lagidrott. Sedan säsongen 92/93 har den högsta svenska ligan i basket varit stängd och upp- och nedflyttning har vilat på framförallt ekonomiska skäl, och inte sportsliga. Detta är väldigt ovanligt i Europa och i akademisk litteratur görs en tydlig uppdelning mellan europeisk och amerikansk idrottsstruktur. En faktor som bidrar till att göra ligans karaktär stängd är att mästarlagen och övriga topplags deltaganden i europeiska och regionala sammanhang är oregelbundna.I uppsatsen tillämpas ett systemteoretiskt perspektiv som grund och teorier om konkurrens och kompetensutveckling används som stödteorier. 5 spelare, varav 3 med internationell erfarenhet,2 coacher samt en basketfokuserad skribent ger i uppsatsen deras synpunkter på hur ligans struktur påverkar deras och ligans internationella konkurrenskraft.Studiens resultat pekar på att det finns stora möjligheter till en förbättrad internationell konkurrenskraft, men att det krävs förändringar i strukturen och synen på vad basketligan har för syfte..

Studien fokuserar på vilka utmaningar svenska internationella organisationer har vidtransferering av arbetssätt och personalpolitiska värden. Organisationer är allt merinternationella idag, vilket är möjligt tack vare dagens teknik och förbindelser. Det finnsmånga påverkansfaktorer som ligger inom och utanför organisationers kontroll och detta fårkonsekvenser för hur utfallet av transfereringen av arbetssätt och personalpolitiska värdenblir.Studiens teori baseras på de svårigheter och utmaningar som kan finnas itransfereringsprocesser inom Multi National Corporations (MNCs) och olika strategierorganisationer kan använda sig av. Det är svårt att hitta arbetssätt som passar alla inomorganisationer internationellt och det argumenteras att kulturskillnader mellan länder är en avde största utmaningarna för MNCs står inför.Syftet med studien var att undersöka vad i organisationers personalpolitik och arbetssätt somkan transfereras internationellt. Resultatet visade att detta fenomen är komplext och attorganisationer har svårt att hantera transfereringsprocesser.

Klimatkonventionens ramverk, om att stabilisera graden av växthusgaser i atmosfären på en nivå som minskar människans påverkan på den globala uppvärmningen, fick i Kyoto 1997 ett protokoll som innebar bindande krav för ratificerande länder. Kyotoprotokollet trädde i kraft 2005 med resultatet att samtliga OECD-länder, exklusive USA och Australien, accepterade differentierade åtaganden om att sammantaget minska sina växthusgasutsläpp. Undersökningen utgår från detta faktum och med en jämförande studie mellan Sverige och Australien, genom teorin liberal institutionalism, syftas till att frambringa ett svar på huruvida Kyotoprotokollet är ett effektivt internationellt samarbete ur implementeringssynpunkt. Det empiriska materialet är hämtat från lagtexter och policydokument. Resultat och analys visar att Kyotoprotokollet är effektivt i avseendet att det har bidragit till uppkomsten av en omfattande universell diskussion som har påverkat även ett icke-ratificerande land som Australien att mer aktivt minska sina växthusgasutsläpp.

Uppsatsen behandlar deskriptivt hur ämnesområdet mänskliga rättigheter behandlas vid internationellafredsfrämjande operationer och det legala ramverk som är styrande. Av särskilt intresse är desvårigheter som det internationella samfundet, FN, har med kontrollen av efterlevnaden att stateragerar i enlighet med de principer som anslagits i den allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter.Då alltfler nationer deltager i fredsoperationer är det viktigt att konventioner och andra styranderegelverk, som folk- och sedvanerätten, utformas på sådant sätt att de kan nå bred förankring samtstyra utvecklingen för skyddet av de mänskliga rättigheterna i en positiv riktning.Syftet med uppsatsen är att bringa kunskap om var Sverige står i dagsläget avseende synen påmänskliga rättigheter och hur vi utbildar och övar vår personal inför fredsfrämjande operationer för attsäkerställa att våra soldater/sjömän och civila agerar på ett riktigt sätt i enlighet med FN:s grundläggandeanda och värderingar.I detta perspektiv är det viktigt att samtlig personal som skall deltaga i en multinationell fredsoperationär väl fötrogna med vilka rättigheter och skyldigheter de har enligt internationell rätt att ingripa, enskiltom så är nödvändigt, för möjliggörande att skydd av de mänskliga rättigheterna ges såväl inom denegna fredsstyrkan som till tredje part och de inblandade i konflikten som man är satt att lösa..

Studien syftar till att skapa en översiktsbild av miljöjournalistiken kring Östersjön under 2012. Vi undersöker vilka perspektiv artiklarna har; är de lokala, nationella, internationella eller globala? Vilka miljöproblem är de som får mest utrymme i tidningarna och skiljer det sig beroende på var tidningen finns rent geografiskt och från olika perioder under året? Vi undersöker även vilka huvudaktörer/huvudkällor som får plats i artiklarna, samt vilket kön som dominerar huvudaktörerna/huvudkällorna.När miljörörelsen tog fart på 60-talet var det mest kvinnor som skrev om miljön i tidningarna och denna undersökning skönjer hur könsfördelningen såg ut under 2012 när det gällde producerade artiklar om miljöproblematiken i Östersjön. Artikelanalysen är kvantitativ men kompletteras av intervjuer med journalister på de olika tidningarna. Totalt har 174 artiklar från sex dagstidningar analyserats.

Målet med denna rapport var att hitta ett skydd som bättre uppfyller de amerikanska och internationella standarderna för frekvensskydd, spänningsskydd och fasavbrott vid strömsättning av flygfarkoster, än de skydd som Saab idag använder.Inledningsvis sammanställdes standarderna till 2 st. kravspecifikationer, frekvensskydd och spänningsskydd. För att göra en kravspecifikation för fasavbrottsskyddet användes en av Saabs tidigare dokument, då de amerikanska och internationella standarderna saknade information om detta.När kravspecifikationerna var färdiga, började letandet efter produkter som matchade kravspecifikationerna bäst. Detta gjordes genom att söka på internet, skicka förfrågningar till företag och genom telefonsamtal. Efter 5 veckor valdes den bästa produkten ut med tanke på funktion och tillgänglighet.