Försvarsmakten har sedan länge haft uppgiften att delta i internationella insatser, och som på senare år intensifierats. I början på 2000-talet startade en transformation mot en ny försvarsmakt med ökat internationellt fokus. I denna förändring har arbete skett i olika steg för att förändra myndighetens organisationskultur. Ett av syftena med denna kulturförändring var att öka officerares benägenhet att söka sig till befattningar i utlandsstyrkan. När ett sådant förändringsarbete sker kan diskurser uppstå kring vissa frågor, inom en given kontext med ett specifikt syfte, och ett givet språkbruk.

Den svenska Försvarsmakten ominriktas från ett invasionsförsvar till ett insatsförsvar där internationell förmåga prioriteras. Kraven att delta i fredsfrämjande operationer ökar och militärt samarbete sker bl.a. inom EU och NATO. I Sverige förs diskussioner om vilka förband som skall delta i internationella operationer och EU:s insatsstyrka. Uppsatsens syfte är att undersöka om det finns förutsättningar för svenska amfibieförband att delta i internationella fredsfrämjande operationer i perspektivet 2010.

Syfte: Vårt syfte med uppsatsen är att beskriva och analysera hur IT-företag tillämpar gällande normer för intäktsredovisning. Metod: För att genomföra denna studie har vi valt att först skapa oss en uppfattning om hur intäktsredovisning i praktiken går till i IT-företag. Vårt tillvägagångssätt har varit att med hjälp av fallföretagens årsredovisningar granska huruvida företagen har använt sig av gällande normer och på vilket sätt detta har skett. För att ge en rättvisande bild av fallföretagen och deras redovisningsprinciper har vi kompletterat informationen i årsredovisningarna med intervjuer med företagen. Sammantaget menar vi att ovanstående tillvägagångssätt har gjort vår studie tillräckligt förankrad i verkligheten.

Syfte:                                 Syftet med denna uppsats är att belysa K2- och K3-regelverket och deras skillnader utifrån bankers perspektiv. Vi vill även utifrån bankers syn analysera vad K2- respektive K3-regelverken har för påverkan på redovisningars helhetsbild kopplat till grundläggande principer.Teori:                                 I den teoretiska referensramen presenteras underlag som är till för att skapa förståelse kring vårt valda ämne. I referensramen presenteras K2- och K3-regelveken och deras skillnader, grundläggande principer rörande redovisning, intressentteorin och institutionell teori.Metod:                               Den metod som använts är kvalitativ metod med induktiv ansats. Vi har genomfört semi-strukturerade intervjuer med 4 banker.Resultat och slutsats:Studien visar att företags val av regelverk inte är en faktor som har betydelse vid bankers utlåning till företag. Bankernas bedömning vid utlåning är styrt utav uppfyllelse av deras informationsbehov.

Bokföringsnämnden beslutade år 2004 om samlade regelverk som tillsammans med reglernaför noterade företag kommer att avse fyra olika kategorier av företag, K1-K4. I gruppen K1inkluderas små enskilda näringsidkare och små handelsbolag som ägs av fysiska personer.Företag i gruppen K1 kan välja att antingen använda sig av kontant- eller faktureringsmetodenvid sin redovisning. Kontantmetoden innebär att företaget endast bokför in- och utbetalningar.Faktureringsmetoden innebär att företaget bokför när de skickat en faktura och när de tagitemot en faktura. Det bokförs även när betalningen sker.Ett K1-företag med en nettoomsättning på mindre än tre miljoner kr får göra ett såkallatförenklat årsbokslut som ska bestå av en resultaträkning och en balansräkning. Exempel pånya regler som finns är de angående redovisning av anläggnings- och omsättningstillgångar,avsättningar samt upplupna intäkter och kostnader.De flesta intervjuade företag anser att de förenklade redovisningsreglerna är bristfälliga ochvisar inte den information som faktureringsmetoden gör och som företaget behöver för attöverblicka sin ekonomiska ställning.

Bakgrund: Globalisering ger förutsättningar för tillväxt av internationella fusioner och förvärv. Vad gäller att de svenska företagens framkant inom IT-branschen drar till sig amerikanernas intresse för förvärvning av det svenska för att komma åt egenskapen som det svenska företaget innehar.Problemformulering: Vilka kommunikations- och styrningsfaktorer är viktiga vid internationella fusioner och förvärv?Syftet: Att skapa förståelse för internationella fusioner och förvärv genom att analysera och utvärdera kommunikation och styrningsprocessen, samt kulturens gestalt före och efter ett amerikanskt förvärv av ett svenskt företag.Metod: Undersökningen är en fallstudie med kvalitativ ansats och består av intervjuer med ledningen som har varit inblandade före och efter det internationella fusion och förvärvet.Slutsats: Det är viktigt att ta hänsyn till följande styrningsfaktorer: företagets storlek och hemmamarknad, organisationsstruktur och kärngrupp/ledaren samt kommunikationsfaktorerna: extern kommunikation, intern kommunikation och kommunikationens riktning, då dessa har en avgörande roll i integrationsprocessen av en internationell fusion och förvärv.  .

Bakgrund: Svenska kyrkan har under de senaste åren varit med om ett flertal förändringar. En stor förändring ägde rum den 1 januari 2001, vilken kom att påverka Svenska kyrkans redovisning. Från och med detta datum kom nämligen de flesta trossamfund att omfattas av Bokföringslagen (1999:1078) och Årsredovisningslagen (1995:1554), vilket har medfört att kraven på Svenska kyrkans redovisning ökat. Detta i kombination med att trossamfund skiljer sig från de flesta andra organisationer som omfattas av dessa lagar kan tänkas leda till en del problem.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka redovisningsproblematiken i Svenska kyrkan, för att därefter ta fram en redovisningsmodell som bättre kan tänkas lösa de för Svenska kyrkan specifika redovisningsproblematiken.Genomförande: En studie av samtliga stifts årsredovisningar samt tre samfälligheter har utförts. Dessutom har sju intervjuer genomförts på samfällighets- och stifts nivå.

Redovisningens utgångspunkt är användarnas informationsbehov samt att det finns ett kvalitetskrav på redovisningens egenskaper. Företagens värdering av tillgångar bör vara objektiv, kunna styrkas och vara förenlig med principerna för en rättvisande bild. Varulagret är en av de viktigaste posterna i företagens balansräkningar och för tillverkande företag består oftast varulagret till stor del av råvarulagret. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken betydelse lagar, rekommendationer och principer har vid värderingen av råvarulagret i ett tillverkande företag. Vi vill även identifiera och förklara troliga bedömningsproblem som kan uppkomma för att ge en rättvisande bild, vid värdering av råvarulager.

Bakgrund: Inom strategilitteraturen resoneras och diskuteras det om olika fördelar associerade med att vara internationellt verksam. Ett flertal av dessa fördelar återfinns även i resonemangen kring hur företag försöker skapa och utnyttja synergier genom en geografiskt diversifierad verksamhet. Syfte: Vi har för avsikt att utreda vilket teoretiskt stöd som finns för förekomsten av synergier associerade med företagens internationella närvaro, för att med denna utgångspunkt skapa en förståelse för hur internationellt etablerade företag, ur ett konkurrenskraftsstärkande perspektiv, resonerar kring förekomsten och utnyttjandet av dessa synergieffekter. Genomförande: Vi har genomfört tio intervjuer fördelade på studiens fyra fallstudie-företag; Flextronics, ÖPWC, Gunnebo och Attendo. Resultat: Vi har funnit ett teoretiskt och empiriskt stöd för ett fåtal internationellt associerade synergier, men finner de traditionella synergieffekterna intressanta även ur vårt internationella perspektiv.

Varulager är en omsättningstillgång, där några grundläggande begrepp inom värde-ringen av omsättningstillgångar är anskaffningsvärde, verkligt värde och lägsta värdets princip. Ett anskaffningsvärde utgörs av utgifter företaget har haft för att anskaffa varulagret. Verkligt värde innebär att värderingen av tillgången ska avspegla priset vid en tänkt marknadstransaktion vid värderingstidpunkten. När ett varulager skall värderas, värderas det till det lägsta av anskaffningsvärde eller verkligt värde, vilket utgör lägsta värdets princip (LVP). Enligt både forskning och fakta framstår varulagervärdering vara svårhanterbart, då flera faktorer behöver tas hänsyn till.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera hållbarhets-redovisningar i icke-direkt miljöpåverkande företag som antingen är svenska statligt ägda eller noterade på svenska Large Cap, samt ur företagens perspektiv undersöka varför CSR redovisas och vilket behov som finns av CSR-redovisning i dessa företag. Metod: En abduktiv ansats har använts genom hela uppsatsen. Empiriinsamlingen är både kvantitativ och kvalitativ, då årsredovisningar har analyserats och intervjuer genomförts. Fokus ligger på bolag inom sektorn Finans och fastighet. Teoretiska perspektiv: Teorin täcker vad CSR är, positiva och negativa infallsvinklar på CSR, intressentteori, legitimitetsteori, kulturell- och politisk påverkan samt teori om kvalitetssäkring, för att skapa en förståelse kring ämnet.

Bakgrund och problem: Det finns många problem med redovisning i småföretag somdet kan finnas många orsaker till. Företag är per definition en vinstmaximerande enhet.Ekonomi är att hushålla med resurser. Att producera redovisning kräver resurser ochsmåföretagare upplever sig ofta ha kontroll över den ekonomiska situationen utan formellexternredovisning varför nyttan med redovisningen inte alltid uppfattas som stor.Samtidigt finns motiv att fuska med redovisningen för att slippa undan med skatter.Oavsett vad felen beror på, är inte småföretagare fokuserade på vad som är rätt eller fel iredovisningen. Däremot av kostnaden för rätt eller fel i redovisningen. Kunskap omvilka typer av fel som oftast leder till kostnader i form av eventuella skattetillägg ellerstraff bör därför kunna motivera småföretagare till att från början lägga ned tillräckligaresurser på redovisningen och därigenom undvika dessa fel.

Syftet med denna uppsats var att undersöka och analysera de redovisningsansvarigas åsikter angående fair-value redovisning av finansiella instrument och de principiella förändringar som detta innebär. Studien baseras på en teoretisk diskussion med hjälp av utvald litteratur och artiklar från olika tidskrifter. Vår analys baseras på en enkätundersökning. Genom att jämföra de diskussioner vi fört kring fair-value med resultatet från våra enkäter, har vi gjort en analys av de redovisningsansvarigas åsikter. P.g.a en låg svarsfrekvens, ca 13 %, kunde vi inte uttala oss generellt.

Tidigare studier har visat på att en finansiell kris leder till en minskad förekomst av earnings management som anses vara ett stort problemen i modern redovisning. Denna uppsats undersöker earnings managements förekomst bland svenska företag och hur den påverkas av en finansiell kris samt om det finns skillnader mellan olika branscher. Vi använder en modifierad variant av Jones modell för att mäta de diskretionära periodiseringarna, som likställs som earnings management, och jämför sedan förekomsten av earnings management före och under krisen samt mellan de fyra branscherna som studerats. Vi finner inte några skillnader i earnings managements förekomst innan och under finanskrisen men vi kan se att branschen Sällanköp i större utsträckning än övriga studerade branscher bedriver earnings management. Vår förklaring till detta är att övervakningen av företagens redovisning är generellt sett bra vilket minimerar möjligheten att bedriva earnings management men att det kan finnas brister för branschen Sällanköp..

Denna uppsats undersöker hur deltagare i arbetsmarknadspolitiska program upplever deltagandet och effekten av programmen. Studien riktar sig specifikt mot fas 3 inom jobb- och utvecklingsgarantin, dit individer som varit arbetslösa under flera års tid skrivs in. Problemområdet omfattas av hur arbetslivets förändring leder till komplikationer för individer som är arbetslösa. Sju medverkande intervjupersoner deltog i studien, där semi-strukturerade intervjuer användes. Resultaten visar att deltagarna i programmet upplever att de dagliga aktiviteterna är meningsfulla, men att det politiska och byråkratiska ramverket leder till försämrat välmående och hopplöshet.