Microwave is a time- efficient device for heating and reheating of foods. Despite the fact that its effects on foods have been evaluated during a long period of time, without any more negative effects shown compared to conventional cooking, one third of the Swedish population believes (in 2010) it accounts for a higher loss of nutrition. This literature review aim to compile studies regarding how food is affected by cooking in microwave, with respect to cooking losses, nutrition, secondary metabolites as well as sensory and textural aspects and compare it with conventional cooking. The compilation shows that different combination of effect (W), time and amount of water during microwave cooking have different effects on foods. The contents of proteins, vitamin B and carbohydrates are generally higher after microwave cooking, while anti-nutritional substances are affected much less during conventional cooking. This also depends on if it is of animal or non-animal origin. However, for the majority of nutrition values the differences are quite small.

Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, SP, har nyligen investerat i en pulsande solsimulator fo?r ma?tning och karakta?risering av solcellsmoduler. I fo?ljande rapport har en ja?mfo?relse mellan ma?tresultaten fra?n den nya pulsande solsimulatorn och SP:s befintliga pulsande solsimulator genomfo?rts. Samtliga ma?tningar har genomfo?rts pa? fyra olika solcellsmoduler; tva? solcellsmoduler av typen CIS och tva? solcellsmoduler av typen kristallint kisel.

Syftet med den hÀr undersökningen Àr att studera, och identifiera tillvÀgagÄngssÀtt för tjÀnsteföretag att internationalisera sig samt sÀlja sina produkter. För att göra det, samt att kunna kartlÀgga ett eventuellt mönster Àr det vÀsentligt att öka förstÄelsen kring hur försÀljningen av tjÀnsten gÄr till samt hur sÀljaren hanterar de kulturella skillnader som uppstÄr vid internationalisering. Vi har valt en kvalitativ metod, med en deduktiv ansats för undersökningen dÀr utgÄngspunkt finns i teori. Den teoretiska referensramen inkluderar vÀlkÀnda modeller som beskriver företags processer vid en internationalisering, samt teorier riktade mot tjÀnsteföretag, internationell försÀljning, sÀljarens roll samt kultur och kommunikation. DÀrefter har vi i det empiriska materialet, redogjort för vad de fallföretag vi har arbetat med, i praktiken har hanterat dessa fenomen i deras internationaliseringsprocesser. I analysen har vi sedan stÀllt empirin mot teorin för att identifiera ett mönster rörande internationalisering samt internationell försÀljning av tjÀnsteföretag. I slutsatsen har vi till sist haft möjlighet att presentera detta mönster för internationalisering av tjÀnsteföretag, dÀr vi har konstaterat att processen Àr baserad pÄ drivna individer pÄ ledningsnivÄ som initierar internationaliseringen.

Arbetets syfte har varit att klargo?ra hur Nybro Energi ABs miljo?dator utfo?r sina bera?kningar och om bera?kningssa?ttet den anva?nder a?r korrekt.Genom att ha kritiskt analyserat hur miljo?datorns bera?kningar a?r strukturerade genomfo?rde vi kontrollbera?kningar och kunde med hja?lp av DU-teknik skapa en laborationsmall fo?r ja?mfo?relsebera?kningar och o?vriga tester.I resultatet finns en ja?mfo?relse mellan laborationsmallens och miljo?datorns utra?knade pannverkningsgrad vid olika tidpunkter. Ha?r framga?r a?ven miljo?datorns formelstruktur och hur vardera formel ha?nger samman.Ur resultatet kan slutsatsen faststa?llas att miljo?datorn utfo?r korrekta bera?kningar eftersom pannverkningsgraderna sta?mde o?verens. Eventuella felka?llor sa? som ma?tfel gjorde dock att ett sa?krare resultat hade uppna?tts om en mer grundlig och genomga?ende underso?kning gjorts, da?r alla givare och enheter som fo?rser miljo?datorn med information kontrollerats.Avslutningsvis ges na?gra fo?rba?ttringsfo?rslag som Nybro Energi AB kan go?ra fo?r att sa?kersta?lla att miljo?datorn utfo?r noggrannare och mer verklighetstrogna bera?kningar. .

Sjöfartens internationella karaktÀr har skapat ett rÀttsomrÄde som utgör en hybrid mellan nationell och internationell rÀtt. Detta gÀller sÀrskilt betrÀffande skeppet, som har tillagts ett slags nationalitetsstatus enligt de sjörÀttsliga regelverken. SÄ lÀnge flagg Àr oförÀndrad Àr Àven skeppets internationellrÀttsliga status relativt konstant. En förÀndring av flagga innebÀr emellertid att den rÀttsliga kontext varinom skeppet befinner sig förÀndras, nÄgot som inte bara pÄverkar frÄgan om tillÀmplig rÀttsordning utan Àven skeppet position under internationell rÀtt. Direkt uppstÄr konsekvenser i form av att fartyget underkastas en annan stats exklusiva jurisdiktion.

SammandragInternationell forskning har visat pÄ en stor geografisk och kulturell spridning av tystnadskulturer och ett genomslag inom hart nÀr alla samhÀllssektorer. En tystnadskultur innebÀr att en enskild har kÀnnedom om information som behöver uppmÀrksammas och ageras pÄ, men denne avstÄr frÄn att föra kunskapen vidare till de som kan agera pÄ den av rÀdsla för att ett sÄdant handlande kan fÄ negativa Äterverkningar pÄ den enskilde sjÀlv. Detta kan medföra att nödvÀndiga ÄtgÀrder inte sÀtts in i tid vilket i sin tur kan leda till förluster av allt ifrÄn ekonomiska vÀrden till mÀnniskoliv. För den enskilde blir följden stress dÄ denne pressas mellan att göra vad som uppfattas som rÀtt och rÀdslan för de konsekvenser som antas bli följden.Inom svensk forskning Àr tystnadskulturer ett nÀrmast oskrivet blad. TvÄ avhandlingar har gjorts men ingen av dessa berör tystnadskulturer i samband med projektarbete.

Detaljplaneprocessen anses ga? fo?r la?ngsamt i Sverige och bidra till en la?gre nybyggnation av bosta?der. Samtidigt uppger ma?nga av Sveriges kommuner att de har brist pa? bosta?der. Regeringen har pekat pa? att planeringen bedrivs mer effektivt i Tyskland och Storbritannien.I uppsatsen undersöks detaljplaneprocessen i dessa tva? la?nder genom fallstudier.

Detaljplaneprocessen anses ga? fo?r la?ngsamt i Sverige och bidra till en la?gre nybyggnation av bosta?der. Samtidigt uppger ma?nga av Sveriges kommuner att de har brist pa? bosta?der. Regeringen har pekat pa? att planeringen bedrivs mer effektivt i Tyskland och Storbritannien.I uppsatsen undersöks detaljplaneprocessen i dessa tva? la?nder genom fallstudier.

Detaljplaneprocessen anses ga? fo?r la?ngsamt i Sverige och bidra till en la?gre nybyggnation av bosta?der. Samtidigt uppger ma?nga av Sveriges kommuner att de har brist pa? bosta?der. Regeringen har pekat pa? att planeringen bedrivs mer effektivt i Tyskland och Storbritannien.I uppsatsen undersöks detaljplaneprocessen i dessa tva? la?nder genom fallstudier.

Den ha?r uppsatsen behandlar begreppet mediedrev och dess olika innebo?rd. Att bena?mna en stor medieha?ndelse som ett mediedrev a?r sa?llan oproblematiskt och genom att go?ra det riskerar man att bagatellisera gediget journalistiskt arbete. Samtidigt a?r begreppet en marko?r fo?r hur kommersialiseringen av medier pa?verkar journalistiken.

SammandragAgneta Nylund GuhrénVarför har mÄnga tvÄsprÄkiga elever svÄrt att nÄ mÄlen skolan stÀller pÄ dem?En studie av situationen i en internationell gymnasieklass.Why Do Many Bilingual Students Have Difficulties in Achieving School Targets?A study of an International Class at a Swedish Upper Secondary School.VT 2011 Antal sidor: 55En lÀgre andel av andrasprÄkseleverna nÄr mÄlen för grundskolan Àn de som Àr födda i landet.Forskning och kunskap finns inom omrÄdet om hur framgÄngsrik andrasprÄksinlÀrning skabedrivas. Varför bestÄr och till och med ökar andelen andrasprÄkselever som inte nÄr mÄlen?För att uppnÄ syftet att urskilja faktorer som avviker frÄn dem som enligt forskningen leder tillgoda studieresultat har styrdokument och forskningsrön studerats, en kvalitativ intervjuundersökningbland elever och lÀrare genomförts samt observationer gjorts i en internationell klassvid en gymnasieskola i Mellansverige.Resultatet visar att vissa andrasprÄkselever kommunicerar i lÀgre grad Àn vad som Àr nödvÀndigtför att utveckla sprÄket. I textproduktionen finns krav pÄ elevernas abstraktionsförmÄgamen i muntliga situationer utmanas inte sprÄknivÄn.

PÄ grund av dagens hÄrdare företagsklimat Àr det viktigt för företag att styra sina affÀrsprocesser sÄ effektivt som möjligt. För att detta ska vara möjligt krÀvs det att företaget har ett effektivt ekonomiarbete. En viktig del av detta ekonomiarbete Àr hantering av likvida medel, det vill sÀga cash management (CM). I internationella företag Àr det viktigt att styrningen av CM-arbetet sker effektivt mellan företagets enheter för att de ska kunna arbeta med CM pÄ det mest effektiva sÀttet för företaget. Uppsatsens syfte Àr dÀrför att beskriva de skillnader och likheter som kan finnas mellan sÀljenheter i en internationell koncerns sÀtt att styra CM samt att förklara hur dessa skillnader och likheter kan ha uppstÄtt.

Bakgrund: Internationalisering har blivit en given aktivitet för mÄnga företag, oavsett storlek. Anledningen Àr för att globala företagsaktiviteter har ökat dramatiskt under de senaste Ärtionden och grÀnsen mellan nationella och internationella marknader Àr idag tunn. Trots att mÄnga forskare har undersökt fenomenet och mÄnga modeller samt koncept har konstruerats som förklarar företags internationalisering, Àr de inte alltid entydiga med det empiriska stödet om hur företag internationaliseras och vad som pÄverkar deras internationaliseringsutveckling. DÀrmed hÀvdar mÄnga studier att det behövs mer forskning kring företags internationalisering, i synnerhet bland smÄ och medelstora företag dÄ de Àr viktiga aktörer inom vÀrldshandeln. Syfte: Denna studie Àmnar ge en större förstÄelse kring hur företag gÄr tillvÀga nÀr de internationaliseras och vad som har en pÄverkan pÄ företagens internationaliseringsutveckling.

Den aktuella studien bygger pÄ en kvalitativ innehÄllsanalys med en analytisk induktion. I undersökningen har den aktuella forskningssituationen kring skolinspektion granskats. KÀllmaterialet bygger pÄ nationell sÄvÀl som internationell forskning, som undersökt effekter och bieffekter som Àr förenade med inspektion. Med utgÄngspunkt i forskningssituationen har Àven förÀldrars, lÀrares samt skolledares Äsikter kring inspektionen undersökts. Vidare har möjligheterna till att verkliggöra skolutveckling via inspektion undersökts.

Det finns ett antal teorier som pÄ ett eller annat sÀtt försöker förklara och strukturera deinternationella relationerna som idag förekommer mellan stater, och mellan stater och andraorganisationer. Syftet med denna uppsats har varit att analysera eventuella likheter, skillnaderoch motsÀgelser mellan tre teoriers syn pÄ maktbegreppet inom internationella relationer. Deteorier som har analyserats Àr Morgenthaus politiska realism, Keohane och Nyesinterdependenta liberalism och Wendts konstruktivism.Slutsatserna frÄn analyserna visar att det finns skillnader mellan teoriernas uppfattning om vadsom konstituerar makt, dÀr den politiska realismen fokuserar pÄ bÄde materiella ochimmateriella faktorer och dÀr konstruktivismen i sin tur menar att maktbasen frÀmst utgörs avsamhÀllets idéer och den kulturen som rÄder i samhÀllet. Analysen har Àven visat att de treteorierna ser det militÀra maktmedlet som centralt för en stat, nÀr det Àr handlar omexistentiella frÄgor som liv och död. Vidare anser samtliga teorier att det internationellasystem som nu rÄder, gynnar stora och mÀktiga stater pÄ bekostnad av smÄ stater.