Bakgrund och problem:Idag expanderar allt fler modeföretag utomlands, och det krÀvs mycket av företagen för att de ska lyckas konkurrera pÄ en internationell nivÄ. Uppsatsens problem ligger i huruvida svenska modeföretag bör justera sin ursprungliga marknadsföringsstrategi eller inte nÀr de gÄr ut pÄ nya internationella marknader. Ska marknadsföringen anpassas helt och hÄllet eller rÀcker det med att anpassa mindre delar? Denna debatt har lÀnge pÄgÄtt och det finns argumentationer för att tillÀmpa bÄde standardiserad eller anpassad strategi. ForskningsfrÄga:Hur anpassar svenska modeföretag sin internationella marknadsföring pÄ de utlÀndska marknader de Àr etablerade pÄ? Syfte:Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en djupare förstÄelse i vilken utstrÀckning de utvalda fallföretagen anvÀnder sig av anpassad eller standardiserad marknadsföring pÄ internationella marknader.

Detta arbete syftade till att ta fram en fördjupad insatsplan för verkstaden pÄ nivÄ 1000 i Malmbergets gruva. Den fördjupade insatsplanen skulle bestÄ av en riskinventering över verkstaden, en riskanalys för insatser vid brand, rekommenderade ÄtgÀrder vid brand samt diskussion om vilka osÀkerheter som kan förkomma vid en insats. MÄlet med rapporten var att underlÀtta insatspersonalens arbete och göra dem medvetna om riskerna vid en insats. I lagen om skydd mot olyckor Äterfinns i första kapitlet tredje paragrafen att: ?rÀddningstjÀnsten skall planeras och organiseras sÄ att rÀddningsinsatserna kan pÄbörjas inom godtagbar tid och genomföras pÄ ett effektivt sÀtt?.

Skillnaderna i redovisningspraxis i Europa har varierat sÄ pass att det nÀstan varit omöjligt att göra jÀmförelser mellan företag, utan att göra betydande förÀndringar i den finansiella rapporten. Detta har skapat en internationell process för att harmonisera redovisningspraxis i Europa. I harmoniseringsprocessen förekommer det bÄde drivkrafter och hinder. Exempel pÄ drivkrafter kan vara investerare, multinationella företag och regeringar, medan exempel pÄ hinder kan vara nationalism och sprÄk. Syftet med uppsatsen har varit att fÄ en förstÄelse hur de svenska normbildarna ser pÄ dessa drivkrafter och hinder som pÄverkar harmoniseringsprocessen.

Föreliggande uppsats undersöker om det Àr sÄ att regeringen, i anslutning till försvarsminister Leni Björklundsuttalande i Dagens Nyheter 2004-11-26, i frÄgan om huruvida ett FN-mandat Àr en premiss för ett svenskt deltagandei en internationell fredsfrÀmjande insats, har genomfört ett snabbt och impulsivt paradigmskifte. Eller Àr detsÄ att uttalandet har sin förklaring i en rationell och flerÄrig logisk politisk utveckling. Den kontext som utvecklingenav FN och EU frÄn tiden efter kalla kriget fram till dagens datum utgör Àr viktig i detta perspektiv dÄ dessatvÄ organisationer och aktörer utgör de arenor vari regeringen aktivt agerar. Genom att undersöka ett regeringsbeslutoch Ätta propositioner omfattande tiden frÄn konflikten mellan Irak och Kuwait fram till den FN-ledda insatseni Liberia 2004 och hÀri söka efter indikatorer pÄ antingen en fast och oförÀndrad, eller en pragmatisk och av utvecklingprÀglad svensk politisk hÄllning Àr det möjligt att besvara den övergripande frÄgan. Den teoretiska utgÄngspunkten?Den Engelska skolan ? International Society? Àr vald med tanke pÄ dess fokusering pÄ tre olikadimensioner; den nationella, den internationella och slutligen den humanitÀra.

För att överleva i det nya konkurrenslandskapet med pĂ„gĂ„ende globalisering, snabb teknologisk utveckling, avreglering och informationstĂ€thet blir företags förmĂ„ga till innovation allt viktigare. Den hĂ€r uppsatsen handlar om hur grad av internationell diversifiering, produktdiversifiering och storlek pĂ„verkar produktinnovationsförmĂ„ga. Studien baseras pĂ„ en kvantitativ analys av 12 företag som utvecklar och tillverkar switchar och routrar eller komponenter till switchar och routrar. Studien ger ingen tydlig indikation pĂ„ om diversifiering och storlek pĂ„verkar innovationsförmĂ„ga i enlighet med hypoteserna. Åtta av 12 företag uppvisar vĂ€rden pĂ„ innovationsförmĂ„ga som kan anses stĂ€mma överens med vad de förvĂ€ntas att vara.

SammanfattningTitel:Internt kunskapsutbyte ? Internt kunskapsutbyte inom internationella fastighetsmÀklarföretagNivÄ:C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare:Josefin Löflund-Wikström & Sara WennertorpHandledare:PÀr Vilhelmson, Maria F. Malama och Ernst HollanderDatum:2014-06Syfte:Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka hur svenska tjÀnstebaserade företag pÄ en internationell marknad skapar internt kunskapsutbyte mellan huvudkontor och lokalkontor.Metod:Vi har valt att intervjua ledare inom vÀlkÀnda fastighetsmÀklarföretag. För att undersöka hur kunskapsutbytet fungerar pÄ stor geografisk bredd. Vi har gÄtt utanför landsgrÀnser.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att visa att teoretikernas anvÀndning av McDonald's som paradexemplet för globak standardisering av marknadsmixen inte Àr helt rÀttfÀrdigat. För att illustrera detta har jag anvÀnt mig av McDnald's i Frankrike. Jag har stÀllt mig tvÄ huvudsakliga frÄgor; Vilka kulturella barriÀrer har McDonald's mött i Frankrike och hur har de anvÀnt sig av standardisering respektive anpassning av marknadsmixen? I en diskussion om kultur, kulturella skillnader och internationell marknadsföring skapar jag en grund för ett resonemang runt standardisering och anpassningsstrategier av marknadsmixen. Jag förklarar i min analys med hjÀlp av mitt empiriska material hur McDonald's har anpassat sig efter den franska kulturen samtidigt som de behÄllet ett standardiserat koncept vÀrlden över.Jag avslutar uppsatsen med fria reflektioner om frÄgestÀllningar som dykt upp under arbetets gÄng samt en kort slutsats som sammanfattar min analys om McDonald's anpassningsstrategier som jag alltsÄ hÀvdar motsÀger teoretikernas pÄstÄende..

Uppsatsens syfte Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt den internationella sjöminröjningsstyrkan skall utvÀrderasoch valideras mot stÀllda krav.Inledningsvis beskriver jag den internationella minröjningsstyrkan och dess ingÄende delar. Jag nedtecknarbakgrunden till varför den har satts upp och förklarar under vilka förhÄllanden den skall kunna verka samtvilka uppgifter den kan stÀllas inför. I den hÀr delen beskriver jag ocksÄ innebörden av begreppenutvÀrdering och validitet och hur de kan appliceras pÄ militÀra förband.I nÀsta del av uppsatsen redovisar jag de, nationella och internationella, mÄl och krav som Àr satta förstyrkan. Syftet med den hÀr delen Àr att komma fram till vilka teoretiska definitioner som ligger till grundför en utvÀrdering och validering av styrkan.DÀrefter utreder jag vem som skall utvÀrdera och validera styrkan. Detta gör jag genom att beskriva vilkaprocesser som Àr styrande för styrkan samt vilken chef som Àr ansvarig för vilken process.

År 1989 ratificerade Sverige CISG med ett sĂ€rskilt förbehĂ„ll. DĂ„ svenska avtalslagen betraktas som förĂ„ldrad i jĂ€mförelse med internationaliseringen, förs diskussioner huruvida en revidering av lagen ska aktualiseras, i mĂ„n om att öka effektiviteten pĂ„ den inre marknaden. UniP och PECL, Ă€r andra internationella principer som kan pĂ„verka avtalslagens utveckling, pĂ„ sĂ„ vis att hĂ€nvisning sker till dessa om Sverige beslutar en anslutning till CISG del II. Syftet med uppsatsen var att belysa de problem vid uppkomsten av grĂ€nsöverskridande av avtal. Den ska inte ses som uttömmande, dĂ„ dess frĂ€msta syfte har varit att redogöra likheter och skillnader som infinner sig mellan svensk och internationell regelverk pĂ„ kontraktsrĂ€ttens omrĂ„de.

Myndigheten för samhÀllsskydd och beredskaps (MSB) arbete gÄr bland annat ut pÄ att bistÄ med insatspersonal till FN-organ eller EU-projekt, för att exempelvis bistÄ med vatten och sanitet, hjÀlpa utsatta kvinnor och barn eller hjÀlpa till efter en jordbÀvning. All insatspersonal mÄste innan insats skriva under pÄ att följa etiska förhÄllningsregler, vilket benÀmns som uppförandekoder. Det Àr viktigt att insatspersonalen följer dessa etiska uppförandekoder vid insats, dÄ det Àr mÄnga mÀnniskor vars liv Àr beroende av deras arbete. Syftet med studien Àr att undersöka hur MSB:s insatspersonal upplever uppförandekoderna vid insats. FrÄgestÀllningarna Àr; Hur upplever insatspersonalen det Àr att ha uppförandekoderna att förhÄlla sig till? Upplevs uppförandekoderna som stöd eller belastning i arbetet? Hur upplever insatspersonalen att MSB hanterar situationer dÀr nÄgon bryter mot koderna? Har insatspersonalen stÀllts inför situationer dÀr uppförandekoderna gett vÀgledning för agerandet? Hur kan uppförandekoderna förbÀttras?Studiens teoretiska referensram, behandlar bland annat etiska perspektiv, sÄsom konsekvensetisk och utilitarism samt Àmnet uppförandekod redovisas.

Samverkan sker i mÄnga olika former och inom mÄnga olika omrÄden. I mÀnniskohanterande yrkeskategorier sÄ som skola och socialtjÀnst bedrivs samverkan ofta med mÄlsÀttningen att tillsammans med andra parter hjÀlpa en individ som behöver nÄgon form av insats frÄn samhÀllet. Men Àven om mÄnga vill samverka för att en gemensam insats Àr nödvÀndig sÄ Àr lÄngt ifrÄn alla positivt instÀllda till samverkan. Varför? Jo för att det mÄnga gÄnger inte fungerar pÄ ett önskvÀrt sÀtt.

I dag Àr det allt vanligare att en anstÀlld nÄgon gÄng under sitt arbetsliv arbetar utomlands under en period. I en sÄdan situation finns risk för att inkomsten frÄn utlandet blir dubbelbeskattad. För lindrande eller undanröjande av internationell juridisk dubbelbeskattning finns bland andra regler i IL för att förhindra sÄdan dubbelbeskattning. Dessa regler kallas sexmÄnaders- och ettÄrsregeln och kommer till uttryck i 3 kap 9§ IL. Reglerna leder till hel eller delvis skattefrihet för de inkomster den utsÀnde har under utsÀndningstiden. SexmÄnaders- och ettÄrsregeln Àr enkla att tillÀmpa och undanröjer effektivt internationell juridisk dubbelbeskattning.

Kompaniledningen har upptrÀtt som förmyndare för hela förbandet och har ej lÀmnat ansvar till helt vuxna soldater som alltsÄ inte Àr grundutbildnings-ungdomar. FrÄn början jobbade vi alla jÀrnet men befÀlen körde GU-stuket och tog civilisten ur oss varvid sjÀlvstÀndigheten och initiativförmÄgan försvagadesDessa ord frÄn soldater finns nedtecknade i avhandlingen MilitÀrt ledarskap som undersöker ledarskapet under internationella insatser och pÄvisar en brist i ledarskapet. Försvarsmaktens nya personalförsörjningssystem innebÀr att förbanden kommer att bestÄ av anstÀllda soldater och den erfarenhet som Försvarsmakten har av anstÀllda soldater Àr frÄn de som befunnit sig pÄ internationell tjÀnstgöring. Ett framgÄngsrikt ledarskap under internationell tjÀnstgöring torde dÀrför kunna verka som en inriktning för hur ledarskapet skulle kunna vara i den nya Försvarsmakten.Denna uppsats söker svar pÄ hur en chef som uppskattas av anstÀllda soldater kan vara, om utvecklande ledarskap Àr aktuell som modell och om uppdragstaktik Àr en metod att leda anstÀllda soldater med. Slutsatserna Àr att soldater uppskattar ledaregenskaper som Àrlig, rÀttvis, förebild, engagerad och lyhörd.

Syftet med vÄr undersökning var att undersöka vilka skillnader i bistÄndets/insatsens omfattning begreppen skÀlig levnadsnivÄ och goda levnadsvillkor medför vid bedömning enligt SocialtjÀnslagen (SoL) respektive Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) i Göteborg. Syftet var att undersöka hur dessa begrepp pÄverkar bedömningen av insatserna ledsagning och kontaktperson vid likvÀrdig problematik. Studien byggde pÄ tvÄ hypoteser; (1) det Àr mer troligt att en och samma insats blir beviljad nÀr man söker via LSS Àn nÀr man söker via SoL och (2) beviljade insatser enligt LSS blir mer omfattande Àn beviljat bistÄnd enligt SoL. Respondenterna var tio handlÀggare som arbetar med bistÄndsbedömningar enligt SoL och/eller LSS för funktionshindrade frÄn nio olika stadsdelar i Göteborg. Studien genomfördes i form av en vinjettundersökning.

Bakgrund: I Sverige drabbas ungefÀr 5000 patienter Ärligen av plötsligt hjÀrtstopp pÄ vÄra sjukhus: HjÀrtstopp behandlas med hjÀrt-lungrÀddning (HLR). Sjuksköterskan Àr oftaden som upptÀcker patienter med hjÀrtstopp, och den som utbildar i HLR. Syfte: Syftet var att beskriva nya alternativ till den traditionella metoden för HLR-utbildning. Metod: Examensarbetet Àr gjord som en litteraturöversikt och inkluderar elva vetenskapliga artiklar. Litteratursökningar gjordes i databaserna Pubmed, Cinahl och SveMed.