Vilja Àr avgörande för politiska beslut om vÀpnad insats och i Libyen efterfrÄgades pÄ kort tid stridsflyg i en konflikt som fick ett starkt folkrÀttsligt mandat. Viljan till insats med stridsflyg, vilket inte anvÀnts internationellt sedan 1963, stÀlldes mot Sveriges tradition av att stÀlla upp nÀr FN kallar.I uppsatsen analyseras viljan till insats i beslutsprocessen som föregick insatsen, stridsflygets förmÄga och interaktionen dÀremellan.Uppsatsen har en kvalitativ ansats med förklarande ambition dÀr intervjuer utgör en stor del av empirin. Den nationella beslutsprocessen har anvÀnts som teoretisk struktur för analysen.Sammanfattning:Resultatet visar att stridsflygets förmÄga vid tillfÀllet för beslutsprocessen var sÀrskilt hög. Försvarsmakten uppvisade en stark vilja till insats genom hela beslutprocessen. Den politiska viljan var inledningsvis svag för en insats men vÀxte sig stark inom delar av stridsflygets förmÄgebredd.FörmÄgan möjliggjorde tidiga och klara besked frÄn Försvarsmakten vilka var avgörande för den politiska viljan.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur Sverige utbildar, trÀnar och övar förbandschefer införinternationella insatser och pÄ vilket sÀtt som Försvarsmakten tar tillvara erfarenheter efter insatser. Bakgrundtill uppsatsen Àr den förÀndrade omvÀrldsbilden och Försvarsmaktens ökande engagemang utomlandsdÄ det Àr en av dess fyra huvuduppgifterUppsatsarbetet har bedrivits med en kvalitativ inriktning och en induktiv slutledningsmetod. Grunden föruppsatsen Àr litteraturstudier av frÀmst svenska men Àven norska doktriner samt fjorton intervjuer med förbandschefersom har genomfört internationell tjÀnst eller varit delaktiga i högsta militÀrledningen i sambandmed svenska internationella insatser. Det insamlade materialet har tolkats och analyserats i flera steg.DÀrefter har slutsatser frÄn intervjuerna diskuterats tillsammans med slutsatser frÄn uppsatsens bakgrundoch teori, bland annat manöverteori och krigföringsförmÄga.Resultatet visar att utbildning, trÀning och övning pÄverkar krigföringsförmÄgans alla tre delar, de fysiska,konceptuella och moraliska men mest de tvÄ sistnÀmnda. Resultatet visar att Försvarsmakten inte genomfördirekt utbildning och trÀning av förbandscheferna före internationell insats.

14 juni 2007 beslutade regeringen att tillkalla en sĂ€rskild utredare med uppdrag att utforma förslag till en svensk veteranpolitik, som skulle innefatta ansvaret för personalen före, under och efter internationella militĂ€ra insatser. Utredningen, som tog namnet Veteransoldatutredningen, lĂ€mnade i oktober 2008 sitt slutbetĂ€nkande. Syftet med denna uppsats var att kritiskt granska utredningens förslag till förbĂ€ttring i frĂ„gan om psykologisk ohĂ€lsa, stressprevention, inför insats och med utgĂ„ngspunkt i litteraturen försöka förutsĂ€ga om förslaget skulle komma att ge effekt Metodvalen i denna uppsats har utgjorts av kvalitativ textanalys samt deskription. Tyngdpunkten i essĂ€n ligger i att definiera stressreaktioner samt Ă„tgĂ€rder för stressprevention. DĂ€refter följer analysen för att kunna se om det finns en förankring i aktuell forskning, och mot slutet granskas om förslagen kommer att ge effekt.I uppsatsen söktes svar pĂ„ följande frĂ„gestĂ€llningar:-          Finns det en förankring i förslagen frĂ„n Veteransoldatutredningen i aktuell forskning med inriktning pĂ„ preventiva Ă„tgĂ€rder?-          Är det rimligt att anta att med stöd av aktuell forskning att förslagen kan förebygga psykisk ohĂ€lsa efter internationell insats?De viktigaste slutsatserna som har dragits frĂ„n denna studie Ă€r:Förslagen frĂ„n veteransoldatutredningen finns till del förankrade i aktuell litteratur.

Syftet med den hÀr undersökningen var att studera om socionomerverksamma inom ett antal familjecentraler i JÀmtlands lÀn ansÄg sigkunna bedriva ett förebyggande socialt arbete dÀr. Detta studeradesutifrÄn ett insats-, resurs-, tids- och rollperspektiv. En kvalitativ ansatslÄg till grund för att besvara syftet och frÄgestÀllningarna dÀr femyrkesverksamma socionomer intervjuades. De huvudsakliga fynden iundersökningen visade sig vara att de intervjuade socionomerna harför lite resurser och tid för att bedriva ett förebyggande socialt arbetepÄ de aktuella familjecentralerna. Vidare ansÄg socionomerna att derasroll var otydlig mot de familjer som besöker familjecentralerna mentydlig mot de övriga yrkeskategorierna.

Den 15 februari 2011 kom den arabiska vÄren till Libyen. Det började likt de andra upproren i Tunisien och Egypten, men tog en helt annan vÀndning nÀr vÄldet frÄn regimsidan eskalerade och konflikten benÀmndes snart inbördeskrig. Det ledde till en internationell militÀr intervention dÀr Sverige deltog med flygstridskrafter.Konflikten fick mycket uppmÀrksamhet och stort utrymme i svensk massmedia under de inledande tvÄ mÄnaderna. Antagligen var frÄgan om lÀget i Libyen och svensk insats nÄgot som mÄnga upplevde som viktig och intressant, och hade en Äsikt om. Massmedia Àr en viktig faktor till vad allmÀnheten har Äsikter om, och en grund till opinionsbildning.Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att analysera hur tre svenska dagstidningar beskriver och diskuterar konflikten och insatsen i Libyen, samt den politiska debatten som fördes om dem.En del av slutsatserna Àr: Dagspressens beskrivningar bedöms ha haft stor potential att pÄverka allmÀnheten till att se Libyen som en prioriterad frÄga, med en tydlig bild av konflikten som en kamp mellan gott och ont.

VÄra internationella insatser Àr resurskrÀvande. LogistikföretrÀdare har uppgifter före,under och efter en insats. Har vi tillrÀckligt mÄnga logistikofficerare med rÀtt kvalitet föratt tillgodose framtida behov?Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om utbildningen av logistikofficerare Àr rÀtt,dvs. om den Àr utformad för att Sverige ska kunna fullfölja de logistiskakraven/direktiven.

Examensarbetet har som mÄl att ta fram idéer om hur en solcellsanlÀggning kan se ut för takytorna pÄ Holtab AB. Utvecklingen för att vÀrna om miljön gÄr hastigt framÄt och bÄde privatpersoner och företag har börjat att arbete med att göra sin insats för miljön. Holtab Àr intresserade utav att göra en insats och dÀrför Àr de intresserade utav solcellstekniken och vill dÀrför ha en undersökning om hur det skulle kunna se ut och fungera.Examensarbetet innehÄller undersökningar, analyser, jÀmförelser och berÀkningar och presenterar en idé om hur en solcellsanlÀggning skulle kunna tillÀmpas för ett optimalt effektuttag till minimal kostnad. .

Trots satsningar pÄ att rekrytera fler kvinnor har Försvarsmakten fortfarande en lÄg andel kvinnor anstÀllda i myndigheten.Försvarsmakten har svÄrt att fullfölja kraven pÄ en ökad andel kvinnor pÄ alla nivÄer i internationell tjÀnst med knappt fem procent kvinnliga yrkesofficerare. Denna uppsats syftar till att undersöka vilka förutsÀttningar som fanns att rekrytera kvinnor till tvÄ missioner i Afghanistan, FS 14 och FS 15, att jÀmföra de bÄda missionernas rekrytering, samt att beskriva hur vÀl Försvarsmakten nÄdde upp till regeringens krav avseende kvinnlig representation i internationell tjÀnst.Uppsatsen beskriver först de förutsÀttningar, dokument och andra styrande faktorer som ligger till grund för rekryteringen. DÀrefter jÀmförs resultaten för de bÄda missionerna och diskuterar de likheter och skillnader som finns.Undersökningen visar att förutsÀttningarna att rekrytera kvinnor till FS 14 och FS 15 inte var sÀrskilt goda med tanke pÄ de fÄtal procent kvinnliga yrkesofficerare som var anstÀllda i Försvarsmakten. Intressant Àr att de tvÄ missionerna lyckades olika vÀl med rekryteringen av kvinnor, dÀr FS 15 rekryterade fler trots ett mindre rekryteringsunderlag.En slutsats Àr att den rekryteringsprocessens utformning bidrar till det lÄga antal kvinnor i internationell tjÀnst..

Det har sedan lÀnge diskuterats hur internationell reklam ska vara komponerad vad gÀller dess strategier och utformning. Meningarna kring detta har varit delade och det har visat sig finnas bÄde för- och nackdelar med att anpassa strategin sÄvÀl som att standardisera strategin. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad det Àr som pÄverkar företag vad gÀller valet att anpassa sig för kulturella skillnader eller att standardisera vid internationell reklam. Vi har valt att undersöka tvÄ stycken forskningsfrÄgor dÀr en av dem Àmnar till att svara pÄ vilka faktorer styr företagens val att standardisera eller anpassa sin internationella reklam samt frÄgan hur kan anpassningen av den internationella reklamens utformning beskrivas. Studien genomfördes genom att samla in svar via intervjuer med reklambyrÄer i Sverige som arbetar internationellt.

Uppsatsen syftar till att visa hur Försvarsmakten (FM) bör möta och arbeta eller socialt interagera med mammor, för att dessa ska kÀnna sig mer positiva till sina barns deltagande i internationella insatser.Tidigare forskning och information utgiven av FM riktar sig inte specifikt till mammor som i mÄnga fall kan vara en vÀldigt viktig anhöriggrupp för vÄra soldater och sjömÀn.Undersökningen fokuserar dels pÄ vilka behov av stöd mÄlgruppen har, men ocksÄ pÄ hur man ur ett socialpsykologiskt perspektiv ska fÄ mammor att se insatsen som meningsfull.Uppsatsen innehÄller information om hur tre mammor har kÀnt sig och upplevt kontakten med FM dÄ deras söner gjort utlandstjÀnst, hur en mamma kÀnner sig inför att hennes son för första gÄngen ska göra utlandstjÀnst, hur en chef ur utlandsstyrkan brukar bemöta anhöriga till sina soldater och hur FMŽs anhörigstöd allmÀnt ser ut..

Med fokus pÄ Sveriges insats i Afghanistan som Àr en asymmetrisk konflikt dÀr konventionella stridskrafter möter en motstÄndare som bestÄr av talibaner och kriminella med medel och metoder som skiljer sig frÄn en reguljÀr motstÄndare. Problemet som kan uppstÄ Àr att motstÄndaren gömmer sig bland civila och förmÄgan till precisionsbekÀmpning av mÄl samt informationsinhÀmtning för att identifiera motstÄndare frÄn civila blir viktigt.Syftet med uppsatsen Àr att se hur funktionen nyttjas i Sverige av erfarna truppförare och trupputbildare som har stor erfarenhet av prickskyttefunktionen för att sedan jÀmföra med insatsen i Afghanistan, FS19, och försöka se möjligheter till utveckling av funktionen vid internationell insats.Metoden kommer vara en jÀmförande fallstudie av prickskyttefunktionen i Sverige och Afghanistan. Med inriktning mot fyra ÀmnesomrÄden (psykologisk effekt, risker, funktion och organisation) kommer en enkÀt att besvaras av chefer frÄn FS19 och Arméns JÀgarbataljon.Resultatet frÄn studien Àr att prickskyttefunktionen nyttjades vÀldigt sÀllan pÄ FS19. Den frÀmsta orsaken till att den inte nyttjades var de ökade riskerna detta medförde samt att cheferna pÄ FS19 föredrog att nyttja dem som skarpskyttar.Slutsatserna efter genomförd undersökning Àr att för att prickskytten skall nyttjas enligt definitionen mÄste befattning utvecklas i utlandsstyrkan och befattning mÄste övas, bÄde för att öva prickskytten sjÀlv men ocksÄ för att chef ska fÄ förtroende för skytten och vilken effekt denne kan uppnÄ. Vidare mÄste förmÄgan till Personnel Recovery öka vilket ger cheferna större möjlighet att nyttja funktionen, förutsatt att befattning Àr övad och anses duglig..

VĂ€rlden Ă€r i stĂ€ndig förĂ€ndring, sĂ„ Ă€ven de krig och konflikter som utkĂ€mpas. Aktörerna utgörs inte lĂ€ngre enbart av nationer utan innefattas Ă€ven ickestatliga aktörer. År 2000 utsattes amerikanska fartyget USS Cole för en asymmetrisk attack, dĂ€r en ickestatlig aktör, genom asymmetrisk krigföring, Ă„samkade stor skada med relativt ringa medel. Denna typ av krigföring och hot Ă€r nĂ„gonting relativt nytt inom den marina arenan. Uppsatsen syftar till att undersöka om ubĂ„t typ Gotland Ă€r en potent plattform att nyttja vid en internationell insats med asymmetrisk hotbild.

Den hÀr uppsatsen Àr en utvÀrdering av insatsen Perrongen i Uppsala kommun. Perrongen Àr en kontaktpersonbaserad insats med integrerat nÀtverksarbete. I uppsatsen har Antonovskys (1991) KASAM anvÀnts som teoretisk bas. Datainsamlandet har skett genom att Ätta respondenter, som tidigare haft Perrongen som insats, har svarat pÄ varsin enkÀt samt deltagit i varsin intervju. Resultaten pekar pÄ att respondenterna i huvudsak uppfattat insatsen Perrongen som positiv, vilket stÀmmer överens med tidigare forskning.

Denna rapport behandlar tvÄ teoriskolor ? Kosmopolitism och Kommunitarism ? vilka Àr sammanfattande modeller som omfattar flera olika teoriinriktningar. Anledningen till dessa teoriers inkludering i rapporten var avsikten att förenkla den internationella arenan till att enbart omfatta tvÄ olika inriktningar, och pÄ sÄ sÀtt utröna om nÄgon av dessa kunde anvÀndas till att förklara fenomenet internationell aggression.Arbetet har strukturerats sÄ att tre konflikter har studerats för att finna bevis för nÀrvaro av sex indikatorer som karakteriseras av de av de tvÄ teoriinriktningarna.FrÀmst tryckta verk har nyttjats, men Àven nÄgra digitala tidningsartiklar samt elektroniska databaser har ocksÄ anvÀnts.Slutsatsen efter studiens genomförande Àr att ingen av de tvÄ teoriinriktningarna enskilt kan nyttjas för att djupanalysera konflikter pÄ den internationella arenan. Dock har resultatet visat pÄ att en kombination av de tvÄ effektivt ger relevanta verktyg till att förklara uppkomsten av internationell aggression..

I takt med Försvarsmaktens ökade engagemang internationellt och det faktum att alla insatsförband inom Försvarsmakten ska kunna verka pÄ alla konfliktnivÄer och i en urban miljö kommer nya krav och behov pÄ bekÀmpningsförmÄgan att uppstÄ avseende precisionsbekÀmpning.Med hjÀlp av ett GIS kopplat till EOI:et vid en insats i en urban miljö kan en rad vinster erhÄllas för att stödja artilleriet vad avser precisionsbekÀmpning. Exempel pÄ sÄdana omrÄden Àr: mÄlverifiering, justering av mÄlkoordinater, lÀgesuppfattning avseende mÄlets nÀrmiljö, redovisning och presentation av verkansomrÄde inför en insats för dimensionering av verkan..