In recent decades, demands has emerged that the companies shall take a greater social responsibility for the impact that they have on their environment and that this impact shall be reported, which is known as Sustainability Reporting. The Sustainability Report is based on a number of general principles that ensure the content and the quality of the Sustainability Report. One of these principles is the principle of completeness. In the research, this principle seems to have been interpreted in terms of number of reported aspects and indicators, which can be a limited view where only the existence of the aspects and indicators is observed. By including the degree of the reporting in terms of full, partial and no reporting as well as a comparison between the real and the alleged reporting, our intention is to extend the principle of completeness and to develop a tool that we also apply through an empirical survey in a particular area.

Den tredje och fjÀrde oktober 1993 sköt somaliska rebeller ner tvÄ amerikanska Black Hawk-helikoptrar i Mogadishu, Somalia. Dels pÄ grund av ett bristande doktrinÀrt agerande resulterade det i en 14 timmar lÄng strid om att överhuvudtaget överleva och mÄnga skadades eller omkom. Inte lÄngt dÀrefter lÀmnade FN och USA Somalia och insatsen sÄgs som ett militÀrt misslyckande. Insatsen i Somalia har pÄverkat amerikanarnas syn pÄ utrikespolitik och den visar tydliga exempel pÄ den komplexitet som counterinsurgency-operationer för med sig.Uppsatsen Àr en teoriprövande fallstudie dÀr David Kilcullens teorier om upprorsbekÀmpning prövas pÄ Specialförbandsstyrkan Task Force Rangers insats i Mogadishu, Somalia. Uppsatsen syftar inte till att pröva huruvida Kilcullens teorier fungerar eller ej, utan till att pröva hur och i vilken utstrÀckning Task Force Rangers medel och metoder överensstÀmmer med vad Kilcullen föresprÄkar.Resultatet av denna studie visar att förekomsten av Kilcullens teorier i vissa fall överensstÀmmer men överlag Àr vÀldigt fÄ.

Syftet med uppsatsen Àr att belysa samsjuklighetspatientgruppen (heterogeniteten inom patientgruppen), utifrÄn ett antal olika faktorer som kan vara viktiga för förstÄelse av motivation och genomförande av behandling för samsjuklighetspatienter. Faktorerna lyfts fram genom patienternas skattning för sjÀlvbild (SASB), kÀnslomedvetenhet (TAS-20) och av oro och hjÀlpbehov för ett antal olika problemomrÄden samt patienternas problem inom samma omrÄden bedömda av en oberoende bedömare (ASI). Heterogeniteten pÄvisar patienternas problem och behandlingsbehov utöver beroende/missbruksproblem och vikten av att rikta rÀtt insats till rÀtt patient vid rÀtt tillfÀlle. Undersökningsgruppen bestod av 11 patienter som sökt till vuxenpsykiatrin för sitt psykiska illabefinnande och missbruk- beroendeproblematik. Vi ville Àven se om samsjuklighetspatienter inom psykiatrin uppvisar lika positiv sjÀlvbild och har samma problemnivÄ för missbruk- beroende som tidigare studie inom socialtjÀnsten av Armelius m.fl.

FÀrska rapporter visar att svenska elevers kunskap i matematik sjunker i förhÄllande till övriga vÀrldens. Samtidigt visar forskning, att den traditionella undervisningen i skolan gynnar vissa elever mer Àn andra. Detta fick oss att fundera över om lÀrstilsmetodiken kunde tillföra nÄgot till dagens matematikundervisning. Vid undersökningar dÀr undervisningen matchat elevernas lÀrstilar har elevernas resultat anmÀrkningsvÀrt förbÀttrats VÄr studie har dÀrför ett huvudspÄr - lÀrarens roll och undervisnings­metoder. För att ta reda pÄ hur lÀrare undervisar i matematik och hur de tÀnker sig nÄ alla elever, genomförde vi en kvalitativ fallstudie med observationer och intervjuer av sex lÀrare i Är 1-3.

Svenska kyrkan Àr en offentlig verksamhet som har ett lagkrav att upprÀtta en Ärlig budget som skall vara i balans. Intresset för studien vÀcktes nÀr vi upptÀckte hur lite forskning som fanns inom omrÄdet. Det övergripande syftet med uppsatsen var att undersöka styrningen i Svenska Kyrkan. Mer precist innebar det att undersöka hur de anstÀllda upplevde styrningen. Vi avsÄg ocksÄ att undersöka hur budgeten tas fram, vilket syfte den har och hur budgeten anvÀnds inom Svenska Kyrkan.

I denna uppsats har jag behandlat miljökonsekvensbeskringarnas syfte, uppbyggnad, aktuell och lagstiftning. Detta har gjorts frÀmst med utgÄngspunkt i nationell lagstiftning men ocksÄ en del internationella bestÀmmelser. Beskrivning av bakgrunden till MKB och dess ursprung tas ocksÄ upp för att skapa en djupare förstÄelse, kring detta tillkommer fakta kring exempelvis EU:s direktiv. Jag har Àven berört omrÄden som normer och hÀnsynsregler somindirekt berör förfarandet för ett MKB-förfarande. Jag har ocksÄ sÀrskilt berört MKBprocessen för Natura-2000 omrÄden.

Det övergripande syftet med studien Àr att undersöka hur ett fÄtal lÀrare tÀnker kring sambandet mellan sprÄk och ÀmnesinnehÄll i ett genreperspektiv. Min ambition var att ta reda pÄ hur lÀrare skapar en sprÄklig miljö som gynnar alla elevers lÀrande men med ett sÀrskilt fokus pÄ flersprÄkiga elever. I litteraturgenomgÄngen belyser jag internationell/nationell forskning i ett genrepedagogiskt perspektiv, frÀmst utifrÄn den australiska genreskolan, Àven kallad Sydneyskolan. Studien har en kvalitativ inriktning och insamling av data har skett genom intervjuer och videoinspelning i klassrummen. Det resultat som framkommer i studien visar huvudsakligen att deltagarna ser en positiv utveckling hos eleverna utifrÄn det genrepedagogiska arbetet.

SvenskÀmnet ingÄr i alla Àmnen i skolan, dÀrför Àr det viktigt för eleverna att tillÀgna sig grundlÀggande kunskaper för att kunna klara övriga Àmnen. Genom djupintervjuer ger fyra institutionsplacerade elever och deras svensklÀrare i kommunala skolor sin syn pÄ vad det Àr som gÄtt fel och varför de misslyckades med att uppnÄ kunskapsmÄlen i svenska för grundskolans skolÄr 8 och/eller 9. LÀrarna menade att eleverna antingen var tysta, utagerade, inte tog ansvar, var svaga kunskapsmÀssigt, saknade studiemotivation och koncentration och att de dÀrför inte gjorde vad som förvÀntades av dem. Eleverna dÀremot sa att det var undervisningen som var trÄkig, att lÀrarna inte var bra pÄ att lÀra ut, uppgifterna var antingen för svÄra, lÀtta eller enformiga. Enligt lÀrarna hade eleverna relationsproblem med andra elever och lÀrare kring sÀttet de uppförde sig i skolan. Det fanns Àven konflikter mellan dessa grupper och mobbing mellan elever som ledde till skolk.

SammanfattningSyfteSyftet med denna uppsats Àr att undersöka hur Korpen arbetar med hÀlsodiplomeringen samt arbetsplatsers erfarenhet av insatsen.FrÄgestÀllningarna var följande:1. Vad innebÀr hÀlsodiplomeringen i teorin samt praktiskt för en arbetsplats?2. Varför vÀljer arbetsplatser just hÀlsodiplomeringen ur marknadens stora utbud inom friskvÄrd?3.

Syftet med denna studie har varit att beskriva hur det arbetas, i en stadsdel i Stockholm, med arbetslösa bistÄndstagare som stÄr nÀra arbetsmarkanden utifrÄn fyra handlÀggares erfarenheter. De valda handlÀggarna har varit tvÄ socialsekreterare och tvÄ Soft-handlÀggare. För att kunna uppfylla syftet har jag utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar: Vilka krav stÀlls pÄ arbetslösa bistÄndstagare som stÄr nÀra arbetsmarknaden? Vilka insatser och ÄtgÀrder erbjuds till denna grupp av bistÄndstagare? Arbetas det utifrÄn arbetslinjen eller workfare?Det empiriska materialet bestÄr av fem kvalitativa intervjuer varav en med enhetschefen och fyra med handlÀggarna. Resultatet har visat att det stÀlls tvÄ krav pÄ arbetslösa bistÄndstagare som stÄr nÀra arbetsmarknaden, nÀmligen att stÄ till arbetsmarknadens förfogande och att vara aktivt arbetssökande.

Art.39 Àr grindvakten som inleder kapitel VII i FN-stadgan och tröskeln vid vilken sÀkerhetsrÄdet gÄr frÄn att vara ett multilateralt organ till ett globalt verkstÀllande organ. Konceptet ?threat to the peace? Àr det bredaste, otydligaste och viktigaste begreppet i art.39 FN-stadgan. Genom att framstÀlla de centrala förutsÀttningarna för tillÀmpningen av art. 40-42, öppnar art.

I Maj 2008 utlyste Köpenhamns kommun i samarbetemed Akademisk arkitektförening en öppen,internationell idétÀvling om Nordhavn.För första gÄngen i historien bor fler folk urbant Àn pÄlandsbygden. En av vÄra stÀders största utmaningarligger i att bevara och sÀkerstÀlla den urbana rekreativamötesplatsen som skÀnker staden dess möten ochhar rekreationsvÀrde, utifrÄn ett social hÄllbarhetsperspektiv. Stadsplanerare och landskapsarkitekterhar ett samhÀllsansvar att se till att mötesplatsen hÄllstillgÀnglig och har kvaliteter ur vistelsesynpunkt.Detta examensarbete innehÄller ett gestaltningsförslagtill tÀvlingen. Det innehÄller Àven en diskussionomkring social hÄllbarhet och dagens rekreativamötesplatser i sin urbana kontext. HÀr reflekterar jagspecifikt över tre platser i Inre Nordhavn.

BakgrundTeknik i förskolan Àr en del av pedagogernas uppdrag utifrÄn lÀroplanen. BÄde internationell forskning och litteratur i Àmnet visar att pedagogens kunskap Äterspeglas i verksamheten. Den visar samtidigt att pedagogernas kunskap och förstÄelse för teknik Àr begrÀnsad vilketresulterar i en osÀkerhet i att arbeta med teknik i verksamheten. Forskning och litteratur visar ocksÄ att pedagogernas syn pÄ lÀrande Àr en avgörande faktor för hur barn fÄr möta teknik och att pedagogerna har en viktig roll som medforskare i kunskapsskapandet.SyfteSyftet Àr att undersöka hur förskollÀrare resonerar kring att arbeta med teknik i förskolan och att fÄ en inblick i hur arbetet med teknik kan yttra sig i förskolan.MetodI vÄr undersökning valde vi att göra en kvalitativ studie med semistrukturerad intervju som redskap. Vi intervjuade 12 förskollÀrare, frÄn tio förskolor i tvÄ kommuner i vÀstra Sverige.ResultatTrots att förskollÀrarna gav mÄnga exempel pÄ hur de arbetar med teknik i förskolan sÄ ansÄg de flesta förskollÀrare att de inte arbetar med teknik i den omfattning som de borde.

Nutrition spelar en avgörande roll för den Ă€ldre vĂ„rdtagarens hĂ€lsa och vĂ€lbefinnande. I och med att befolkningen i Sverige stiger i medellivslĂ€ngd ökar ocksĂ„ efterfrĂ„gan och behovet av vĂ„rd. Äldreomsorgen Ă€r av denna anledning en vĂ€xande verksamhet och distriktssköterskans roll, ansvar och kompetens gĂ€llande den Ă€ldre vĂ„rdtagarens nutritionsstatus kommer dĂ€rmed att efterlysas i större utstrĂ€ckning. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskans erfarenhet av att stödja Ă€ldre vĂ„rdtagares nutrition i Ă€ldreomsorgen. UtifrĂ„n studiens syfte anvĂ€ndes forskningsintervjuer med kvalitativ induktiv ansats.

Leasingredovisning i förÀndring ? Ekonomiska effekter för svenska börsnoterade företag av att aktivera operationell leasing.Bakgrunden till uppsatsen Àr att G4+1-gruppen, som Àr en internationell sammanslutning av olika normgivare, kommit med ett förslag till ny leasingredovisningsnorm. Innebörden i förslaget Àr att leasing skall aktiveras i balansrÀkningen. Uppsatsen inleds med leasinghistorik och en redogörelse av motiv för företagen att anvÀnda sig av leasing som finansieringsform. DÀrefter följer en redogörelse för de teoretiska resonemang som förslaget grundar sig pÄ.