This case study presents how the unit of munition-searching dogs of the Swedish armed forces handles their experiences from international service. The subject is particularly interesting as previous research into the area is nonexistent. The questions asked in the study are answered through the authors findings that training and preparation of this unit has developed thanks to the input of lessons learned from previous missions. This paper, based manly on experience reports, show that the unit successfully uses the method for handling lessons learned chosen within the Swedish armed forces..

Studiens syfte Àr att undersöka kunskaperna i plangeometri hos elever pÄ samhÀllsvetenskapliga och naturvetenskapliga programmen.  Elevernas kunskaper kartlÀggs med ett kunskapstest, och detta kunskapstest genomförs Àven i tvÄ gymnasieklasser i Finland. De finska eleverna inkluderas för att bidra med ett internationellt perspektiv pÄ de svenska elevernas resultat. Elevsvaren bedöms med hjÀlp av van Hieles teori om kunskapsutveckling. Resultaten visar att eleverna klarar av att utföra de berÀkningarna som krÀvs, men att det saknas en djupare förstÄelse för geometri, speciellt inom omrÄdet area. JÀmförelsen mellan de finska och de svenska eleverna visar att det inte finns nÄgon större skillnad mellan eleverna. .

VÄrt syfte med uppsatsen var att ta reda pÄ om KASAM-begreppet, trots att det har nÄgra Är pÄ nacken, fortfarande ses som betydelsefullt. Vi utgick frÄn personalens perspektiv gÀllande KASAM's betydelse för barn 0-12 Är, placerade pÄ institution eller med nÄgon form av insats frÄn öppenvÄrden. Genom kvalitativa intervjuer tog vi del av personalens erfarenheter av KASAM's betydelse för barnen, hur de arbetar och om de metoder de anvÀnder sig av , ger möjlighet att skapa en kÀnsla av sammanhang för barnen. Vid tolkningen av vÄrt intervjumaterial utgick vi frÄn tre teman baserade pÄ vÄra frÄgestÀllningar. Det som framkom av materialet var att KASAM har stor betydelse för barnens vÀlbefinnande.

Uppsatsens syfte Àr att fÄ en fördjupad kunskap i socialtjÀnstens insats boendestöd och psykiskt funktionshindrades uppfattning om boendestöd. Uppsatsen har en kvalitativ design och utgÄr frÄn fyra intervjuer med psykiskt funktionshindrade och en intervju med en medarbetare frÄn boendestödsenheten i en stadsdel i Stockholm. Resultatet presenteras utifrÄn teman: socialt stöd, vardagsstruktur, kontinuitet och tillhörighet - utanförskap. Dessa teman framtrÀdde under databearbetningen av intervjuerna. Uppsatsen har sin grund i fenomenologin och analysen utgÄr frÄn tvÄ teoretiska perspektiv: symbolisk interaktionism och Antonovskys teori KASAM.Resultatet visade att intervjupersonerna i stort sett var nöjda med boendestödet, men att det fanns önskemÄl om förbÀttringar.

Syftet med studien Àr att synliggöra hur smÄ barns introduktion till förskolan kan genomföras av lÀrare, samt undersöka hur vÄrdnadshavare uppfattar det egna barnets introduktion. Studien bygger pÄ intervjuer med fem lÀrare/förskollÀrare som arbetar inom förskolan samt en enkÀtundersökning med sexton vÄrdnadshavare. Resultatet av intervjuerna och enkÀterna visade att begrepp som ofta Äterkom var samverkan, samarbete. BÄde lÀrare och vÄrdnadshavare poÀngterade att kommunikation, förtroende och tillit Àr grunden till en bra och fungerande samverkan mellan hemmet och förskolan, detta för att alltid ha barnets bÀsta i frÀmsta rummet. Slutsatser av denna studie visar att i stort sÀtt samtliga vÄrdnadshavare var nöjda eller mycket nöjda med deras barns introduktion pÄ förskolan och lÀrarnas bemötande och deras professionella insats.

VÄrt syftet med C-uppsatsen Àr att ur en pedagogisk synvinkel fÄ en inblick i pedagogers uppfattning om sin kompetens i hur man möter barn i sorg. För att ta reda pÄ detta har vi intervjuat sex pedagoger i södra Sverige. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Vi har bearbetat litteratur som belyser pedagogens handlande och skolans roll. Vi har Àven behandlat litteratur som tar upp vilka olika krisfaser man gÄr igenom nÀr man har drabbats av en traumatisk hÀndelse.

Syftet var att undersöka hur chefer och medarbetare upplever att stödet Àr anpassat för att hjÀlpa unga vuxna med lindrig intellektuell funktionsnedsÀttning, samt om det behöver förbÀttras för framtiden. Det genomfördes med kvalitativ ansats dÀr tvÄ chefer och tvÄ omsorgsassistenter intervjuades med stöd av en intervjuguide. Intervjuguiden tÀckte de fyra teman normalisering, identitet, utanförskap och socialt tillhörighet. Resultatet analyserades via en induktiv tematiserings metod och via teorierna KASAM och empowerment. Det mest framtrÀdande resultatet var att informanterna Àr ense om att stödet har brister och inte Àr anpassat till den valda mÄlgruppen, speciellt nÀr det kommer till sjÀlvbestÀmmande, familjebildning och arbetsmarknaden..

Denna kandidatuppsats handlar om Internationell klassifikation av funktionstillstÄnd, funktionshinder och hÀlsa (ICF) och dess tillÀmpning inom hjÀlpmedelsomrÄdet för vuxna individer. ICF Àr en beskrivande samling av begreppen hÀlsa och funktion i ett klassifikationssystem som har utvecklats av vÀrldshÀlsoorganisationen (WHO). Arbetsterapi syftar till att frÀmja hÀlsa och att förbÀttra individens förmÄga att utföra aktivitet. En viktig arbetsuppgift för arbetsterapeuten Àr att förskriva hjÀlpmedel. Syftet med denna studie var att beskriva kunskapslÀget gÀllande tillÀmpningen av ICF inom hjÀlpmedelsomrÄdet.

EU har under lÄng tid sökt lösa de problem som finns pÄ den inre marknaden avseende direkt beskattning. En rad riktade ÄtgÀrder har förverkligats genom praxis. JÀmte riktade ÄtgÀrder har Àven kommissionen arbetat med en lÄngsiktig lösning dÀr bolag ska ges möjlighet att anvÀnda sig av en gemensam bolagsskattebas för hela unionen. Den 16 mars 2011 presenterade kommissionen slutligen ett förslag till direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas. .

AbstraktTransformativt ledarskap och empowering ledarskap undersöktes i en kvantitativ studie dÀr 89 medarbetare vid ett större skogsföretag i Sundsvall besvarade en enkÀt och skattade sina chefers ledarskapsbeteende. En principal komponentanalys visade stöd för att det var tvÄ olika typer av ledarskap, och multipla hierarkiska regressionsanalyser visade stöd för att effekterna av transformativt ledarskap och empowering ledarskap var ledarskapseffektivitet och tillfredstÀllelse med arbetsledningen. Resultatet av studien överensstÀmde vÀl med tidigare internationell ledarskapsforskning och indikerar att det gÄr att predicera vilka effekter ett ledarskap hade pÄ medarbetarna och dÀrmed indirekt pÄ medarbetarnas prestationer..

Vi lever i ett mÄngkulturellt samhÀlle och i dagens skola möter lÀrare mÄnga elever frÄn olika lÀnder. Elever Sverige fÄr gÄ i en internationell klass för att kunna lÀra in ikapp sina jÀmnÄriga kamrater som har svenska som sitt lÀrare medverkar. Fem av dessa lÀrare Àr Sva syfte att ta reda pÄ vilka faktorer som kan pÄverka andra under intervjuerna har diskuterats och analyserats utifrÄn tidigare forskning och visar bland annat att modersmÄlsundervisning Àr gynnsam för elevers andrasprÄksutvecklin finns andra faktorer som pÄverkar andrasprÄkselevers inlÀrning och dessa Àr den sociokulturella bakgrunden (förÀldrar, utbild kultur), elevers bakgrund och tidigare erfarenheter samt hur organiseringen av undervisningen ser ut..

I denna uppsats görs en beskrivning av hur vapenexporten i Sverige utvecklats. Uppsatsen redogör för den policyförÀndring som skett i Sverige dÀr en allt mer positiv instÀllning till exporten blivit ett faktum. Under 1990 och 2000-talet har en annan sÀkerhetspolitisk inriktning tagits i Sverige som pÄverkat vÄr export av vapen. Man har valt att gÄ ifrÄn den tidigare neutralitetspolitiken dÀr Sverige vÀrnade om alliansfrihet för att i stÀllet göra Sverige ömsesidigt beroende av andra lÀnder. Detta beror pÄ att det idag stÀlls andra sÀkerhetspolitiska utmaningar för nationalstaterna som krÀver samarbete för att lösas pÄ effektivt sÀtt.

FrÄn oktober 2006 till juni 2007 genomfördes en rad attacker i Irak dÀr man anvÀnde bilbomber lastade med klorgasbehÄllare. Hundratals mÀnniskor exponerades för gasen och attackerna fick stora konsekvenser för koalitionens agerande.Denna uppsats granskar attackerna för att analysera de krav som stÀlldes pÄ aktören som genomförde dem. DÀrefter appliceras kraven pÄ den motstÄndare som Sveriges insats i Afghanistan möter för att belysa hotbilden för svenska enheter att bli utsatta för en liknande attack. Vidare beskrivs de konsekvenser som hotbilden fÄr för insatsen.Resultatet av undersökningen visar att motstÄndaren i Afghanistan skulle kunna genomföra en klorgasattack om denne uppfyller vissa kriterier som rimligen skulle kunna uppfyllas. Konsekvenserna för den svenska insatsen Àr att man, om möjligt, bör undersöka motstÄndarens kvalitativa kapacitet kopplat mot klorgasens anvÀndande, övervaka flödet av klorgas i sitt operationsomrÄde samt öva grundlÀggande soldatfÀrdigheter för sjÀlvskydd..

The aim of this thesis is to form a theory of the green consumer power and to distinguish whether this phenomenon could indicate a movement toward the ecological citizenship. To do so, scientific theories regarding the responsibility of companies have been used, as well as the public choice theory, to link individuals as citizens to individuals as consumers. The motives of corporate environmental responsibility, along with consumers ability to bring pressure in different dimensions, are later drawn on as indicators applied to empirical information. The largest producer of ecological products in Sweden, Arla Foods, is employed as case study to explore if the green consumer power can and does exist. The ecological citizenship uses the ecological footprint, to define in what ways we can minimize our part of environmental degradation.The study seems to strengthen the theory, consumers do have a power to make companies go green and they tend to use it increasingly.

Syftet med studien Àr att synliggöra hur smÄ barns introduktion till förskolan kan genomföras av lÀrare, samt undersöka hur vÄrdnadshavare uppfattar det egna barnets introduktion. Studien bygger pÄ intervjuer med fem lÀrare/förskollÀrare som arbetar inom förskolan samt en enkÀtundersökning med sexton vÄrdnadshavare. Resultatet av intervjuerna och enkÀterna visade att begrepp som ofta Äterkom var samverkan, samarbete. BÄde lÀrare och vÄrdnadshavare poÀngterade att kommunikation, förtroende och tillit Àr grunden till en bra och fungerande samverkan mellan hemmet och förskolan, detta för att alltid ha barnets bÀsta i frÀmsta rummet. Slutsatser av denna studie visar att i stort sÀtt samtliga vÄrdnadshavare var nöjda eller mycket nöjda med deras barns introduktion pÄ förskolan och lÀrarnas bemötande och deras professionella insats.