År 1989 ratificerade Sverige CISG med ett särskilt förbehåll. Då svenska avtalslagen betraktas som föråldrad i jämförelse med internationaliseringen, förs diskussioner huruvida en revidering av lagen ska aktualiseras, i mån om att öka effektiviteten på den inre marknaden. UniP och PECL, är andra internationella principer som kan påverka avtalslagens utveckling, på så vis att hänvisning sker till dessa om Sverige beslutar en anslutning till CISG del II. Syftet med uppsatsen var att belysa de problem vid uppkomsten av gränsöverskridande av avtal. Den ska inte ses som uttömmande, då dess främsta syfte har varit att redogöra likheter och skillnader som infinner sig mellan svensk och internationell regelverk på kontraktsrättens område.

Kommunerna ska enligt Kommunallagen inte redovisa sina pensionsskulder som uppstått före 1998 som en skuld, utan ska istället redovisa den som en post inom linjen på balansräkningen.Följden av detta blir att det egna kapitalet blir högre än vad det skulle varit om pensionsskulden var medräknad. Precis så agerar också de flesta kommunerna vid budgetering, som om skulden inte existerar, och använder ekonomiska resurser som inte finns. Problemet blir att en undanträngning av de kommunala verksamheterna riskerar att ske. Varifrån ska kommunen få pengar?Kan man säga att dagens kommunala redovisningsregler upprätthåller krav om balanserad budget? Bygger kommunerna luftslott av ekonomiska resurser som de enligt lag inte behöver ta hänsyn till? Med ett kommunalt självstyre enligt regeringsformen anses det vara kommunernas ansvar att själva styra sin verksamhet.

Trenden är att det ställs högre krav på börsnoterade bolag att redovisa mer omfattande extern bolagsinformation genom årsredovisningen. En del av informationen behandlar bolagens exponering och hantering av risker, ett område som fått större utrymme med åren eftersom riskredovisningen har stor betydelse för bolag som såväl användare. Syftet med studien är att skapa förståelse för hur börsnoterade bolag genom extern redovisning av risk kan eftersträva minskad informationsasymmetri och ökad legitimitet omkring en ekonomisk turbulent tidsperiod. För att adressera studiens syfte har en longitudinell flerfallsstudie i svenska börsnoterade skogs- och tillverkningsbolag genomförts mellan åren 2006-2012. Ett aktörssynsätt antogs där bolagens årsredovisning analyserades genom diskurs- och innehållsanalys.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera svårigheter, risker och möjligheter angående den kompletterande normgivningen som tillämpas vid periodiseringsfrågan.Metod: I uppsatsen används en kvalitativ ansats för att uppfylla det formulerade syftet. En rättsfallsstudie anses ge den bästa utgångspunkten för att svara på problemställningen. Denna rättsfallsstudie har gjorts på fem prejudicerande rättsfall. Utöver denna empiriinsamling har referensramen utvecklats genom en rättsdogmatisk metod ur ett företagsekonomiskt perspektiv med hjälp av gällande rätt, doktrin och vetenskapliga artiklar.Resultat: Studien visar att realisationsprincipen och rättspraxis har den största inverkan för argumentationen vid domsluten. Principerna måste sättas i ett sammanhang för att möjliggöra att beslut kan fattas i varje enskilt fall.

I dag är det allt vanligare att en anställd någon gång under sitt arbetsliv arbetar utomlands under en period. I en sådan situation finns risk för att inkomsten från utlandet blir dubbelbeskattad. För lindrande eller undanröjande av internationell juridisk dubbelbeskattning finns bland andra regler i IL för att förhindra sådan dubbelbeskattning. Dessa regler kallas sexmånaders- och ettårsregeln och kommer till uttryck i 3 kap 9§ IL. Reglerna leder till hel eller delvis skattefrihet för de inkomster den utsände har under utsändningstiden. Sexmånaders- och ettårsregeln är enkla att tillämpa och undanröjer effektivt internationell juridisk dubbelbeskattning.

Bakgrund: I en strävan att uppnå en mer jämförbar redovisning införde IASB nya internationella redovisningsregler. IASB anser att en viktig förutsättning för att kunna jämföra redovisningen är att tillämpningen sker på samma sätt och enligt samma principer. Tidigare undersökningar har visat att företag är dåliga på att följa olika redovisningsstandarder och att det kan ifrågasättas om företagen tillämpar reglerna på samma sätt.Syfte: Syftet med föreliggande uppsats är:1. Att undersöka i vilken grad företag listade på Stockholmsbörsen och Amsterdambörsen följer riktlinjerna i IAS 36 P. 134 samt vilka faktorer som påverkar varför en del företag följer riktlinjerna mer än andra företag.2.

Kompaniledningen har uppträtt som förmyndare för hela förbandet och har ej lämnat ansvar till helt vuxna soldater som alltså inte är grundutbildnings-ungdomar. Från början jobbade vi alla järnet men befälen körde GU-stuket och tog civilisten ur oss varvid självständigheten och initiativförmågan försvagadesDessa ord från soldater finns nedtecknade i avhandlingen Militärt ledarskap som undersöker ledarskapet under internationella insatser och påvisar en brist i ledarskapet. Försvarsmaktens nya personalförsörjningssystem innebär att förbanden kommer att bestå av anställda soldater och den erfarenhet som Försvarsmakten har av anställda soldater är från de som befunnit sig på internationell tjänstgöring. Ett framgångsrikt ledarskap under internationell tjänstgöring torde därför kunna verka som en inriktning för hur ledarskapet skulle kunna vara i den nya Försvarsmakten.Denna uppsats söker svar på hur en chef som uppskattas av anställda soldater kan vara, om utvecklande ledarskap är aktuell som modell och om uppdragstaktik är en metod att leda anställda soldater med. Slutsatserna är att soldater uppskattar ledaregenskaper som ärlig, rättvis, förebild, engagerad och lyhörd.

Bakgrund och problem: H?llbarhet och h?llbar utveckling ?r idag ett aktuellt ?mne i samh?llet och d?rmed aktuellt f?r f?retag i deras redovisning. Transportbranschen har en stor negativ p?verkan och av denna anledning ?r det intressant att studera hur f?retag inom branschen redovisar. Vidare visar tidigare forskning p? att f?retag anv?nder Impression management strategier i sin redovisning f?r att gynna sina prestationer vilket minskar transparensen mot intressenter.

Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera IASBs framgång och tillit som internationell standardsättare, då nya standarder utvecklas i samarbete med FASB.Undersökningen har genomförts utifrån en induktiv ansats. Metoden har gått ut på att analysera artiklar och comment letters, för att sedan knyta an denna empiri med vår teoretiska referensram. Det teoretiska perspektivet har i stor omfattning utgått ifrån att beskriva den institutionella teorin. Utifrån teorin undersöks vilka formella och informella regler, normer och värderingar som styr organisationen och den institutionella miljö där IASB verkar. I empirin framförs åsikter från comment letters, artiklar och dokument.

Immateriella tillgångar har fått en ökad betydelse vid företagsförvärv i dagens teknik- och informationsbaserade samhälle eftersom de utgör en stor del av ett företags värde (KPMG,2010). När immateriella tillgångar har identifierats ska de värderas till verkligt värde ? något som länge varit omdebatterat på grund av problematiken i att objektivt värdera dessa tillgångar (Marton et al., 2008, s. 304). Det ställer således högre krav på revisorn vid granskningen av huruvida företagsledningen har värderat tillgångarna till ett rättvisande värde eller inte (Ekberg & Lorentzon, 2007).

För att internationellt harmonisera redovisningsregler, tillämpar vi i Sverige från 2005 IAS/IFRS-regler. I vår studie har vi undersökt hur en svensk kreditgivare påverkats efter införandet av en av dessa nya regler, IAS 40, som behandlar redovisning av förvaltningsfastigheter i koncernredovisningen. IAS 40 innebär att fastighetsförvaltande företag kan välja att redovisa förvaltningsfastigheter till avskrivet anskaffningsvärde eller verkligt värde.Vi har som underlag för vår undersökning intervjuat kreditanalytiker på Nordea samt använt oss av litteraturstudie bestående av två uppsatser. Det vi kommit fram till är att kreditgivarna påverkas av den nya lagregleringen, men inte i speciellt stor utsträckning. Detta främst på grund av att när kreditgivarna i kreditgivarprocessen analyserar ett bolag, intresserar de sig främst på framtida förväntade kassaflöden.

Goodwill har under en längre tid varit ett av redovisningens stora problemområden. Debatten om redovisning av detta komplexa begrepp har pågått länge. Frågan om tidsperioden för avskrivningar eller om koncernmässig goodwill överhuvudtaget skall skrivas av har varit en av de mest omstridda redovisningsfrågorna.International Accounting Standards Board är ett oberoende organ vars åtaganden är att fastställa standarder inom redovisning och finansiell rapportering. IFRS är det regelverk som ges ut av IASB. Utvecklandet av IFRS sker genom en internationell process däralla intressenter (nationella normgivare, utgivare och användare av finansiella rapporter, revisorer mm) som berörs är beviljade att delge sin uppfattning.

Goodwill har under en längre tid varit ett av redovisningens stora problemområden. Debatten om redovisning av detta komplexa begrepp har pågått länge. Frågan om tidsperioden för avskrivningar eller om koncernmässig goodwill överhuvudtaget skall skrivas av har varit en av de mest omstridda redovisningsfrågorna.International Accounting Standards Board är ett oberoende organ vars åtaganden är att fastställa standarder inom redovisning och finansiell rapportering. IFRS är det regelverk som ges ut av IASB. Utvecklandet av IFRS sker genom en internationell process däralla intressenter (nationella normgivare, utgivare och användare av finansiella rapporter, revisorer mm) som berörs är beviljade att delge sin uppfattning.

Rapporten utreder de speciella karaktärsdragen en kundanpassad produktion har på företagen Eaton Corporation, Hengelo i Nederländerna och Ge Healthcare, Uppsala i Sverige. En djupgående utredning av vad företagen i fråga gör för att reducera misstag vid internationell order. Alltså det som sker från att säljavdelningen får kontakt med kunden till att Projektledare/orderhanterare får beställningen. Fallgroparna vid internationell order som tas upp är t.ex.: kunskapsgap från säljsidan, inga standardiserade dokument för order, skräddarsydda lösningar utan moduler i ERP systemet, ERP system som inte uppdateras systematiskt, kundanpassade produkter, budgeteringsmall beroende på ERP system och vilket land budgetering sker i, restriktioner i ERP systemet, kommunikationsprotokoll mellan berörda avdelningar, integrationen mellan de berörda avdelningarna, kommunikation mellan de berörda avdelningarna och kundens inblandning i projektet. Det som syns genom studien är att företagen är fullt medvetna om att det sker misstag vid Front Office men väljer att inte kvantifiera eller analysera sina misstag.

Syftet är att beskriva och analysera dels hur svenska börsföretag redovisar uppskjutna skattefordringar hänförliga till skattemässiga underskottsavdrag enligt RR 9 och vilka problem som denna redovisning innebär, dels hur användbar den information som redovisningen ger är för användarna av de finansiella rapporterna. Vidare avser vi att utreda huruvida skattemässiga underskottsavdrag är att betrakta som en tillgång i balansräkningen. Vår studie visar dels att de studerade företagens redovisningar av uppskjutna skattefordringar hänförliga till skattemässiga underskottsavdrag skiljer sig betydligt i flera avseenden, dels att det finns betydande brister i den redovisade informationens användbarhet, vilket till stor del beror på de brister i tillförlitlighet som RR 9:s tolkningsutrymme ger upphov till. Många av de studerade företagen avviker från RR 9 främst genom att inte ge de upplysningar som rekommendationen kräver. Vidare anser vi att det värde som de uppskjutna skattefordringarna hänförliga till skattemässiga underskottsavdrag tas upp till i balansräkningen inte bör begränsas av en i rekommendationen bestämd tidshorisont, eftersom detta inte skulle medföra en bättre redovisning.