En europeisk upphovsman har teoretiskt sett samma skydd för sitt verk vid illegal fildelning såväl inom som utom EU. På grund av internationella överenskommelser finns det regler om ensamrätt i nästan alla länder som Sverige har ekonomiskt eller kulturellt samarbete med, varför upphovsmannens skydd är relativt starkt. Utanför EU, med undantag för EFTA-länderna, finns dock inga krav på att länderna ska införa regler om informationsföreläggande och interimistiskt förbud. Reglerna är införda i alla EU-länders lagstiftning genom Ipred-direktivet och innebär en betydlig förenkling för upphovsmannen när det gäller att identifiera intrångsgöraren och stoppa intrånget. Utöver intrångsförfarandets praktiska fördelar finns inom EU även klara regler gällande internationell privaträtt, vilket gör att upphovsmannen kan vara säker på var denne får föra process och vilket lands lag som ska användas.

Denna uppsats syftar till att dels beskriva, dels med utvald ekonomisk teori analysera regleringen av den svenska formen av kasinoverksamhet. Av särskilt intresse är att diskutera orsaken till den svenska lagstiftningen som reglerar spelverksamhet samt lagstiftningens relevans för en spelverksamhet som är utsatt för utländsk konkurrens. För att besvara syftet har följande frågeställningar formulerats: - Hur kan regleringen av den svenska spelverksamheten förklaras utifrån ekonomisk teori? - Vad är motiven till den svenska lagstiftningen som reglerar spelverksamhet? - Hur är kasinoverksamheten i USA och Storbritannien utformad? - Hur kan en framtida reglering av spelmarknaden utformas? Regleringen av spelmarknaden kan dels förklaras utifrån välfärdsteori, dels utifrån politisk ekonomi i form av särintresseteorin. Välfärdsteorin förklarar regleringen av spelmarknaden genom att den dels kan ses som en marknad som ger upphov till negativa externa effekter i form av spelmissbruk, dels som ett naturligt monopol då det finns stordriftsfördelar i information och kontrollen av verksamheten.

Det saknades teori kring vilka aspekter som var viktiga för potentiella kunder att väga in i ett beslut om övergång till molnbaserade affärssystem. I undersökningen har vi samlat tidigare forskning kring molntjänster generellt och sedan jämfört den med empiri från respondenter med erfarenhet av molnbaserade affärssystem. På så sätt har vi försökt koppla tidigare forskning och undersökt huruvida den är applicerbar på vår studie. Vi kom fram till att det framförallt är aspekter rörande säkerhet, ekonomi och affärsstrategi som kunder bör vara medvetna om när de planerar en övergång till molnbaserade affärssystem. Rörande säkerhet fann vi att det är viktigt att tänka på hur den fysiska lagringen sker och säkerhetsrutiner kring vem som handhar data och hur den säkerhetskopieras samt vem som äger datan.

Världen är i ständig förändring, så även de krig och konflikter som utkämpas. Aktörerna utgörs inte längre enbart av nationer utan innefattas även ickestatliga aktörer. År 2000 utsattes amerikanska fartyget USS Cole för en asymmetrisk attack, där en ickestatlig aktör, genom asymmetrisk krigföring, åsamkade stor skada med relativt ringa medel. Denna typ av krigföring och hot är någonting relativt nytt inom den marina arenan. Uppsatsen syftar till att undersöka om ubåt typ Gotland är en potent plattform att nyttja vid en internationell insats med asymmetrisk hotbild.

Föreliggande studie har som syfte att undersöka hur trender i turismindustrin uppkommer samt vilka drivkrafter det är som styr huruvida trender får stark genomslagskraft eller ej.Inom turismindustrin, liksom i andra näringar, kan vi finna trender. Dessa trender styr utvecklingen av turismen, samtidigt som de till stor del även styr konsumtionsbeteende. Genom att vara medveten om vilka drivkrafter i samhället det är som styr utvecklingen av trender skapas även en möjlighet att förutspå hur turismutvecklingen möjligtvis kan komma att se ut på lång sikt och därmed skapa sig ett försprång i egenskap av turismutvecklare, alternativt vara i framkant och leda utvecklingen.Tidigare forskning är framför allt på engelska och till största del endast tillgänglig via artikeldatabaser. Jag hoppas därmed kunna frigöra kunskapskapital så att det blir tillgängligt för allmänheten. Teorin visar att de drivkrafter som ger upphov till och styr utvecklingen av trender är teknologi, demografi, politisk situation, ekonomi, miljömedvetenhet, och sociologiska faktorer.Intervjuobjekten är subjektivt handplockade genom stratifierat urval.

Skolan som spelplats för kultur- och identitetspolitik står i fokus för denna uppsats. En utgångspunkt är att den politik som styr skolan även har inverkan på, och är en produkt av, de diskurser som råder i samhället när det gäller dessa frågor. Min undersökning är baserad på situationen i Guatemala. Där finns sedan 2005 en nationell politisk strategi kring detta, uttryckt i styrdokumentet "Interkulturell tvåspråkig utbildning", som har varit material för den kritiska diskursanalys jag här genomför. Uppsatsen innehåller även en jämförelse med lärares tankar kring detta på plats i Guatemala, baserat på vistelse och materialinsamling där.

Efter ett dåligt resultat i valet 2002 genomgick Moderaterna en förnyelseprocess och blev Nya Moderaterna. I valet 2006 rönte partiet stora framgångar och antalet väljare som röstade på Moderaterna ökade markant. Genom en retorikanalys av partiets valmanifest som presenterades inför respektive val har jag undersökt Moderaternas förnyelseprocess. Jag har undersökt den argumentation som används i koppling till sakpolitiska åtgärder i respektive valmanifest för att sedan jämföra dem med varandra. Syftet har varit att undersöka hur retoriken förändrats.Tidigare studier i ämnet, vilka presenteras i undersökningen, visar hur Moderaternas förändring har inneburit vissa politiska förflyttningar men också att stora delar av förnyelsen ligger i presentationen.

Efter ett dåligt resultat i valet 2002 genomgick Moderaterna en förnyelseprocess och blev Nya Moderaterna. I valet 2006 rönte partiet stora framgångar och antalet väljare som röstade på Moderaterna ökade markant. Genom en retorikanalys av partiets valmanifest som presenterades inför respektive val har jag undersökt Moderaternas förnyelseprocess. Jag har undersökt den argumentation som används i koppling till sakpolitiska åtgärder i respektive valmanifest för att sedan jämföra dem med varandra. Syftet har varit att undersöka hur retoriken förändrats.Tidigare studier i ämnet, vilka presenteras i undersökningen, visar hur Moderaternas förändring har inneburit vissa politiska förflyttningar men också att stora delar av förnyelsen ligger i presentationen.

Avtal med internationell karaktär är idag vanligt förekommande, då handel inte enbart sker inom ett lands gränser. En fråga som oftast aktualiseras när tvist uppkommer mellan parter i ett internationellt avtalsförhållande är vilken lag som ska tillämpas. För att lösa tvisten och lagvalsfrågan, finns olika tvistlösningsalternativ, bl.a. tvistlösning vid allmän domstol där lagvalsfrågan avgörs med tillämpning av den s.k. Rom I-förordningen, eller tvistlösning genom internationellt kommersiellt skiljeförfarande.

Titel: Riksdagspartiernas kommunikation på Facebook.Författare: Kristin Claréus Wästlund, Jakob Säw, Klara Schåltz Bodinson.Handledare: Nicklas Håkansson.Kurs: Examensarbete i Media- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistikoch kommunikation, Göteborgs Universitet.Termin: Höstterminen 2014.Syfte: Syftet med studien är att systematiskt analysera hur de politiska partierna kommunicerar på Facebook.Sidantal: 53Metod: Kvantitativ innehållsanalys.Material: Studien undersöker riksdagspartiernas publicerade inlägg på Facebook under de tre sista veckorna innan riksdagsvalet år 2014.Huvudresultat: Studiens resultat visar att kanalen Facebooks användning för politisk kommunikation är under utveckling. Medan samtliga svenska riksdagspartier är aktiva på kanalen så differentierar sig sättet det faktiska bruket. De mest frekventa publiceringarna innehåller text ihop med bild eller video och framförallt syftar de till att sakpolitiskt informeraeller kampanjuppdatera. Vidare konstateras att Facebook används fristående från de traditionella massmedierna och vid länkning sker det framförallt till andra sociala medier.Kanalen nyttjas flitigast bland de mindre partierna exempelvis Miljöpartier och Folkpartiet men när det kommer till att använda kanalens interaktiva funktioner för relationsarbete särskiljer sig partierna. Då går det istället att se att de bland somliga partier finns en strävan att interagera med sina publiker medan samspelet helt exkluderas hos andra.

Syftet med denna studie är att undersöka olika grundskolors resursfördelning till de praktiskt-estetiska ämnena i förhållande till NO-ämnena, samt diskutera vilka kunskapsvärderingar detta återspeglar. Studien jämför förutsättningar kopplade till ramfaktorerna ekonomi, tid, lokaler och utbildning/behörighet hos lärare mellan praktiskt-estetiska ämnen och NO-ämnen. Frågeställningarna som använts för att studera detta är följande: Vilka skillnader finns mellan praktiskt-estetiska ämnens och naturorienterade ämnens villkor vad gäller ramfaktorerna: ekonomi, tid, lokaler samt lärares utbildning och behörighet? samt Vilka kunskapsvärderingar återspeglas i ramfaktorerna ekonomi, tid, lokaler, och lärares utbildning och behörighet? Ambitionen har varit att identifiera eventuella skillnader mellan ämnesgrupperna inom ovan nämnda ramfaktorer för att kunna diskutera kunskapshierarki mellan de studerade ämnesgrupperna. I undersökningen har en enkätstudie med kvalitativa och kvantitativa frågor samt en kvalitativ intervjustudie genomförts.

Vår undersökning visar vilka tankar och planer som finns hos politiker och tjänstemän i två kommuner angående hur framtidens äldreomsorg kan komma att se ut.Inledningsvis görs en historisk återblick över hur samhället tidigare tagit hand om sina äldre medborgare. Dagens styrande lagar och riktlinjer samt nationella mål beskrivs. Sverige anses stå inför omfattande utmaningar när befolkningen blir äldre och andelen äldre blir större. I studien intervjuas fem personer med beslutande ställning samt en läkare om sina tankar om den framtida äldreomsorgen. Intervjuerna har huvudsakligen fokuserats utifrån faktorerna demografi, ekonomi samt de äldres hälsa och funktionsförmåga.

Denna uppsats behandlar målstyrning i högskolan. Målstyrning i den privata sektorn och den offentliga sektorn skiljer sig åt av flera orsaker. Bland annat har verksamheter i dessa båda sektorer väldigt olika förutsättningar med hänsyn till till exempel vinstintresse. På en högskola finns det dessutom mer specifika förutsättningar som gör att det kan vara problematiskt att använda målstyrning på samma sätt som i ett företag. Syftet med denna uppsats är att belysa hur målstyrningen upplevs fungera på en högskola genom att beskriva hur målstyrning används i en styrmix.

Studien handlar om arbetsförmedlarnas uppfattning om det omtalade fas 3, där långtidsarbetslösa tvingas ut i sysselsättning mot en låg ersättning, och dess deltagare. Då det är påtagligt svårare för äldre att ta sig ur fas 3 har det legat i mitt intresse att fokusera på deltagare över 55. Syftet med studien har varit att undersöka hur arbetsförmedlingen hanterar och arbetar med personer över 55. Syftet har också varit att studera vilka uppfattningar de har om gruppen som helhet, deras villkor, psykiska välbefinnande och motivation. Frågeställningarna som är tre till antalet har blivit utformade för att besvarade uppnå syftet.

Under lång tid har hälsoarbetet bestått av insatser inom det patogena området som fokuserar på orsaker till ohälsa och sjukdom. Utifrån ett salutogent perspektiv söks istället hälsans ursprung. Perspektivet utgår från vilka faktorer som gör att människor mår bra och vidmakthåller hälsan trots omständigheter som bidrar till att de är eller har varit utsatta för potentiellt sjukdomsframkallande biologiska eller psykosociala faktorer. Syftet med studien var att studera lantbrukares upplevelse av hälsa, med avsikt att beskriva salutogena faktorer för hälsa som kan vara användbara i hälsofrämjande arbete. Datainsamlingen har skett genom en postenkät till 300 lantbrukare i Skåne.