In order for a judgement to be enforceable in another Member State, there is a certain requirement for an "intermediate? court procedure, a so-called exequatur procedure. An exequatur procedure is both expensive and time-consuming. The average cost of the procedure within the EU is 2 200 euro in a case without particular difficulties. In more complex cases, the cost of the procedure can be validated up to 12 700 euro.

Sedan Muammar al-Qadhafi tog makten i Libyen har landets historia präglats av en rad våldsamma händelser, både i statens relation till andra stater, men också inom landets interna angelägenheter. I mitten av februari 2011 utbröt våldsamma demonstrationer i Libyen som möttes med våld av Qadhafis regim. Detta våldsutövande uppmärksammades av det internationella samfundet, och ledde fram till att FN:s säkerhetsråd antog resolution 1973. Denna uppsats bygger på en juridisk metod kombinerat med en fallstudie för att förklara säkerhetsrådets antagande av resolution 1973 samt vilka faktorer som kan antas vara bidragande till att denna resolution antogs. Analysen bygger på det regelverk som fastslagits i FN-stadgan och det teoretiska ramverket utgörs av den klassiska realismens och den engelska skolans tankar.

Den 1 januari 2009 infördes Diskrimineringslagen och ersatte den tidigare Jämställdhetslagen samt upphävde övriga diskrimineringslagar som fanns för att samlas under en och samma lag. Lagen kräver att alla företag i Sverige med minst 25 anställda måste ha en jämställdhetsplan. En artikel i tidningen ETC har uppgett att bankbranschen är den minst jämlika branschen. Frågan denna studie sökt svar på är om man kan jämföra storbankers jämställdhetsarbete, och i så fall om det kan urskiljas några skillnader och/eller likheter? Detta för att bidra till en ökad förståelse för hur företag arbetar och engagerar sig i jämställdhet.Frågan besvaras genom att granska och studera två storbankers jämställdhetsplaner och intervjua personer som har ansvaret för jämställdhetsplanerna.

Denna studie behandlar det önskade ledarskapsbeteende och den önskade relationen mellan utövare och coach enligt svenska simmare. Undersökningen omfattar 115 svenska simmare. Syftet med studien är att beskriva och analysera vilket ledarskapsbeteende herr- och damsimmare i Sverige önskar att en coach ska ha och hur de önskar att relationen mellan coach och aktiv ska vara. Studien undersökte även om det fanns ett samband mellan önskemål och kön på utövare. Alltså om kvinnor önskade ett visst typ av ledarskapsbeteende och relation till sin coach och män ett annat typ av ledarskapsbeteende och relation till sin coach.

Ett joint venture är ett avtal om samverkan mellan två eller flera parter och kan förekomma i tre olika former, nämligen contractual joint venture, partnership joint venture samt corporate joint venture. Gemensamt för de tre formerna av joint ventures är att de alla bygger på ett joint venture-avtal, i vilket samarbetets ramar och regler utformas. Ett contractual joint venture är ett rent avtalsbaserat samarbete (grundat på ett joint venture-avtal), medan de andra två formerna utöver joint venture-avtalet även bildar en form av bolag. I samtliga rättsordningar som studerats inom ramen för denna uppsats, konstituerar ett contractual joint venture, joint venture-avtalet, någon form av bolag. Av detta följer att ett corporate joint venture i samtliga rättsordningar bildar ett bolag med dubbel bolagsstruktur.Har ett samarbete i form av ett joint venture ingåtts över landsgränser och en tvist uppstår, gäller det att veta vilket lands lag som skall tillämpas på tvisten.

Syftet med den här studien var att undersöka och beskriva kuratorers arbete med döva och hörselskadade klienter. Frågeställningar som undersöktes var: - Hur beskriver kuratorerna sitt arbete med döva och hörselskadade klienter? - Vilka arbetsmetoder används av kuratorerna i arbetet med döva och hörselskadade klienter? - Vad innebär en kulturkompetens och en bikulturell kompetens enligt kuratorerna? Författaren ville belysa ämnet utifrån ett perspektiv där den professionella är teckenspråkig då hon anser att detta perspektiv saknas i litteraturen. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tre kuratorer som är teckenspråkiga och verksamma inom dövområdet. Resultatet visar att kuratorernas arbete består av praktiska åtgärder och stödsamtal.

Nya fo?rutsa?ttningar pa? marknaden har resulterat i att ett nytt globalt fenomen uppkommit. Detta fenomen bena?mns som Born Globals, och karakta?riseras av sma? och medelstora fo?retag som expanderar pa? den internationella marknaden tidigt efter grundandet. Dock har inte andelen svenska Born Global-fo?retag o?kat genom a?ren.

Syftet med studien är att undersöka om och hur socioekonomisk position samvarierar med tandlöshet före och efter pensionsåldern samt med försämrad tandstatus. Datamaterialet som används är Levnadsnivåundersökningen (LNU) 1968 och 1981 och Undersökningen om äldres levnadsvillkor (SWEOLD) 1991, 2002 och 2004 och i studiepopulationen ingår personer som intervjuats i LNU och SWEOLD och som var 69-88 år vid tiden för uppföljning. Datamaterialet analyseras med logistiska regressioner. Analyserna visar att lägre socioekonomisk position ökar risken för att vara tandlös före och efter pensionsåldern och för att få försämrad tandstatus under denna period. Egen utbildning och socialklass har samtidigt samband med tandlöshet före respektive efter pensionsåldern, med något starkare samband mellan utbildning och tandlöshet, medan försämrad tandstatus enbart uppvisar samband med socialklass.

Denna fallstudie avser att titta på kritiska faktorer i projektimplementering. Projektimplementering avser hela genomförandet av projekt efter att avtal har tecknats till avslut, då kunden och leverantören har uppfyllt sina respektive åtaganden. Kritiska faktorer är kommunikation, ledningens stöd, planering, personal, teknik, kundens acceptans, kundkonsultation, samordning och problemlösning. Punkterna är sammanfattade i Schultz, Selvin och Pintos Projekt Implementerings Profilen (PIP). Projekt kännetecknas av att de, med dedikerade resurser under en begränsad tid, skall nå projektetmålet, vilket kan vara en nog så stor utmaning.

Syftet med uppsatsen var att undersöka huruvida historieundervisningen för grundskolans senare år ska inkludera miljöhistoria. För denna bedömning gjordes en textanalys av vad sex styrdokument på nationell och internationell nivå föreskriver. Skollagen, läroplanen och kursplanen för historia analyserades. Utöver dessa granskades tre internationella dokument som ligger till grund för läroplanen. Undersökningen utgick från ett perspektiv där historiemedvetande, i bemärkelsen handlingsberedskap inför framtiden, stod i centrum.

Syftet med denna studie var att beskriva och följa upp ett utredningshems utredningstexter. Dessa beskrivningar ämnades användas till att relatera utredningshemmet till dess omgivning. I uppsatsen gjordes innehållsanalys av både kvantitativ och kvalitativ karaktär av 18 utred-ningstexter. Dessutom gjordes en uppföljning med strukturerade telefonintervjuer, där frågor ställdes till ett urval föräldrar ur undersökningsgruppen. Studiens resultat visade att främst yngre barn utreds på utredningshemmet.

Problemet som uppsatsen behandlar är hur logistikaspekten beaktas i beslutskedjan.För att undersöka problemet studeras utvecklingen och upprättandet av de svenska snabbinsatsförbanden för flygspaning och flygtransporter. Syftet är att finna när och var logistikfrågorna uppmärksammas samt att försöka förklara motsättningarna i utvecklingsorganisationen. Materialet i studien grundar sig på officiella dokument samt intervjuer med huvudaktörerna.För att analysera de strukturella olikheterna i processen nyttjas en teori om konflikter i organisationer.Avhandlingen är indelad i fyra huvuddelar. Inledningsvis tecknas en övergripande bild av processen varefter den andra delen ägnas åt att studera processen från ett logistiskt perspektiv. I den tredje delen analyseras de strukturella olikheterna som har bidragit till motsättningar i processen.

Studiens syfte handlade om att ge en ökad insikt i hur livssituationen ser ut för ungdomar som genomgått gymnasiesärskolans nationella program, speciellt med avseende på arbete/sysselsättning och deras möjligheter på arbetsmarknaden. Frågeställningar som aktualiserats är: Hur ser professionella yrkesföreträdare på de ungas situation och möjligheter till arbete/sysselsättning? Hur ser de unga själva på sin situation och sina möjligheter? Vilket stöd och insats är betydelsefullt för de ungas möjligheter till upplevelse av delaktighet i arbete och samhälle? Vi har utgått ifrån en kvalitativ ansats där vi använt oss av intervjuer och genom detta fick vi möjlighet att möta människor som önskar finna en meningsfull plats i samhälls och arbetslivet. Studien bygger på fyra intervjuer med olika berörda yrkesföreträdare samt fyra intervjuer med unga vuxna vilka har en särskolebakgrund. Från intervjuerna har de viktigaste aspekterna kring de ungas förutsättningar, möjligheter och det önskvärda stöd som behövs lyfts ur och analyserats.

Denna uppsats kommer övergripande beskriva fenomenet tystnadskod inom specifikt den svenska polisen. För att kunna göra detta måste bakomliggande faktorer så som det kollegiala kollektivets betydelse inom polisen först beskrivas liksom vissa organisationsinterna motsättningar som gett upphov till tystnadskoden. Uppsatsen kommer även med hjälp av utkast från bland annat nyhetsmedier belysa hur denna tystnadskod yttrat sig i praktiken och vilka följder detta fått. Tystnadskoden är ett fenomen som har skapats ur det kollegiala kollektivet och fyller till viss del funktion som social kontroll inom kollektivet. Men också rättsligt.

Sammanfattning Bakgrund: Under en operation i spinalanestesi är patienten vaken och upplever i stort sett hela eller delar av anestesi- och operationssituationen. Detta kan ge upphov till känslor som behöver identifieras för att förstå patienterna och därigenom säkerställa patienters välbefinnande.Syfte: Syftet med studien var att undersöka patientens upplevelse med avseende på kommunikation, information, bemötande, miljö och smärta i samband med spinalanestesi, samt att granska frågeformulärets validitet och reliabilitet.Metod: Studien har en kvantitativ ansats och datainsamlingen har utförts med hjälp av enkätfrågor. Tre ortopediska vårdavdelningar och en urologisk vårdavdelning involverades i studien på ett sjukhus i Mellansverige.  Antal svarande var 53 personer.Resultat: Majoriteten av deltagande patienter upplevde att kommunikationen med både anestesisjuksköterska och operationspersonal var mycket bra. Majoriteten av patienterna upplevde att bemötandet från operationspersonalen var mycket bra. Resultatet av operationspersonalens insats till att patienterna kände sig trygga på operationssalen visade att de flesta av patienterna svarade att operationspersonalen bidrog till att de kände sig trygga.