Sökresultat:
1285 Uppsatser om Internationell tjänstgöring - Sida 60 av 86
Konfliktlösning inom elektronisk handel ur ett konsumentperspektiv.
Ny teknik ger konsumenter nya förutsÀttningar att handla pÄ nÀtet, sÄ kallad e-handel. Genom e-handel ges konsumenter större valmöjligheter och företag utsÀtts Àven för större krav att konkurrera med varandra, eftersom konsumenten har större tillgÄng till information för att fatta beslut kring köp av olika produkter. E-handeln har ökat i omfattning under de senaste Ären, dÀr det varje dag blir fler konsumenter som anvÀnder Internet för att handla olika produkter och tjÀnster. Genom att omfattningen av e-handeln ökar och tekniken utvecklas, blir Àven kraven pÄ att konsumenterna skyddas mot oseriösa aktörer större. För att följa med i denna nya utveckling mÄste det finnas möjligheter för en konsument att lösa en eventuell konflikt med en nÀringsidkare.
JÀmstÀlldhet i samrÄd?
Miljökonsekvensbeskrivning, MKB, Àr ett redskap som anvÀnds i Sverige och 120 andra lÀnder och processen anvÀnds för att förutse miljöpÄverkan som kan komma att intrÀffa som ett resultat av olika projekt som etableras. I Sverige krÀvs MKB alltid för sÀrskilda projekt, sÄ som vÀgprojekt. Processen försöker inkorporera miljöaspekter i projekt och Àven ge allmÀnhet och intressenter möjlighet att yttra sig och stÀlla frÄgor kring projektet. Detta kallas att hÄlla samrÄd vilket ska hÄllas under hela MKB-processen. I Sverige finns lagar som begÀr att samrÄd hÄlls under processen, men forskning kring jÀmstÀlldhet och samrÄdsförfarandet kallad JÀmSam visar att det Àr en överrepresentation av Àldre mÀn pÄ dessa möten.
JÀmstÀlldhet i samrÄd?
Miljökonsekvensbeskrivning, MKB, Àr ett redskap som anvÀnds i Sverige och 120 andra lÀnder och processen anvÀnds för att förutse miljöpÄverkan som kan komma att intrÀffa som ett resultat av olika projekt som etableras. I Sverige krÀvs MKB alltid för sÀrskilda projekt, sÄ som vÀgprojekt. Processen försöker inkorporera miljöaspekter i projekt och Àven ge allmÀnhet och intressenter möjlighet att yttra sig och stÀlla frÄgor kring projektet. Detta kallas att hÄlla samrÄd vilket ska hÄllas under hela MKB-processen. I Sverige finns lagar som begÀr att samrÄd hÄlls under processen, men forskning kring jÀmstÀlldhet och samrÄdsförfarandet kallad JÀmSam visar att det Àr en överrepresentation av Àldre mÀn pÄ dessa möten.
ValutasÀkring : de internationella standardernas effekt
Denna uppsats har behandlat Ă€mnet valutasĂ€kringar samt de svenska normer och internationella standarder som finns för redovisning av dessa. Den första januari 2005 övergick samtliga svenska börsnoterade koncernbolag frĂ„n att vid koncernredovisning anvĂ€nda svenska standarder till att redovisa enligt de internationella redovisningsstandarderna IFRS, utfĂ€rdade av IASB. ĂvergĂ„ngen har inneburit ett byte av redovisningsstandarder och en förĂ€ndrad syn pĂ„ vĂ€rdering och klassificering av valutasĂ€kringar.Problem uppstĂ„r vid övergĂ„ngen dels till följd av den Ă€ndrade synen pĂ„ redovisning och Ă€ven tolkning av redovisningsprinciper. Författarna upplever att standarderna för valutasĂ€kringar vĂ„llat ytterliggare problem dĂ„ de har varit komplexa och förĂ€nderliga. Syftet med uppsatsen har varit att uppmĂ€rksamma de skillnader som finns gĂ€llande klassificering, vĂ€rdering och redovisning av valutasĂ€kringar samt vilka anpassningar som gjorts av företagen och vilka svĂ„righeter som övergĂ„ngen medfört.För att uppnĂ„ syftet med uppsatsen har svensk och internationell normgivning för valutasĂ€kringar studerats.
Skatt eller avgift pÄ rÄvaror och kemikalier i Sverige?: om policyförÀndring i en globaliserad vÀrld
De teorier som den liberala demokratin vilar pÄ kan uttolkas pÄ ett sÀtt som ger stöd Ät tanken att hÀnsyn till framtida generationer skall tas vid utformandet av politiken. Denna uppfattning har lÄngsamt vuxit sig starkare i de politiska leden under de senaste trettio Ären, och tar sig bland annat uttryck i Riodeklarationen (1992), Johannesburgdeklarationen (2002) och i ett ökat införande av miljöskatter och -avgifter. Vid en översikt över de omrÄden pÄ vilka miljöbeskattning Àr vanligt framkommer dock att det idag Àr vanligast, sÄvÀl i Sverige som i övriga vÀrlden, att beskatta miljöfarliga utslÀpp, medan de miljöskador som uppstÄr vid en alltför hög förbrukning av rÄvaror eller dito anvÀndning av kemikalier i stort sett Àr obeskattade. En ökad anvÀndning av skatter eller avgifter pÄ rÄvaror och kemikalier skulle kunna vara ett effektivt medel för att uppnÄ mÄlen för svensk och internationell miljöpolitik, det vill sÀga hÄllbara produktions- och konsumtionsmönster, sÀrskilt som rÄvaruskatter uppmuntrar till en ökad Ätervinning istÀllet för ett högt uttag av rÄvaror. Varför anvÀnds dÄ dessa metoder i sÄ liten utstrÀckning i Sverige, ett land som i övrigt anses ligga lÄngt framme i miljöarbetet, och som ofta varit först med att genomföra ÄtgÀrder för att uppfylla miljööverenskommelserna inom FN pÄ andra omrÄden? Finns det intresse för, och möjlighet att, förÀndra detta? Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hinder och möjligheter för en svensk policyförÀndring i riktning mot ökad anvÀndning av rÄvaru- och kemikalieskatter.
Att förbereda sig för det oförutsÀgbara. : Hur en medelstor resebyrÄ hanterar en internationell kris.
Internationella hÀndelser sÄsom 11 september och tsunamikatastrofen har förÀndrat förutsÀttningarna för resebranschen pÄ mÄnga sÀtt. Bland annat har ett ökat sÀkerhetstÀnkande hos resenÀrer manat fram ett paradigmskifte gÀllande synen pÄ krishantering. Syftet med denna uppsats Àr att öka förstÄelsen för och kartlÀgga hur en medelstor resebyrÄ hanterade den internationella kris som uppkom i samband med tsunamikatastrofen. De förutsÀttningar som gÀller för utarbetandet av en god krishanteringsplan beskrivs och förslag ges pÄ hur företaget bör arbeta i framtiden nÀr det gÀller krishantering.Forskningsbidraget med denna uppsats blir sÄledes att utifrÄn ett organisatoriskt perspektiv undersöka i vilken mÄn en krishanteringsplan förbÀttrar förutsÀttningarna för krishantering. Undersökningen har genomförts i form av en fallstudie, dÀr tillvÀgagÄngssÀttet varit en kvalitativ ansats.
Sjukgymnasters erfarenhet av att arbeta som första instans: en enkÀtstudie
Tidigare internationell forskning har visat att remissfrihet innebĂ€r att patienter fĂ„r snabbare kontakt med sjukgymnast, fĂ€rre behandlingstillfĂ€llen, samt att arbetsbelastningen för lĂ€kare minskat. Ăven aspekter sĂ„ som att sjukgymnaster inte hade tillrĂ€ckligt med sjĂ€lvförtroende att arbeta som första instans framkom. Syftet med studien var att undersöka sjukgymnasters erfarenheter av remissfriheten. Material och Metod: En egenkonstruerad enkĂ€t anvĂ€ndes. EnkĂ€terna skickades ut till 19 olika verksamheter inom offentlig och privat sektor i Norrbottens lĂ€ns landsting.
Kulturella skillnader mellan svensk och dansk förhandlingsstil ur ett danskt perspektiv - En kvantitativ studie bland chefer för svenska dotterbolag i Danmark
Syftet med uppsatsen Àr att generera kunskap om skillnader mellan svensk och dansk förhandlingsstil. Det teoretiska syftet Àr att testa ifall det gÄr att mÀta skillnader i förhandlingsstil inom kulturella kluster. Med en kvantitativ forskningsansats har vi undersökt skillnader mellan svensk och dansk förhandlingsstil. För datainsamling anvÀnde vi en elektronisk enkÀt som vi skickade till 305 chefer pÄ svenska dotterbolag i Danmark. VÄrt teoretiska perspektiv bestÄr av Ghuaris teoretiska ramverk för förhandling som ligger till grund för den ytterligare fördjupningen i Salacuses tio kulturella dimensioner som pÄverkar förhandlingen.
Tak över huvudet före klockan 12 pÄ natten : de hemlösas liv och vardag i en storstad
Bakgrund: FrÄn internationell forskning finns det i dagslÀget kunskap om synen pÄ hemlösa, deras egna upplevelser av sina villkor, sitt identitetsskapande, sin livssituation, och om de hemlösas brist pÄ hÀlsa och vÄrd. Forskning pÄ samma omrÄde saknas dock i svensk kontext. Syfte: Studiens syfte var att i svensk kontext beskriva hemlösas upplevelser av sin vardag och erfarenheter frÄn vÄrd och omvÄrdnad - frÄn de hemlösas perspektiv och omvÄrdnadens perspektiv. Metod: En empirisk studie med kvalitativ ansats som baserades pÄ samtal och dialoger med hemlösa, och pÄ en interaktiv intervju med en sjuksköterska som arbetade med hemlösa. Deduktiv innehÄllsanalys, modifierad efter Malterud (2009), som baserades pÄ omvÄrdnadens metabegrepp.
Barn till förÀldrar med psykisk ohÀlsa
Bakgrund: HÀlsa kan delas in i fysisk hÀlsa och psykisk hÀlsa, inom somatisk vÄrd tenderar den fysiska hÀlsan ligga i fokus och den psykiska anses höra hemma i psykiatrin. Detta har lett till en stigmatisering kring psykisk ohÀlsa och mÄnga vÀljer att inte söka vÄrd för sina problem. Barn till förÀldrar med psykisk ohÀlsa riskerar en mÀngd olika negativa konsekven-ser, ofta kopplat till en otrygg anknyting och det faktum att en sjuk förÀlder kan ha svÄrt att se utanför sina egna behov och dÀrför inte pÄ ett fullgott sÀtt tillgodose sitt barns behov. Barns kÀnslighet gentemot sina förÀldrar gör ocksÄ att negativa kÀnslor som oro och Ängest ofta överförs pÄ barnen. Syfte: Syftet med det hÀr arbetet Àr att beskriva barns upplevelser av att ha en förÀlder med psykisk ohÀlsa.
Redovisning av forskning och utveckling
SamhÀllsekonomin i vÀst har under de senaste Ärtiondena gÄtt frÄn att ha varit tillverkningsinriktad till att bli mer tjÀnstebaserad. Detta har medfört att investeringar i immateriella tillgÄngar har ökat och dÀrmed fÄtt en allt större betydelse. Trots detta har inte utformningen av företags redovisning följt denna utveckling, nÄgot som tydligt framgÄr i Ärsredovisningar och andra finansiella rapporter dÀr det idag Àr svÄrt att se vÀrden som skapas i dessa nya typer av investeringar. I ett försök att möta dessa nya behov har det pÄ internationell basis utvecklats ny redovisningsstandard vilka bland annat Àr tÀnkta att förÀndra redovisningen av immateriella tillgÄngar för att pÄ sÄ sÀtt bÀttre spegla de vÀrden som skapas nÀr företag investerar i forskning och utveckling. FörÀndringen innebÀr att aktivering av utvecklingskostnader nu Àr möjlig, i förhÄllande till tidigare standard som föreskrev total kostnadsföring av forskning och utveckling.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur forskningsintensiva företag utifrÄn den nya standarden redovisar sin forskning och utveckling.
UtvÀrdering av sojalecithin som ett alternativ till Àggula vid frysning av hundsperma
Fryst eller kyld sperma anvĂ€nds ofta vid artificiell insemination pĂ„ hund. Skador kan uppstĂ„ pĂ„ spermierna under frysningsprocessen. För att spermierna ska bibehĂ„lla sin viabilitet och undvika skador tillsĂ€tts spĂ€dningsvĂ€tskor som bland annat innehĂ„ller sockerarter, antibiotika, glycerol och Ă€ggula. Ăggula skyddar spermierna mot frysskador och bidrar till en ökad spermieöverlevnad, dock Ă€r mekanismen bakom detta ej helt klarlagd. Att Ă€ggula ingĂ„r i spĂ€dningsvĂ€tskan kan medföra en risk för mikrobiell kontamination och innebĂ€ra ett problem vid internationell handel med sperma.
Internationell jordbruksmark till salu - Nationell suverÀnitet, fattigdomsbekÀmpning & visionen om en hÄllbar utveckling
During 2008 we experienced an expansion of large scale investments in foreign farmland. This increasing trend has become a political hot-spot, but there is not much research available within the field. Due to a lack of research it remains a vital task to outline the potential effects of this trend. Drawing on existing ideas from some of the main actors within the field, The Food and Agriculture Organization of the United Nations (FAO), The World Bank, International Food Policy Research Institute (IFPRI) and the latest G8 summit on agriculture, four main purposes are set out for this paper. First, to outline some of the underlying mechanisms behind the trend is considered crucial for the understanding of the nature of these investments.
Cross Cultural Competence : Ett sÀtt att förstÄ vÄr vÀrld
Vi strÀvar alltid efter att förstÄ det som sker i den vÀrld vi lever i. Till vÄr hjÀlp har vi olika referenser och kunskaper som vi har lÀrt oss under vÄra liv. Dessa referenser och kunskaper förenklar och förklarar vÄra upplevelser och sÀtter in dem i ett sammanhang. Utan detta sammanhang blir enskilda hÀndelser omöjliga att förstÄ och vi tvingas navigera oss fram med förbundna ögon. Kultur Àr ett av de verktyg vi mÀnniskor anvÀnder för att förklara den verklighet vi lever i.
Praktisk nytta av en byggnadsinformationsmodell
Byggbranschen befinner sig i dagens lÀge i ett paradigmskifte mellan ett traditionellt sÀtt att
bygga och projektera och till att utveckla ett mer industriellt sÀtt att bygga och projektera.
FrÄn att anvÀnda ?ointelligenta? 2D-modeller börjar allt mer intelligenta byggproduktmodeller
dÀr information som rör hela byggnadens livscykel anvÀndas i större omfattning. Branschen
gÄr mer och mer mot att all information ska kunna samlas och vara tillgÀnglig pÄ ett och
samma stÀlle, genom en gemensam IT-plattform för branschens aktörer och intressenter samt
genom byggnadsinformationsmodeller (BIM). Ett sÀtt att göra en sÄdan plattform möjlig Àr
med hjÀlp av en internationell standard, IFC (Industry Foundation Classes), som Àr ett
oberoende filformat som ska kunna lÀsas oavsett digital programvara. För projektörerna i
branschen utvecklas stÀndigt olika program för ÀndamÄl som möjliggör att sÄ mycket
information som möjligt samlas i en och samma fil.