Sök:

Sökresultat:

1068 Uppsatser om Internationell läroplan - Sida 10 av 72

LÀraryrkets stÀllning i 1800-talets Sverige

LÀraryrkets stÀllning Àr ett Äterkommande tema i dagens debatter om skolan. Denna studie försöker kartlÀgga hur lÀraryrkets stÀllning sÄg ut pÄ 1800-talet, genom att jÀmföra enskilda lÀrares minnesanteckningar med den utbildningshistoriska forskning som finns om Àmnet idag, samt genom en internationell jÀmförelse. LÀrarminnena som utgör kÀllmaterialet till denna studie Àr skrivna av fyra manliga folkskollÀrare och en kvinnlig smÄskolelÀrarinna. Den forskningen som fungerar som den teoretiska ramen för denna studie har avgrÀnsat tre strukturer som formar lÀraryrket: den sociala strukturen, den kulturella strukturen samt lÀrares agentskap. Uppsatsens syfte Àr att öka kunskapen om lÀraryrkets status under 1800-talet genom att undersöka huruvida dessa strukturer har pÄverkat lÀrarens stÀllning.

Jurisdiktion vid grÀnsöverskridande upphovsrÀttsintrÄng : Upphovsmannens skydd vid grÀnsöverskridande illegal fildelning

En europeisk upphovsman har teoretiskt sett samma skydd för sitt verk vid illegal fildelning sÄvÀl inom som utom EU. PÄ grund av internationella överenskommelser finns det regler om ensamrÀtt i nÀstan alla lÀnder som Sverige har ekonomiskt eller kulturellt samarbete med, varför upphovsmannens skydd Àr relativt starkt. Utanför EU, med undantag för EFTA-lÀnderna, finns dock inga krav pÄ att lÀnderna ska införa regler om informationsförelÀggande och interimistiskt förbud. Reglerna Àr införda i alla EU-lÀnders lagstiftning genom Ipred-direktivet och innebÀr en betydlig förenkling för upphovsmannen nÀr det gÀller att identifiera intrÄngsgöraren och stoppa intrÄnget. Utöver intrÄngsförfarandets praktiska fördelar finns inom EU Àven klara regler gÀllande internationell privatrÀtt, vilket gör att upphovsmannen kan vara sÀker pÄ var denne fÄr föra process och vilket lands lag som ska anvÀndas.

UbĂ„tar pĂ„ piratjakt : Är ubĂ„t typ Gotland en potent plattform i en internationell kontext med asymmetriska hot?

VĂ€rlden Ă€r i stĂ€ndig förĂ€ndring, sĂ„ Ă€ven de krig och konflikter som utkĂ€mpas. Aktörerna utgörs inte lĂ€ngre enbart av nationer utan innefattas Ă€ven ickestatliga aktörer. År 2000 utsattes amerikanska fartyget USS Cole för en asymmetrisk attack, dĂ€r en ickestatlig aktör, genom asymmetrisk krigföring, Ă„samkade stor skada med relativt ringa medel. Denna typ av krigföring och hot Ă€r nĂ„gonting relativt nytt inom den marina arenan. Uppsatsen syftar till att undersöka om ubĂ„t typ Gotland Ă€r en potent plattform att nyttja vid en internationell insats med asymmetrisk hotbild.

Partsautonomin i Rom I-förordningen och i internationellt kommersiellt skiljeförfarande : En princip - tvÄ utformningar?

Avtal med internationell karaktÀr Àr idag vanligt förekommande, dÄ handel inte enbart sker inom ett lands grÀnser. En frÄga som oftast aktualiseras nÀr tvist uppkommer mellan parter i ett internationellt avtalsförhÄllande Àr vilken lag som ska tillÀmpas. För att lösa tvisten och lagvalsfrÄgan, finns olika tvistlösningsalternativ, bl.a. tvistlösning vid allmÀn domstol dÀr lagvalsfrÄgan avgörs med tillÀmpning av den s.k. Rom I-förordningen, eller tvistlösning genom internationellt kommersiellt skiljeförfarande.

Spridningen av innovationer : En studie pÄ smÄ innovativa verksamheter pÄ lokal och global nivÄ.

Fo?rfattarna till detta examensarbete har intresserat sig o?ver hur innovationer kan sprida sig till olika nationer genom exempelvis sma? innovativa verksamheter. I denna forskningsstudie underso?ker fo?rfattarna hur innovationer sprider sig till andra nationer och om innovationsspridningen kan relateras till en internationaliseringsmodell, delforskningsfra?gan grundar sig i Rothwells femte generationens innovationsprocess. Fo?rfattarna har valt att anva?nda sig av en kvalitativ metod, med en deduktiv ansats da?r underso?kningen har sin utga?ngspunkt fra?n teorin.

KÀnslan av otrygghet i en trygg miljö : En studie om ensamkommande flyktingbarn i Sverige

LÀraryrkets stÀllning Àr ett Äterkommande tema i dagens debatter om skolan. Denna studie försöker kartlÀgga hur lÀraryrkets stÀllning sÄg ut pÄ 1800-talet, genom att jÀmföra enskilda lÀrares minnesanteckningar med den utbildningshistoriska forskning som finns om Àmnet idag, samt genom en internationell jÀmförelse. LÀrarminnena som utgör kÀllmaterialet till denna studie Àr skrivna av fyra manliga folkskollÀrare och en kvinnlig smÄskolelÀrarinna. Den forskningen som fungerar som den teoretiska ramen för denna studie har avgrÀnsat tre strukturer som formar lÀraryrket: den sociala strukturen, den kulturella strukturen samt lÀrares agentskap. Uppsatsens syfte Àr att öka kunskapen om lÀraryrkets status under 1800-talet genom att undersöka huruvida dessa strukturer har pÄverkat lÀrarens stÀllning.

Folkmordet 1915 pÄ armenier, assyrier, syrianer, kaldéer och pontiska greker. Ett folkmord som idag kan medföra konsekvenser för Turkiet?

Den 11 mars 2010 beslutade Sveriges riksdag att erkÀnna folkmordet 1915 pÄ armenier, assyrier/syrianer/kaldéer och pontiska greker. Förutom en viss upprÀttelse för folkmordets offer innebÀr den svenska riksdagens erkÀnnande en pÄtryckning pÄ Turkiet att göraupp med sin historia. Trots den stora enigheten inom forskningsvÀrlden och ett brett faktaunderlag som bevisar folkmordets existens, Àr ett erkÀnnande av folkmordet inget som stÄr pÄ den turkiska statens agenda utan nÄgot som i den turkiska statens ögon utgör en brottslig handling. Detta arbete syftar till att besvara frÄgan om folkmordet 1915 kan medföra rÀttsliga konsekvenser för Turkiet. Med denna huvudfrÄga vÀcks andra frÄgor som först behöver besvaras i förevarande uppsats.

Kulturella skillnader mellan hemsidor och deras inverkan pÄ internationell marknadsföring

Kubera Production som har sitt kontor i SkellefteÄ Àr en strategisk kommunikationsbyrÄ som interesserar sig för hur kulturella skillnader mellan hemsidor kan analyseras och dokumenteras. Inledningsvis presenteras de tvÄ frÄgorna som ligger bakom den hÀr rapporten. De Àr:Hur pÄverkar kulturella skillnader utvecklingen av nya hemsidor runt om i vÀrlden?Hur kan man eventuellt se och dokumentera de kulturella skillnaderna?MÄlet Àr att skapa en broschyr med klara riktlinjer som företaget kan ha anvÀnding av vid etablering utomlands. Vad som inte ingÄr i det hÀr arbetet Àr grundliga undersökningar av ett land och dess kultur.I teoridelen kan lÀsaren ta del i hur hemsidor framstÀlls, vilka program som kan anvÀndas men ocksÄ om internationell marknadsföring och vad som Àr viktigt vid utlandsetablering av ett företag.

LÀrarna kan öppna dörrar men du mÄste sjÀlv gÄ in i dem : En jÀmförelse av elever och lÀrares syn pÄ begreppet eget ansvar

SammandragAgneta Nylund GuhrénVarför har mÄnga tvÄsprÄkiga elever svÄrt att nÄ mÄlen skolan stÀller pÄ dem?En studie av situationen i en internationell gymnasieklass.Why Do Many Bilingual Students Have Difficulties in Achieving School Targets?A study of an International Class at a Swedish Upper Secondary School.VT 2011 Antal sidor: 55En lÀgre andel av andrasprÄkseleverna nÄr mÄlen för grundskolan Àn de som Àr födda i landet.Forskning och kunskap finns inom omrÄdet om hur framgÄngsrik andrasprÄksinlÀrning skabedrivas. Varför bestÄr och till och med ökar andelen andrasprÄkselever som inte nÄr mÄlen?För att uppnÄ syftet att urskilja faktorer som avviker frÄn dem som enligt forskningen leder tillgoda studieresultat har styrdokument och forskningsrön studerats, en kvalitativ intervjuundersökningbland elever och lÀrare genomförts samt observationer gjorts i en internationell klassvid en gymnasieskola i Mellansverige.Resultatet visar att vissa andrasprÄkselever kommunicerar i lÀgre grad Àn vad som Àr nödvÀndigtför att utveckla sprÄket. I textproduktionen finns krav pÄ elevernas abstraktionsförmÄgamen i muntliga situationer utmanas inte sprÄknivÄn.

HumanitÀra Interventioner : Dess moral, legalitet, och praktik

HumanitÀr intervention Àr ett begrepp inom internationella relationer som vÀcker mÄnga kÀnslor och frÄgor. Trots att idén om att anvÀnda vÄld för att stoppa brott mot de mÀnskli-ga rÀttigheter kan verka attraktivt frÄn ett moraliskt perspektiv, vilket man i Ärhundraden har gjort, har denna praktik varit synnerligen oregelbunden. Detta i hög grad beroende pÄ den ambivalens som finns inför de internationella normer som skall reglera staters anvÀn-dande av militÀrt vÄld.Synen pÄ humanitÀra interventioner har Àndrats i överensstÀmmelse med de förÀndringar som skett inom det internationella systemet. Dessa Àndringar har, till viss del, medfört en förÀndrad syn pÄ de normer som legitimerar anvÀndandet av vÄld inom det internationella samfundet.HumanitÀra interventioner som begrepp och praktik innehÄller mÄnga dilemman i vÄr tid. Detta eftersom det berör traditionella normer av suverÀnitet och ickeintervention, som Àr de frÀmsta byggstenarna för det moderna internationella systemet, tillika del av Förenta Na-tionernas (FN) stadgar.

Vilka attribut tillskrivs högpresterande elever i matematik? : En undersökning om nyantagna lÀrarstudenters uppfattningar.

Det finns gott om internationell forskning om högpresterande och begÄvade elever, men i Sverige Äterfinns ytterst lite forskning. UtifrÄn teorier om attribution och faktorer för högpresterande elever har  resultat frÄn en enkÀtundersökning visat att motivation Àr det dominerande attributet bland dessa nyantagna lÀrarstudenter. Det finns Àven indikation pÄ skilllnader nÀr det gÀller tillskrivna attribut beroende pÄ den egna matematiska sjÀlvskattningen. .

Perspektiv pÄ pianoanslag : Ur psykologisk och kroppslig synvinkel

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur vÀl informerade och förberedda svenska gymnasieelever blir nÀr det gÀller internationella studier, jobb eller praktik. Resultatet visar att 85 procent av de elever som svarat pÄ enkÀten inte anser att de fÄr tillrÀcklig information nÀr det gÀller utlandsstudier, jobb eller praktik. Detta kan sÀttas i perspektiv till att 79 procent av eleverna sjÀlva Àr intresserade av internationell erfarenhet. AlltsÄ finns det ett behov av information som inte Àr tillfredsstÀllt..

Under kniven En rÀttsvetenskaplig studie om omskÀrelse av pojkar samt kvinnlig könsstympning

Denna uppsats har till syfte att studera de lagar vi har i Sverige gÀllande kvinnlig könsstympning samt omskÀrelse av pojkar. Lagarna skiljer sig Ät, pÄ sÄ vis att den ena lagen innebÀr ett totalförbud mot att könsstympa kvinnor, samtidigt som den andra lagen Àr en reglering av att omskÀra pojkar. Uppsatsen har en komparativ karaktÀr dÄ den lyfter fram resonemang i förarbetena till de tvÄ lagarna. SynsÀttet i uppsatsen Àr, att det i bÄda fallen handlar om omskÀrelse, dÄ de bÄda ingreppen pÄ mÄnga sÀtt Àr likvÀrda och följaktligen dÄ ocksÄ jÀmförbara. Ur ett barnperspektiv formuleras frÄgor kring varför flickor och pojkar bedöms olika.

Fine dining ? Vad innebÀr det?

Inledning: FrÄn och med 1950-talet har Sveriges gastronomiska utveckling genomgÄtt en omvÀlvande utveckling och en matkultur som fÄtt en högre internationell klass har skapats. ?Fine dining? Àr ett begrepp som anvÀnds flitigt i beskrivningar av restaurangers utbud och har en internationell klang. Vilken definition det har i Sverige Àr oklart.Syfte: Syftet Àr att tydliggöra begreppet ?fine dining? och ta reda pÄ vad som krÀvs för en restaurang att tillhöra ?fine dining?- kategorin.Metod och material: För att fÄ en tyngd i undersökningen valdes en triangulering att göras för att undersöka begreppet ?fine dining? frÄn olika hÄll.

Internationell handel: Finns det nÄgon euroeffekt?

I denna studie analyserar vi huruvida euron har pÄverkat den bilaterala handeln. DÄ det fortfarande finns lÀnder som vÀljer att stÄ utanför EMU, finns det ett intresse att undersöka eventuella effekter av valutasamarbetet. För att ta reda pÄ detta har vi valt att anvÀnda oss av gravitationsmodellen som analysverktyg och studerar handeln frÄn perioden 1990 till 2009. LÀnderna som deltar i analyserna Àr anslutna till OECD, EU, EMU och BRIK. Datamaterialet och statistiken Àr framtaget av OECD, WTO, IMF och Eurostats databaser.  Studien indikerade att en valutaunion ökar den bilaterala handeln med 5-26,5%..

<- FöregÄende sida 10 NÀsta sida ->