Syftet med denna uppsats är att undersöka två samtida svenska filmfestivaler, Göteborg International Film Festival och Malmö Arab Film Festival, utifrån två teoretiska perspektiv på filmfestivalen med den mer övergripande målsättningen att bidra till ett spirande och stadigt växande forskningsfält kring filmfestivalen i den nationella kontexten. De aktuella festivalerna inringar i förhållandevis god mån den svenska filmfestivalflorans allsidighet; en omfångsrik historisk publik festival respektive en smalare tematisk nykomling.                      De teoretiska perspektiven innefattar festivalen betraktad som en del av ett internationellt nätverk utifrån Thomas Elsaessers och Marijke de Valcks definition, samt som en kulturell yttring av föreställda gemenskaper. Med utgångspunkt i dessa teoretiska positioner kommer festivalerna granskas med fokus på dess uppkomst, visioner och agenda, filmprogram, publik, ekonomisk beskaffenhet och liknande kontextualiserade förhållanden.                      För Göteborg International Film Festival utgör spridningen av filmkultur, de huvudsakliga fundamenten i dess målsättningar och agenda, i synnerhet med fokus på nordisk film, medan tematiken, den arabiska kulturen, utgör det bärande för Malmö Arab Film Festival. Göteborg International Film Festival uppvisar i samstämmighet med de nätverksteoretiska perspektiven på festivalen en mångfacetterad beskaffenhet av filmceremoni, marknadsplats, internationell plattform och tävlingsmästerskap, i kontrast till Malmö Arab Film Festival där festivalens textur är mer komplex än föreliggande bestämningar. Båda festivalerna har uppstått i den post-industriella staden och dess återskapande som centrum för kreativitet, kultur och kunskap.                      Malmö Arab Film Festival adresserar en uppenbar arabisk (föreställd) gemenskap i sitt tematiska fokus.

Detta arbete syftar till att studera hur den fysiska miljo?n kan sta?rka stadslivet i staden genom att koppla ihop tva? handelsomra?den med olika karakta?r. Under andra halvan av 1900-talet har lokalisering av handel mer och mer fokuserats till la?gen utanfo?r stadens centrum pa? grund av bilsamha?llets framva?xt samt tillga?ngen och priset pa? mark. Handelns lokaler har dessutom vuxit och blivit allt sto?rre och mer ytkra?vande, na?got som det sa?llan finns plats fo?r i centrala la?gen.

Fairtrade som syftar på rättvis handel är ett handelssamarbete som likt en folkrörelse engagerar, stödjer och hjälper producenter runt om i världens utvecklingsänder. Denna uppsats visar med en enkätundersökning på Södertörns högskola att Fairtrade Sverige framförallt lyckats att få ut sitt budskap till unga personer och särskilt kvinnor. En intervju utfördes med den marknadsansvarige på Fairtrade Sverige och tillsammans med enkätundersökningen på Södertörns högskola och uppsatsens analys visar den att Fairtrade Sverige fortsättningsvis bör satsa på unga personer och kvinnor, samt att öka sina relationer och samarbeten med väletablerade klädföretag..

Uppsatsen behandlar fusioner i helägda dotterbolag, vilket är den vanligaste formen av fusion. Arbetet syftar till en ökad förståelse av problematiken genom att se på hela livscykeln från omstrukturering, till konsolidering och vidare till själva fusionen med tillhörande problem, vilka främst inriktas på koncernmässig goodwill. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i externredovisningen och jämför hur denna samverkar med beskattningen. Inom redovisningen råder förvirring då olika regler gäller för olika typer av bolag, vägen mot internationell harmonisering är lång och förenklingsarbetet går trögt. Harmoniseringen av skatte- och civilrätten har varit mer lyckat.

Användbarheten av RPA har varit tvivelaktig i och med minskad användning, vilket beror på att begripligheten och jämförbarheten av nyckeltalet har varit bristfällig. Tillförlitligheten till RPA kan öka efter RR 18:s ikraftträdande, eftersom kraven på en enhetlig beräkningsstandard ökar jämförbarheten. Utvecklingen av RPA har påverkats av olika resultat- och skattebegrepp, vilket har lett till att det inte har funnits någon enhetlig redovisningspraxis. RR 18:s klassificering som en upplysningsrekommendation påverkar dess genomslagskraft. Upplysningskravens begränsade genomslagskraft kan bero på tidigare redovisningstraditioner i företagen, internationell påverkan och avsaknaden av en debatt om nyckeltalets betydelse och användning..

Företags ansvar i samhället - Corporate Social Responsibility (CSR) - har varit föremål för diskussion sedan 1900-talets början. Företags samhällsansvar har sedan dess kommit att bli ett välkänt begrepp bland företagare världen över. Skillnader i ekonomiska, politiska, sociala och kulturella system påverkar däremot i vilken utsträckning företagen kommunicerar samhällsansvar i olika länder. Syftet med uppsatsen är att undersöka i vilken utsträckning företag kommunicerar CSR i den externa rapporteringen i Brasilien, Frankrike, Indien, Spanien och Sverige.Studien undersöker i vilken utsträckning de fem största företagen i undersökningsländerna kommunicerar CSR i sina årsredovisningar och hållbarhetsrapporter. Metoden som används är textanalys där förekomsten av tretton begrepp relaterade till CSR räknas.Undersökningen analyseras utifrån Freemans (1984) intressentmodell och Carrolls (1991) pyramid för företags samhällsansvar samt sekundärdata som beskriver de undersökta länderna.Studiens resultat visade att alla undersökta företag hade någon typ av kommunikation kring samhällsansvar men i olika utsträckning.

Anknytningsbegreppet är aktuellt inom flertalet barn? och familjerelaterade områden. Mitt syfte med den här studien har varit att se hur föräldrar till internationellt adopterade barn har upplevt anknytnings? och omsorgsprocessen i förhållande till sitt/sina barn. Mina frågeställningar har varit: Hur har man som adoptivförälder upplevt anknytnings? och omsorgsprocessen mellan sig och barnet? Hur har man upplevt att barnet knutit an? Hur har man som adoptivförälder gått tillväga för att utforma en förälder?barn relation mellan sig och barnet? I vilken utsträckning upplever man att man har fått det stöd och den handledning man har behövt från myndigheter och andra aktörer? Hur mottog omgivningen beskedet att man skulle bli förälder genom internationell adoption? Har dessa eventuella reaktioner påverkat föräldrarna? Jag har intervjuat sex föräldrar som genom internationell adoption har fått barn under 1970?, 80?, 90? och/eller 2000?talet.

Syftet med studien har varit att undersöka faktorer som påverkar eleven vid val till lokalt idrottsgymnasium eller riksidrottsgymnasium inom idrotterna fotboll och golf samt undersöka hur eleverna upplever kombinationen skola/idrott och deras framtida målsättningar med sin idrott och sina studier.Undersökningen bestod av en enkät, vilken besvarades av 48 elever som studerade i årskurs 3 läsåret 2004/2005 på det lokala idrottsgymnasiet Borgarskolan i Gävle, riksidrottsgymnasiet golf i Perstorp och riksidrottsgymnasierna fotboll i Västerås och Norrköping. Undersökningen kompletterades med sex intervjuer, en instruktör, en lärare och fyra elever.Valet av idrottsgymnasium inom golf styrs, enligt denna undersökning, av bra träningsförhållanden samt en duktig instruktör. Att träningsgruppen håller hög kvalité har också betydelse. Föräldrarna har större påverkan vid val till riksidrottsgymnasium än vid val till lokalt idrottsgymnasium i både fotboll och golf. Vid val av idrottsgymnasium inom fotboll tycks valet främst påverkas av träningsförhållanden och kvalitén på träningsgruppen .

Datorspel har under början av 2000-talet tagit världen med storm. Fenomenet har exploderat från att vara en angelägenhet främst för de redan frälsta till en internationell miljardindustri. Sverige är en av de bästa länderna i världen på datorspelsutveckling. Alla som vill kan dock inte genast ta del av underhållningen. Ett funktionshinder kan försvåra eller helt förstöra spelupplevelsen.

Syftet med uppsatsen är att studera det växande behovet av International Human Resource Management (IHRM) i syfte att skapa förståelse för företagets interna resurser och hur dessa kan bidra till företagets utveckling. För att uppnå uppsatsens syfte har vi utformat följande huvudproblem; I vilken utsträckning kan ett företags strävan efter internationell framgång förstås genom dess ledare? För att besvara det formulerade huvudproblemet har vi valt att använda en kvalitativ ansats och tillämpat fallstudie som forskningsstrategi.Den teoretiska referensramen innefattar en beskrivning av olika etableringsstrategier och medföljande ledarpositioner samt behandlar det resursbaserade synsättet vilket är relevant för vårt ämnesval och vår frågeställning. Vidare består av teorikapitlet av en deskription av IHRM och tillsättningsstrategier. Det empiriska kapitlet behandlar den information som tillhandahållits genom fallföretaget och dess informanter rörande ledarpositioner och efterfrågade kompetenser hos en internationell ledare.

InledningTriathlon är en uthållighetsidrott där momenten simning, cykel och löpning utförs i en följd. Svensk triathlon har vuxit beträffande antal utövare och tävlingar sedan år 2005.Syfte och frågeställningarStudiens syfte var att undersöka hur de tidigare outforskade svenska triathleter är fördelade beträffande kön, ålder och huvudsaklig tävlingsdistans, samt vilka skador som förekommerHur ser fördelningen ut mellan män och kvinnor som tränar/tävlar mot viss distans?Hur ser fördelningen ut mellan olika kategorier av erfarenhet (år av idrottsutövande) mellan dem som tränar/tävlar mot viss distans?Hur är prevalensen för olika skador och hur ser skadepanoramat ut?Hur är prevalensen för skadeproblematik i förhållande till huvudsaklig tävlingsdistans?MetodEn enkätundersökning baserad på tidigare internationell forskning bestående av tolv flervalsfrågor skapades beträffande den svenske triathletens bakgrund, erfarenheter, tränings- och/eller tävlingsdistans och skadeproblematik. Totalt inkom 614 varav 564 (92 %) kompletta svar. Studiens resultat visar på att triathleter som tränar och/eller tävlar i sprintdistans är de som är mest skadefria (30 %).

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur Sverige utbildar, tränar och övar förbandschefer införinternationella insatser och på vilket sätt som Försvarsmakten tar tillvara erfarenheter efter insatser. Bakgrundtill uppsatsen är den förändrade omvärldsbilden och Försvarsmaktens ökande engagemang utomlandsdå det är en av dess fyra huvuduppgifterUppsatsarbetet har bedrivits med en kvalitativ inriktning och en induktiv slutledningsmetod. Grunden föruppsatsen är litteraturstudier av främst svenska men även norska doktriner samt fjorton intervjuer med förbandschefersom har genomfört internationell tjänst eller varit delaktiga i högsta militärledningen i sambandmed svenska internationella insatser. Det insamlade materialet har tolkats och analyserats i flera steg.Därefter har slutsatser från intervjuerna diskuterats tillsammans med slutsatser från uppsatsens bakgrundoch teori, bland annat manöverteori och krigföringsförmåga.Resultatet visar att utbildning, träning och övning påverkar krigföringsförmågans alla tre delar, de fysiska,konceptuella och moraliska men mest de två sistnämnda. Resultatet visar att Försvarsmakten inte genomfördirekt utbildning och träning av förbandscheferna före internationell insats.

Sammanfattning ProblembeskrivningBrist på marknadskunskap vid utlandsetableringar leder till att svenska företag många gånger väljer att ge i uppdrag till utländska aktörer att representera dem på främmande marknader. Uppdragsrelationer är komplexa företeelser och leder ofta till motsättningar, främst på grund av skiljda målsättningar, osäkerhet och brist på förtroende mellan de inblandade. Vilka faktorer påverkar den utländska uppdragstagaren beteendemönster och hur ska den svenska uppdragsgivaren försäkra sig om att denne agerar i företagets intresse? Syftet med uppsatsen är att ur ett agent ? principal teoretiskt perspektiv beskriva, analysera och slutligen generera ny kunskap kring uppdragsrelationer mellan svenska företag och deras samarbetspartner på utländska marknader. Frågeställningar - Hur kan uppdragsrelationen mellan fallföretaget Oscar Jacobson och deras återförsäljare på utländska marknader beskrivas ur ett agent ? principal teoretiskt perspektiv?- Vilka begränsningar kan urskiljas i relationen mellan en svensk uppdragsgivare och en utländsk samarbetspartner? - På vilket sätt kan relationsmarknadsföring tillämpas som strategiskt verktyg för att förbättra relationen mellan en svensk uppdragsgivare och en utländsk samarbetspartner? Metod Uppsatsens författare har tillämpat ett abduktivt tillvägagångssätt och har genom kvalitativa intervjuer samlat in empiriskt material genom dels en fallstudie på Oscar Jacobson och dels intervjuer med Exportrådet och Svenska Handelskammaren.

Uppsatsens titel: Den moderna resekunden En studie i informationssöknings- och bokningsbeteendeFörfattare: Malin Olsson och Caroline SvanbergHandledare: Erika Andersson Cederholm och Maria MånssonProblem- Mycket av forskningen kring resebranschens olika kommunikations-beskrivning kanaler antar researrangörernas perspektiv och behandlar omtalade ämnen såsom den fysiska resebyråns överlevnad i ett alltmer virtuellt samhälle. Vi upplever att det behövs undersökningar som ställer kunden i fokus och studerar de bakomliggande faktorer till hur kunder väljer att dels samla in information inför sitt köp av resa och dels utföra den faktiska bokningen.Syfte: Syftet med vår uppsats är att studera komplexiteten och nyanserna i de tillvägagångssätt som olika typer av resekunder använder sig av vid informationssökning och bokning av resor samt definiera de faktorer som ligger bakom beteendet. Därigenom vill vi specificera vad som utmärker en typisk modern resekund av idag.Metod: Vi har valt att använda researrangören Sembo som vårt fallföretag. I vår undersökning har vi antagit ett abduktivt perspektiv, där vi kombinerat två kvalitativa metoder i djupintervjuer och frågeformulär utskickade via e-mail.Teori: Vi har valt att först behandla teorier utifrån ett bransch- och aktörsperspektiv för att sedan behandla resekundens informationssöknings och bokningsbeteende.Slutsatser: Vi har kommit fram till att en typisk modern resekund vill ha kontroll över sin informationssökning och bokning samtidigt som den sociala omgivningen spelar en stor roll som informationskälla. Många kunder anpassar sig till dagens självbetjänande förutsättningar och skapar en relation till dem, samtidigt som det alltid kommer att finnas människor som inte gör det utan föredrar kontakt med en yrkesperson.

Sammanfattning Syftet med uppsatsen är att studera utvecklingen och strukturen i Helsingborgs stadskärna och på Väla Köpcenter. Detta för att kunna kartlägga om det finns någon strukturmässig skillnad mellan platserna. Norrcity i Helsingborg fick Sveriges första gågata 1961. Efter det har handelstråken i stadsdelen växt och gågatorna utvidgats allt mer. Antalet restauranger och serveringar har ökat drastiskt sen 1970-talet.