Jorden belastas allt mer av föroreningar och med den ökande befolkningen kan jorden komma till en punkt då den inte klarar av denna belastning. Därför måste människan, som är den största utnyttjaren av jordens resurser, komma på nya sätt att leva, som innebär mindre på-verkan på miljön.Byggnaderna står för en stor del av miljöbelastningen, särskilt då energin som krävs under driftstiden. Ett hus står vanligtvis i minst 50 år, vilket är en lång tid, och står detta hus och nöter på miljön blir konsekvenserna stora. Av denna anledning och som en god start på vägen att hushålla med resurser har energisnåla hus börjat byggas. Hus i Europa till exempel kräver det mesta av sin energianvändning till uppvärmning, detta har lett till bra isolerade hus med värmeåtervinningsteknik och mindre behov av energi.Nu står människan inför en ny utmaning, att hitta nya lösningar för de andra resurserna och som kräver mycket mer engagemang; att bygga grönt.

Beslutsfattande är något som ofta förekommer i företag, inför 2014 måste en del aktiebolag ha tagit ett beslut om de ska redovisa enligt K2- eller K3-regelverket. Dessa regler har arbetats fram för att kunna förtydliga, underlätta och förbättra företags redovisning. I och med dessa nya redovisningsregler blir det viktigt att titta på vilka aspekter som är viktiga att beakta och som påverkar valet inför implementeringen. Detta har lett oss in på vår problemformulering som lyder: Hur väljer företag mellan K2 och K3-regelverket? Och där syftet med studien är att försöka skapa en större förståelse för vilka aspekter det är som påverkar företag i valet av regelverk.

Många hävdar att terrordåden i USA den 11 september 2001 förändrade världen. Efter dessahändelser har det i Sverige förts en debatt om hotet från terrorism och hur detta hot kan förståsoch hanteras. Av debatten kan man tolka att samhället i många stycken verkar ha en bristandeberedskap och förmåga att hantera detta hot och att de politiska åtgärderna visar tecken på bådeutredning, traditionell retorik och solidaritet med USA och det övriga världssamfundet i desskamp mot terrorismen. Kan en kamp mot terrorismen vinnas eller föder kampen i sig bara nyterrorism? Den här uppsatsen undersöker vilka säkerhetspolitiska mål och medel som Sverigeinom ramen för EU har formulerat efter den 11 september 2001.

I denna uppsats söker vi genom att jämföra en före detta kommunistisk auktoritär stat, exemplet Polen, med en före detta fascistisk auktoritär stat, exemplet Portugal, finna svar på om en socialistisk ideologi gynnas mer i ett före detta fascistiskt system samt, som en bifråga, om dessa stater genom sin historiskt starka koppling till respektive ideologi påverkats i sin omvandling till moderna demokratier.Vi uppnår genom att komparativt studera länderna med inriktning på diktaturens art och medel, de religiösa kopplingarna, övergångsstyret, systemförändringar efter revolutionerna och framför allt dagens partier och deras utveckling våra resultat.Genom arbetets gång kom vi fram till slutsatsen att någon skillnad mellan attityderna till en sccialistisk ideologi inte kunde kopplas till den auktoritära regimen, utan snarare är resultat av internationell påverkan och politiska strömningar bland befolkningen. En viss påverkan av regimtypen på demokratiseringsprocessen kan skönjas, men inte tillräckligt för att få entydiga resultat i denna uppsats..

Globaliseringen har lett till att svenska företag har ökat sin internationaliserings engagemang på olika utländska marknader. Detta har skett genom en ökad export, men även genom anskaffningar och nyetableringar utomlands. Internationalisering av företag har pågått länge men på senare tid har detta ämne växt enormt mycket.Den ekonomiska krisen som började år 2008 har förändrat ekonomiska förutsättningar och det finns bevis att världshandel har påverkats negativ och många företag runt om i världen känt av negativa konsekvenser.Mitt syfte med arbetet är att få en bättre förståelse för varför mina valda fallföretagen etablerar sina verksamheter utomlands och om de har påverkats och i så fall i vilken utsträckning av den globala ekonomiska krisen. Jag vill undersöka vilka problem och hinder företaget stötte på under internationaliseringen i och med krisen. Jag vill även analysera om syn på försatt internationalisering och internationell fokus har förändrats i och med krisen.

Inledning: Att företag har en stark internationell närvaro blir allt viktigare för företagens långsiktiga framgång. Dagens affärsaktiviteter och handel blir allt mer global. I dessa förhållanden blir styrelsen och ledningen som ska leda bolagets verksamhet viktig. För att kunna undersöka styrelsens och ledningens påverkan på internationalisering ligger fokus på styrelsens och ledningens sammansättning, som är avgörande för deras effektivitet.Syfte: Syftet med uppsatsen är att förklara hur företagets internationalisering påverkas av styrelsens och företagsledningens sammansättning. Metod: Undersökningen antar en deduktiv ansats och utgår från befintlig teori för att formulera hypoteser om styrelsens samt företagsledningens sammansättning och dess påverkan på företagets internationalisering. Undersökningen baseras på en kvantitativ metod och omfattar alla stora svenska noterade bolag. Resultat och slutsats: Undersökningens resultat visar att både styrelsens och företagsledningens sammansättning påverkar företagets internationalisering.

Informationsoperationer utgör idag en allt viktigare del i svenska internationella uppdrag. Inom informationsoperationer sorterar funktionerna Psykologiska operationer (psyops) och Civil-Militär samverkan (CIMIC). Enligt grundsynen för informationsoperationer skall CIMIC utgöra en stödfunktion åt psyops under internationella insatser. Dock är inte samarbetet mellan parterna närmare preciserat och beskrivet i Försvarsmaktens dokumentation. Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur funktionen psyops inom Försvarsmakten kan stöttas av stödfunktionen CIMIC vid en internationell insats.För att uppnå syftets ambition använder uppsatsen sig av en deskriptiv metod i syfte att empiriskt beskriva funktionernas karaktärer och egenskaper.

The topic of interest is why Swedish unemployment after OPEC - 1 remained exceptionally low, compared to the OECD average. The object of study is the evolution of welfare institutions, like the Rehn ? Meidner model, after WWII, and the aim is to explore why the institution of solidaristic wage bargaining collapsed coming the nineties. Deployed theoretical perspectives are how domestic institutions determine a country's adaptation to alterations of the international economic system. However, equally important are how policy objectives, like full employment, becomes institutionalized and therefore guides the actions undertaken.

Denna undersökning bygger på 13 lärares erfarenhet av att ha undervisat elever som gått ett extra år i skolan, någon gång i grundskolan mellan förskoleklass och årskurs 6. Syftet är att undersöka om det extra året bidrar till den kunskapsökning hos eleverna som lärare antar ska ske. Vidare frågeställningar är hur året organiserats för eleverna och om året medfört andra positiva och/eller negativakonsekvenser. Jag har använt mig av en kvalitativ intervjumetod, för att få ta del av lärarnas erfarenheter och upplevelser.Eftersom forskning inom ämnet i Sverige är mycket begränsad har jag till största delen utgått från internationell forskning.Mitt resultat visar att lärarna ansåg att det extra året varit mycket betydelsefullt för eleverna, både kunskapsmässigt och emotionellt. Även om det extra året inte innebar att alla kunskapsmål uppnåddes för årskursen, så var det enligt lärarna ett steg i rätt r iktning för eleverna.

I denna uppsats diskuteras etableringshinder företag kan mötas av när de söker expandera till en övergångsmarknad. Dessa etableringshinder härrör allt som oftast från den speciella institutionella strukturen på den nya marknaden. För att få en djupare förståelse för hur etableringshinder i form av institutionella problem visar sig i verkligheten måste först en bakgrund till dessa redogöras för. Därför baseras det teoretiska stycket på främst institutionell teori. Uppsatsen söker även skapa en förståelse för hur företag hanterar dessa etableringshinder.

Denna undersökning bygger på 13 lärares erfarenhet av att ha undervisat elever som gått ett extra år i skolan, någon gång i grundskolan mellan förskoleklass och årskurs 6. Syftet är att undersöka om det extra året bidrar till den kunskapsökning hos eleverna som lärare antar ska ske. Vidare frågeställningar är hur året organiserats för eleverna och om året medfört andra positiva och/eller negativakonsekvenser. Jag har använt mig av en kvalitativ intervjumetod, för att få ta del av lärarnas erfarenheter och upplevelser.Eftersom forskning inom ämnet i Sverige är mycket begränsad har jag till största delen utgått från internationell forskning.Mitt resultat visar att lärarna ansåg att det extra året varit mycket betydelsefullt för eleverna, både kunskapsmässigt och emotionellt. Även om det extra året inte innebar att alla kunskapsmål uppnåddes för årskursen, så var det enligt lärarna ett steg i rätt r iktning för eleverna.

Uppsatsen analyserar det rättsliga ramverket för artskydd. Utifrån målsättningen om en hållbar utveckling och bevarandet av biologisk mångfald hanterar miljörätten, både på internationell och på nationell nivå, olika konflikter mellan en rad intressen. Som följd av att stora delar av det moderna skogsbruket under de senaste decennierna har bedrivits storskaligt och rationellt med allt effektivare maskiner har arealen av skog minskat. I takt med att skogen minskar, reduceras även viktiga livsmiljöer för olika arter. Centralt i framställningen har därför varit att undersöka hur rättsordningen skyddar ? och kan skydda ? arter i samband med skogsbruk.

Denna studie har som syfte att analysera och kritiskt granska hur den globala uppvärmningen framställs och kommuniceras i Sveriges största dagstidning Dagens Nyheter. Jag har genomfört en diskursanalys av tidningsartiklar publicerade under en period av två år (2001-2003) som be-handlar och beskriver den globala uppvärmningen. Tre tydliga mönster utefter vilken den globala uppvärmningen framställts har identifierats i denna undersökning. För det första beskrivs pro- blematiken utifrån ett nationellt perspektiv, där både ett förändrat och ett ökat politiskt ledarskap krävs. För det andra behandlar man frågan utifrån ett internationellt politiskt perspektiv som ka-rakteriseras av en internationell konflikt mellan framförallt Europa och USA.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om och varför Sverige bör ingå skatteavtal med afrikanska utvecklingsländer. Sverige är medlem i OECD och har en lång tradition av skatteavtal framför allt gentemot andra industrialiserade länder. Afrikanska utvecklingsländer däremot har inte ett lika utvecklat skattesystem eller konkurrenskraftigt skatteavtalsnät och har andra förutsättningar än Sverige på den globala marknaden. Frågan om varför skatteavtal behövs mellan Sverige och afrikanska u-länder ska belysas genom dessa två vitt skilda perspektiv och utgångspunkter. Jag ifrågasätter även vilka incitament afrikanska stater har för att ingå skatteavtal med Sverige.

Att lära av historien är ett ämne som belyses allt oftare i organisationsteorier. Frågan är bara hur man kan använda sig av historien i ett framtidsperspektiv. Syftet med denna uppsats är att med utgångspunkt i Kalmar Slotts nuvarande utvecklingsarbete skapa förståelse för hur tidigare erfarenheter kan bidra till att stärka en framtida profilering.Genom ett abduktivt angreppssätt och en kvalitativ metod har vi genomfört denna studie. Strukturen av studien präglas av tre olika faktorer vilka vi ständigt återkommer till i uppsatsen, historien, framtiden och projektgruppen. Vår empiri yttrar sig som en fiktiv dialog där intervjupersonernas röster gör sig hörda.