Bakgrund: Vissa företag skall enligt årsredovisningslagen bifoga en kassaflödesanalys i sin årsredovisning för att redovisa företagets likviditetsförändring under perioden. De företag som upprättar en kassaflödesanalys följer Redovisningsrådets rekommendation, som till största del är en översättning av IASCs "Cash Flow Statements". Detta innebär att den svenska rekommendationen är harmoniserad mot internationell standard. Kassaflödesanalysen kan användas internt av företaget för att få kontroll över de likvida medel som strömmar in och ut ur företages verksamhet. Även andra intressenter, såsom investerare och långivare, kan vara intresserade av företages finansiella situation, eftersom de vill beräkna lönsamheten samt studera företagets förmåga att betala sina skulder.

Vårt syfte är att konkretisera och analysera vad introduktionen av utsläppsrätter kommer att innebära och belysa de eventuella oklarheter som kan uppstå inför introduktionen av utsläppsrätter.För att uppfylla vårt syfte har vi valt att genomföra intervjuer med redovisningsspecialister, auktoriserade revisorer, sakkunniga vid Naturvårdsverket samt tre olika fallföretag. Vi har genomfört intervjuer med personer från Deloitte, Ernst & Young, KPMG, Öhrlings PricewaterhouseCoopers, Gelita AB, Perstorp AB och Sydkraft AB.Dessa intervjuer har kompletterats med e-postenkäter skickade till alla de företag som tilldelats utsläppsrätter inför introduktionsperioden 2005-2007. Vi har använt litteratur som tar upp begreppen harmonisering, immateriella tillgångar, revisorsrollen samt förtroendet för siffror och konstruktionen av fakta.Vi har funnit att ett antal framstående specialister inom redovisning står för det huvudsakliga kunskapskapitalet inom området utsläppsrätter. Dessa personers uttalanden etableras gärna i redovisningskretsar som fakta och refereras vidare till användarna. Nätverk har en ansenlig och tydlig roll för att informationen effektivt skall förmedlas vidare.

Syftet med denna uppsats är att bidra till ökad förståelse för vilka utmaningar svensk flygstridsledning stårinför i utvecklandet av en internationellt fungerande flygstridsledning. Begreppet interoperabilitet har inledningsvisbeskrivits ur Försvarsmaktens perspektiv för att därefter ges en vidare tolkning genom MichaelCodners teorimodell. En enkätundersökning ställd till flygstridsledare visade att de viktigaste faktorer förinteroperabilitet på stridsteknisk nivå inte överensstämde med militärstrategiska nivåns tekniska fokus förinteroperabilitet.Flygstridsledarnas identifierade faktorer, stridsledningsteknik samt luftrumsprocedurer, utnyttjades vidare isyfte att klarlägga skillnaderna mellan svensk och brittisk flygstridsledning, samt hur dessa påverkar möjlighetenatt uppnå svensk interoperabel flygstridsledning. Analysen visar på avgörande skillnader mellansvensk och brittisk flygstridsledning. I huvudsak kan dessa skillnader hänföras till kulturella och beteendemässigafaktorer.Avgörande för att utveckla en interoperabel svensk stridsledning är tillgång till fullständig och aktuell dokumentationavseende taktik, metoder och procedurer, för både flygstridsledare och piloter.

Det finns idag inte några speciella kunskapskrav inom redovisning i samband med att driva verksamhet. Bokföring som anses felaktig kan leda till ansvar och straffrättsliga åtgärder. Detta kan medföra att personer som är bokföringsskyldiga kan begå bokföringsbrott utan att vara medvetna om det, som en följd av brist på kunskap inom redovisning. Bestämmelsen om bokföringsbrott finns i 11 kap. 5§ brottsbalken.