Sökresultat:
1148 Uppsatser om Internationell skatterätt - Sida 25 av 77
Möjligheter och svÄrigheter vid tillÀmpandet av principen förorenaren betalar vid implementeringen av Vattendirektivet
Syftet med studien var att undersöka vilka möjligheter och svÄrigheter som kan finnas vid tillÀmpandet av principen förorenaren betalar vid implementeringen av Vattendirektivet i Sverige och studera vilka ekonomiska styrmedel olika intressenter föredrar. Undersökningen genomfördes som en kvalitativ studie. Det empiriska materialet som har legat till grund för min studie har samlats av forskarna frÄn det Vattenstrategiska forskningsprogrammet VASTRA genom fokusgruppsintervjuer inom Rönne Ä avrinningsomrÄde. Materialet har jag analyserat utifrÄn ekonomisk teori och principen att förorenaren skall betala. De ekonomiska styrmedel som berörs i min studie Àr: skatter, avgifter, handel med utslÀppsrÀttigheter och bidrag/subventioner och Àven ÄtgÀrder berörs.
SkuggnÀtverk - Hur konflikter kompliceras och freden pÄverkas
Det finns mÄnga faktorer som pÄverkar hur svÄrlöst en konflikt Àr. Vi undersöker en av dem, nÀmligen skuggnÀtverken, genom att titta pÄ kausalsambandet mellan skuggnÀtverk och staters olika uppbyggnadsprocesser. Begreppet skuggnÀtverk Àr en adaption av Nordstroms ?shadows? ? det vill sÀga ekonomiska och politiska lÀnkar som pÄ bÄde lokal och internationell nivÄ rör sig utanför de statliga direktiven. Genom att studera skuggnÀtverkens utbredning i fyra afrikanska lÀnder: Sydafrika, Kongo, Angola och Sierra Leone, ser vi de effekter som de har haft pÄ de ekonomiska, politiska och sociala omrÄdena i respektive lÀnder.
Varför rekryteras det för fÄ kvinnor till Utlandsstyrkan/internationell tjÀnstgöring?
Uppsatsens syfte Àr att Àr att undersöka olika förutsÀttningar och omstÀndigheter som kan ha betydelse för utfallet av den kvinnligarekryteringen till internationella förband.Uppsatsen inleds med en beskrivning och bakgrund av Resolution 1325. Denna resolution blev antagen, i syfte att belysa den utsattasituation som kvinnor och barn konfronteras med, i spÄret av olika konflikter i vÀrlden. Kvinnor som deltagare i fredsbefrÀmjande insatser,har ofta visat sig vara en viktig förutsÀttning för att möjliggöra kommunikation med andra kvinnor och barn. Detta Àr inte bara en frÄga ominformation och underrÀttelser. Det Àr ocksÄ en frÄga om att skapa en medvetenhet kring krigets konsekvenser, vilket kan ha en avhÄllandeeffekt men ocksÄ leda till andra typer av ÄtgÀrder vidtages i det fredsbefrÀmjande arbetet.
Hur har frihandelsavtalet mellan EU och Chile förÀndrat den bilaterala handeln?
Denna uppsats undersöker vad som har hÀnt med den bilaterala handeln mellan EU och Chile sedan associeringsavtalet mellan dem trÀdde i kraft för fyra Är sedan. Teorin om effekter av tullsÀnkningar sÀger att ett borttagande av en tull bör leda till vÀlfÀrdsvinster genom prissÀnkningar. I uppsatsen framkommer att det Àr tveksamt om nÄgra sÄdana uppstÄtt dÄ tullarna redan innan avtalet var lÄga och inte mÄnga tullar har sÀnkts. Inte nÄgon av parternas export tycks ha ökat avsevÀrt till följd av avtalet. Analysen av varuhandeln visar att parterna varken före eller efter utnyttjar nÄgra stordriftsfördelar i handeln utan att det snarare handlar om en typisk nord-syd-handel med anvÀndande av komparativa fördelar.Uppsatsen avslutas med ett ifrÄgasÀttande om huruvida ökad handel till följd av tullsÀnkningar och en större gemensam marknad egentligen var parternas syfte med att inleda samarbetet..
FörÀldrars uppfattning om matematiklÀxor
Det jag ville uppnÄ med denna uppsats var att fÄ insyn i förÀldrars uppfattning om deras barns matematiklÀxa och om hur matematiklÀxlÀsningen ser ut pÄ hemmaplan samt hur de stÀller sig till frÄgan om en lÀxfri skola. I en kvantitativ undersökning, genomförd i en mindre sydskÄnsk by, fÄr jag i stora drag reda pÄ att cirka en tredjedel av förÀldrarna gÀrna ser en skola utan lÀxor medan en annan tredjedel verkligen inte vill ha en skola utan lÀxor. En tredje lite mindre grupp har mÄnga Äsikter som jag kategoriserat i sex grupper och dessa uttrycker varken ja eller nej till lÀxfritt. Jag fÄr ocksÄ reda pÄ enligt min tolkning av materialet att tvÄ tredjedelar av förÀldrarna nÄgon gÄng upplevt en stökig lÀxsituation.
Uppsatsen tar ocksÄ upp internationell samt svensk forskning kring lÀxor, rÄdande för- och nackdelar med fokus pÄ matematik. I övrigt behandlas Vygotskijs syn pÄ lÀrande, socioekonomiska skillnader och matematiksvÄrigheter kopplat till matematiklÀxor..
Shared Service Center ur ett revisionsperspektiv : Förekomsten av problem vid revision av företag inom en koncern med ett SSC
Bakgrund: Shared services Ă€r en strategi som innebĂ€r att en existerande verksamhetsfunktion, som tidigare varit spridd pĂ„ flera olika platser, koncentreras till en enda enhet (center) inom en koncern. Det har blivit allt vanligare att koncerner vĂ€ljer att upprĂ€tta ett SSC, avseende ekonomifunktionen, dĂ„ det Ă€r ett sĂ€tt att effektivisera koncernens redovisningsprocesser. Till följd av denna utveckling har vissa revisorer pĂ„talat problem kopplade till revisionen av företag inom en koncern som har ett SSC. Problem som kan uppkomma vid grĂ€nsöverskridande revisionsarbete Ă€r exempelvis bristande förstĂ„else för lokala redovisningsregler och skatter samt sprĂ„kskillnader som kan försvĂ„ra revisorns kontroll. Ăven problem rörande arbetsfördelning och arbetsinsatser kan behöva lösas.
SjÀlvlÀkning frÄn ett alkoholmissbruk : En kunskapsöversikt
Syftet med studien var att studera hur fenomenet sjÀlvlÀkning framstÀlldes i nationell och internationell forskning. Studien omfattar tre frÄgestÀllningar: (1) Hur definieras alkoholmissbruk i artiklarna? (2) Hur definieras sjÀlvlÀkning i artiklarna? (3) Hur framstÀlls sjÀlvlÀkningsprocessen i artiklarna? För att besvara dessa frÄgestÀllningar gjordes en selektiv kunskapsöversikt och en kvalitativ innehÄllsanalys anvÀndes som metod. Kunskapsöversikten utgjordes av tio forskningsdokument vilka omfattades av kvalitativa och kvantitativa undersökningar mellan Ären 1996-2007. Studiens position Àr postmodern.
Om du vill ha fred, förbered dig pÄ krig : en studie i den militÀra styrkans betydelse
Denna uppsats kretsar kring att pröva hur en av de frÀmsta företrÀdarna för den realistiska skolan, förklarar de amerikanska anfallen mot Afghanistan (2001) och Irak (2003). Hans namn Àr Robert Kagan och uppsatsen syftar till ge en realists tolkning till varför USA handlade som man gjorde. Man mÄste dÀrför försöka uppfatta vÀrlden utifrÄn USA:s horisont och försöka tolka samt sÀtta sig in i den amerikanska positionen pÄ den internationella arenan. Problemformuleringarna kretsar kring att fÄ insikt i grundstenarna i Kagans teori, samt hur Kagans grundsyn skiljer sig gentemot den idealistiska. Vidare hur USA:s militÀra styrka, enligt Kagan, pÄverkar dess beteende pÄ den internationella arenan, men Àven hur Kagan ser pÄ USA:s kommande globala engagemang.
R?tten till r?ttvis r?tteg?ng En r?ttslig analys av EKMR:s r?ttighetsstandarder och deras efterlevnad i Internationella brottm?lsdomstolen
I denna uppsats unders?ks hur r?tten till en r?ttvis r?tteg?ng enligt artikel 6 i Europakonventionen (EKMR) efterlevs inom Internationella brottm?lsdomstolens (ICC) r?ttsliga processer. Genom en r?ttsdogmatisk och komparativ analys belyses de utmaningar som uppst?r n?r ett regionalt r?ttighetsskydd m?ter en internationell jurisdiktion, d?r ICC:s processer inte alltid motsvarar de standarder som EKMR fastst?ller. S?rskilt fokus ligger p? domstolens oavh?ngighet och opartiskhet samt r?tten till r?tteg?ng inom sk?lig tid, d?r uppsatsen identifierar b?de strukturella och praktiska skillnader mellan EKMR och Romstadgan.
SVERIGE OCH Ă LANDSFRĂ GAN GENOM ERIK PALMSTIERNAS ĂGON 1914-1921
Denna uppsats analyserar Sveriges agerande i tvistemĂ„let mellan Sverige och Finland kring Ă
lands statstillhörighet under första vÀrldskriget och dettas omedelbara efterbörd. Mer specifikt behandlas frÄgan om varför Sverige valde att hÀnskjuta Àrendet till internationell skiljedom genom fredskonferensen och sedermera NF ? en analys som tar sin utgÄngspunkt i Erik Palmstiernas upplevelser av skeendet och dennes agerande dÀrefter. Erik Palmstierna var behörigt statsrÄd i frÄgan mellan 1917 och 1920 och blir fokus för denna undersökning som tar avstamp i en modifierad form av Jakob Gustavssons modell för utrikespolitiskt beslutsfattande. Denna kombinerar internationella och inrikespolitiska faktorer, vilka postuleras kunna pÄverka ett förlopp med en kognitiv faktor i en individuell beslutsfattare, sedan det först Àr genom mÀnsklig tolkning som ett skeende kan fÄ betydelse och implikationer för en nationell handlingslinje..
Anhörigstöd i samband med internationella insatser : Om behov och stöd till dem som lÀmnas hemma
In addition to all our soldiers and officers who do military services abroad there are a lot of people who are affected by their choice to contribute, namely their next of kin. This report deals only with those who are next of kin to those who perform service abroad. The purpose of this study is to investigate the relatives' need for emotional and social support as well as practical and economical support. The main question is What kind of practical/economical and emotional/social support do close relatives require when a relative does military service abroad? The method used in this paper is a qualitative research interview.
Att tolka det önskvÀrda USA:s och EU:s relation till folkrÀtten i tre akter.
I denna studie undersöker vi hur tvÄ utrikespolitiska aktörer, USA och EU, i tre empiriska fall tolkat element ur folkrÀtten. Vi lÄter tvÄ diskurser som bottnar i FN-stadgans rÀttighet till sjÀlvförsvar samt en nyare norm som berör statens ansvar att skydda sina medborgare belysa hur aktörerna förhÄllit sig till folkrÀtten.Genom en kvalitativ textanalys av aktörernas folkrÀttsliga beteende i dessa fall visar vi att bÄda aktörerna söker att förankra sitt utrikespolitiska agerande i folkrÀttsliga termer. Vidare visar vi att folkrÀtten Àr ett tÀnjbart begrepp för aktörerna, framför allt för USA.Med hjÀlp av en teori om att det internationella systemet i första hand Àr strukturerat av folkrÀtt förklarar vi det bÄda aktörerna sÀger folkrÀttsligt, medan det de faktiskt gör mÄste förklaras med hjÀlp av andra teorier inom internationell politik..
Hur ska företag redovisa sitt intellektuella kapital?: ett bidrag till möjlig redovisningsmetod samt empirisk prövning av denna
Uppsatsen behandlar intellektuellt kapital och de redovisningsproblem som finns med dagens normer gÀllande externredovisning. Syftet med uppsatsen var att undersöka befintlig teoribildning inom omrÄdet för redovisning av intellektuellt kapital samt att utveckla ett teoretiskt förslag pÄ lÀmpliga indikatorer för att underlÀtta synliggörandet av detta. Syftet var Àven att undersöka indikatorernas lÀmplighet genom empiriska studier med aktörer inom redovisningsomrÄdet. VÄrt bidrag till redovisningsmetod för redovisning av intellektuellt kapital bemöttes av positiva reaktioner hos aktörerna. Den dominerande slutsatsen frÄn arbetet Àr att mer forskning krÀvs inom omrÄdet för att konstruera en fungerande redovisningsmetod.
FrÄn individuella utvecklingsplaner till pedagogisk dokumentation
VÄrt examensarbete handlar om ett förÀndringsarbete dÀr sex förskolor gÄr frÄn
individuella utvecklingsplaner till att anvÀnda pedagogisk dokumentation. Syftet och
frÄgestÀllningen Àr inriktade pÄ att studera hur pedagoger frÄn förskolorna yttrar sig om
individuella utvecklingsplaner och pedagogisk dokumentation. Den tidigare forskning
som vi valt att anknyta till Àr den etiska aspekten pÄ pedagogisk dokumentation, ett
förÀndringsarbete dÀr den pedagogiska dokumentationen Àr central, individuella
utvecklingsplaner i fyra olika kommuner och internationell forskning om individuella
utvecklingsplaner i Finland. Vi intervjuade sex pedagoger som i sin tur representerade
varje förskola. VÄrt resultat visar att vÄr undersökningsgrupp överlag Àr negativa till att
anvÀnda den individuella utbildningsplanen i förskolan.
DLuftO ? ett stöd för insatsdivisionen?
Försvarsmakten har skapat en doktrinhierarki dÀr det redovisas hur Försvarsmakten konceptuellt skall genomföra insatser. Doktrin för luftoperationer Àr den del av doktrinen som specifikt riktar sig mot flygstridskrafter. I dagens insatsförsvar Àr tÀnkbara insatser vÀsensskilda frÄn invasionsförsvarets insatser, och för detta har en ny typ av förband skapats, insatsförbandet. Flygstridskrafterna bidrar med bland annat Stridsflygenhet (SE), en insatsdivision utrustad med JAS 39. I denna uppsats avser jag undersöka huruvida doktrinen erbjuder stöd, konceptuellt eller praktiskt, till ledningen för en enhet av det ovan nÀmnda slaget.